Detta examensarbete handlar om hur ersättning kan bestämmas då en tidigare oupptäckt fast fornlämning måste bevaras på upptäcktsplatsen. Syftet med arbetet är att undersöka och ge förslag på hur ersättning skulle kunna bestämmas. Då det inte finns någon rättspraxis och området är relativt outforskat kan detta arbete användas som vägledning till ersättningsfrågan i 2 kap. 15 § lag (1988:950) om kulturminnen m.m.De frågor som besvaras är: Vad ska ersättas när 2 kap. 15 § lag (1988:950) om kulturminnen m.m. är tillämplig och vad är en skälig ersättning då 2 kap. 15 § lag (1988:950) om kulturminnen m.m. är tillämplig?För att söka svar på dessa frågor har en litteraturstudie utförts. I litteraturstudien har hänsyn tagits till en juridisk metod där det finns uttalade rättskällor som ska användas i en viss hierarkisk ordning. I arbetet har även komparativ metod använts där jämförelse mellan liknande lagar har lett till vägledning.Studien har kommit fram till att skador på grund av tidigare oupptäckta fasta fornlämningar ska bedömmas enligt skadeståndslagen (1972:207) och dess ersättningsregler för sakskada. Därför ska fastighetens värdeminskning, utgifter som blivit onyttiga och förlorad vinst ersättas. Vad som är skäligt att ersätta är inte samma sak som vad som borde ersättas. Denna studie har kommit fram till att skäligt är att ersätta en viss del av fastighetens värdeminskning samt utgifter som blivit onyttiga. Svaren på frågorna är framtagna genom en analys då svaren inte gick att finna i förarbeten eller doktrin till lag (1988:950) om kulturminnen m.m.

Forestry has major negative effect with damage on cultural heritage in forest land. To avoid this, forestry needs to find new methods to search for and identify remains. In this study it was examined if shaded terrain models and historical maps could be used to identify ancient and cultural heritage in forest land. A field inventory was conducted to compare the cultural heritage objects identified in the digital maps with those found in the forest. The result showed that it is possible to identify ancient and cultural heritage using shaded terrain models and historical maps. 8 of the identified objects were also identified in field as real remnants. In historical maps, two remains were interpreted and identified, one of which was also identified in shaded terrain model. The conclusion was that shaded terrain model is an uncertain method to use, but together with other data it can be helpful to find cultural heritage. Forestry has major negative effect with damage on cultural heritage in forest land. To avoid this, forestry needs to find new methods to search for and identify remains. In this study it was examined if shaded terrain models and historical maps could be used to identify ancient and cultural heritage in forest land. A field inventory was conducted to compare the cultural heritage objects identified in the digital maps with those found in the forest. The result showed that it is possible to identify ancient and cultural heritage using shaded terrain models and historical maps. 8 of the identified objects were also identified in field as real remnants. In historical maps, two remains were interpreted and identified, one of which was also identified in shaded terrain model. The conclusion was that shaded terrain model is an uncertain method to use, but together with other data it can be helpful to find cultural heritage. / Forn- och kulturlämningar är historiska spår från våra förfäder och som till stor del återfinns i våra skogar. Skogsbrukets framfart har visat sig ha en stor negativ påverkan på lämningarna. SCA, Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och andra skogliga bolag har år 2020 satt upp en nollvision, inga forn- och kulturlämningar ska skadas. För att uppnå detta behöver skogsbruket hitta nya metoder för att söka ut och identifiera lämningar.   I denna studie utfördes en analys av skuggad terrängmodell och historiska kartor för att undersöka om det är möjligt att identifiera forn- och kulturlämningar i skogsmark. Efter analysen utfördes en fältinventering för att fastställa om de tolkade lämningarna var verkliga lämningar och vilka lämningstyper det i så fall var. Studien avgränsades till trakter i Västernorrland och till lämningstyperna; fångstgrop, kolbotten, tjärdal, röse, stenmur, stig och husgrund.   Resultatet visar att det är möjligt att identifiera forn- och kulturlämningar med hjälp av skuggad terrängmodell och historiska kartor. 8 av de tolkade lämningarna identifierades som verkliga lämningar. I historiska kartor tolkades och identifierades 2 lämningar, varav en även var identifierade i skuggad terrängmodell. Slutsatsen blev att enbart använda sig av skuggad terrängmodell för identifiering av forn- och kulturlämningar bedömdes vara en osäker metod i sig, men som komplement till andra data kan det vara en hjälp för att identifiera lämningar.

<p>This essay focuses upon the Kivik monument and its conservation difficulties, since its discovery at 1748 until modern time. The Kivik monument is found in southeast of Scania, and dated within the Bronze Age period. The perspective of the conservation on the monument has merely been on the monuments inner cist of stone and the rock carvings on the cist-slabs. When the monument was first archaeological examined at 1931, its sizeable cairn (75 m in diameter) had almost vanished and the cist was sheltered by a casing of concrete and metal roof. Between 1932 and 1933 the monument has undergone a large-scale restoration, and this criticized restoration resulted in a low antiquarian value with the responsible authority. With a low antiquarian value, the protection of ancient monuments by national laws is nearly none and the interest by responsible authority is insignificantly. This has lead to substandard preservation of the monument and its surrounding area. By comparing the Kivik monument with the monument Ales stones, who undergone equal restorations, I discovered that Ales stones is still considered an intact ancient monument with a high antiquarian value with the responsible authority and therefore in a good state of preservation. This is probably a result of that the restorations of the Kivik monument contain none authentic material as concrete and its museological construction, which Ales stones is not and therefore perceived as a genuine ancient monument.</p>

Bakgrund      Skogsmaskiner har under många år förstört både fornlämningar och gränsmärken. Idén till databasen/tjänsten uppkom av egna erfarenheter vid en förrättning, där flertalet gränsmärken hade blivit överkörda av skogsmaskiner. Syfte              Examensarbetets syfte är att lyfta fram en ny idé för att minska skadorna på fornlämningar och gränsmärken som skogsmaskiner orsakar, samt hur lägesnoggrannheten påverkar den nya tjänstens ändamål. Metod           Examensarbetet består av en litteraturstudie med syfte att besvara och ge en bakgrund till problemställningen. För att undersöka hur vanligt det är att lantmätare/mätingenjörer stöter på att gränsmärken blivit skadade av skogsmaskiner genomfördes en enkätundersökning. För en djupare inblick av lägesnoggrannheten på utrustningen i skogsmaskiner och vilken kvalitet på koordinaterna som krävs för en mer ändamålsenligt tjänst gjordes en intervjustudie. Slutsats         De uppgifter som finns tillängliga idag ska vara användbara när det gäller fornlämningar, för en ändamålsenlig tjänst som ska fungera ute i skogen där lägesnoggrannheten inte alltid är den bästa. Däremot är kvaliteten på gränspunkter i DRK inte helt perfekt för att kunna användas. / Background  Forest machines has for many years destroyed both ancient monuments and boundary marks. The Idea for the database/service grew out of personal experience at a land parceling ceremony, where most boundary markings had been run over by forest machinery. Objective      Purpose of this thesis is to present a new idea to reduce the damage to ancient monuments and boundary marks that forestry machinery causes, and how positional accuracy affects the new service use. Method         The thesis consists of a literature study aimed to answer and give a background to the issue. To investigate how common, surveyors come across that boundary markings are damaged by forest machines a questionnaire survey was made. For a deeper insight of the positional accuracy and quality of coordinates required for a more appropriate service, an interview study was made. Conclusion    The information available today should be useful in the case of ancient monuments, for an efficient service that will work in the woods where positional accuracy is not always the best. However, the quality of the boundary points in the DRK may not be perfect for use.

This essay focuses upon the Kivik monument and its conservation difficulties, since its discovery at 1748 until modern time. The Kivik monument is found in southeast of Scania, and dated within the Bronze Age period. The perspective of the conservation on the monument has merely been on the monuments inner cist of stone and the rock carvings on the cist-slabs. When the monument was first archaeological examined at 1931, its sizeable cairn (75 m in diameter) had almost vanished and the cist was sheltered by a casing of concrete and metal roof. Between 1932 and 1933 the monument has undergone a large-scale restoration, and this criticized restoration resulted in a low antiquarian value with the responsible authority. With a low antiquarian value, the protection of ancient monuments by national laws is nearly none and the interest by responsible authority is insignificantly. This has lead to substandard preservation of the monument and its surrounding area. By comparing the Kivik monument with the monument Ales stones, who undergone equal restorations, I discovered that Ales stones is still considered an intact ancient monument with a high antiquarian value with the responsible authority and therefore in a good state of preservation. This is probably a result of that the restorations of the Kivik monument contain none authentic material as concrete and its museological construction, which Ales stones is not and therefore perceived as a genuine ancient monument.