Det här är ett examensarbete som behandlar svenskämnets litteraturundervisning. Syftet är att genom intervjuer undersöka vad sju svensklärare på gymnasiet säger om sin litteraturundervisning, på både yrkes- och studieförberedande program, utifrån ett främmandegörande perspektiv. De forskningsfrågor som använts för att nå syftet är: 1. Hur resonerar svensklärarna kring sitt arbete med främmandegörande perspektiv i litteraturundervisningen på olika gymnasieprogram? 2. Vilka normer ger svensklärarna uttryck för gällande litteraturundervisningens främmandegörande potential? För att nå syftet och besvara forskningsfrågorna har svensklärarnas svar transkriberats och analyserats utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av Vygotskijs sociokulturella perspektiv (Säljö 2020 & 2022), Gadamers (1997) främmandegörande bildning och Ziehes (2003) egenvärldar. Studiens resultat tyder på att de intervjuade svensklärarna upplever att elevernas skönlitterära läsvana har minskat över tid. Som en följd av det verkar svensklärarna anknyta litteraturundervisningens texturval och uppgifter till elevernas personliga erfarenheter. Den skönlitterära läsningen kopplas därför till elevernas programinriktning (på yrkesprogram) och ålder (på studieförberedande program). Utifrån min analys av svensklärarnas intervjusvar drar jag tre slutsatser. För det första tycker jag mig se att de intervjuade svensklärarna – som en följd av att de upplever att elevernas skönlitterära läsvana har minskat – prioriterar igenkänning framför främmandegöring i sin litteraturundervisning. För det andra drar jag slutsatsen att svensklärarna över lag ser positivt på litteraturundervisningens främmandegörande potential, men att olika organisatoriska faktorer – såsom tidsbrist och begränsad litteraturtillgång – försvårar elevernas appropriering av sådana förmågor i praktiken. För det tredje menar jag därför att skolans materiella och personella resurser får betydelse för elevernas möjligheter att lämna sina egenvärldar via svenskämnets litteraturundervisning.

Det här är en systematisk litteraturstudie som behandlar gymnasieskolans litteraturundervisning. Syftet är att undersöka tidigare forskning gällande hur litteraturundervisningen på gymnasiets yrkes- respektive studieförberedande program ger eleverna möjlighet att lämna sina egenvärldar och möta en främmandegörande bildning. De forskningsfrågor som används för att nå syftet är: - Vilka läsarter kopplade till elevernas lämnande av egenvärldar verkar stå i fokus på gymnasiets yrkes- respektive studieförberedande program? - Vilka ämneskonceptioner relaterade till en främmandegörande bildning för eleverna förefaller framträda inom litteraturundervisningen på gymnasiets yrkes- respektive studieförberedande program? För att nå syftet och besvara forskningsfrågorna har relevant litteratur eftersökts och sammanställts. Studiens resultat tyder på att efferenta och handlingsorienterade läsarter dominerar på yrkesprogrammen, medan de studieförberedande programmen i större utsträckning erbjuder estetiska och betydelseorienterade läsarter (för definition av begrepp se Tengberg 2011). Vidare tycks yrkeseleverna i sin litteraturundervisning möta ett färdighetsämne, till skillnad från eleverna på studieförberedande program som i stället möter ett litteraturhistoriskt bildningsämne. Utifrån det material jag läst och analyserat drar jag två slutsatser. För det första menar jag att yrkeseleverna kan komma att erbjudas färre möjligheter att via litteraturundervisningen lämna det som Ziehe (2003) kallar för egenvärldar – vilket förefaller problematiskt ur ett likvärdighetsperspektiv. För det andra verkar det som att de studieförberedande programmens litteraturundervisning inte alltid erbjuder eleverna möjligheten att lämna sina egenvärldar. Utifrån detta drar jag slutsatsen att ett litteraturhistoriskt bildningsämne inte automatiskt bidrar med den främmandegörande bildning som Gadamer (1997) menar är central.

I denna kandidatuppsats har ett utdrag ur Hanya Yanagiharas roman The People in the Trees analyserats och översatts från engelska till svenska utifrån ett såväl postkolonialt som sociolingvistiskt perspektiv. Översättningen är huvudsakligen interventionistisk och experimentell till sin natur, och är utförd i enlighet med Lawrence Venutis främmandegörande strategi samt med utgångspunkt från Tejaswini Niranjanas poststrukturalistiska syn på översättning i en postkolonial kontext. Översättningen har även kommenterats utförligt med särskilt fokus på hur olika slags asymmetriska maktrelationer kommer till uttryck rent språkligt, och i detta avseende har bl.a. Norman Faircloughs version av kritisk diskursanalys varit behjälplig. Kandidatuppsatsen avslutas med en ansats till syntes i vilken några av de slutsatser som kan dras av innehållet i föreliggande arbete redogörs för kortfattat. / This thesis contains both an analysis and a translation into Swedish of an excerpt from Hanya Yanagihara’s novel The People in the Trees. Both analysis and translation have been conducted using a postcolonial and sociolinguistic theoretical framework. The translation is of a predominantly interventionistic and experimental nature, and has been done with Lawrence Venuti’s foreignizing method in mind, as well as with Tejaswini Niranjana’s poststructuralist view of postcolonial translation. The translation has also been extensively commented upon with an emphasis on how different kinds of asymmetrical power relations are manifested in terms of language use. To this end, Norman Fairclough’s version of critical discourse analysis has been especially helpful. The thesis concludes with a brief summarizing chapter in which certain conclusions are drawn from the present study.

Abstract Title: Art influences in today´s advertisingimages – A qualitative study of advertisingimages and work of art Number of pages: 46 Author: Sanna Olsson Tutor: Else Nygren Course: Media and Communication Science C Period: Autumn 2009 University: Division of Media and Communication, Uppsala University Purpose: The purpose with this composition is to analyse how art has influenced todays advertising images, to see wich influences that can be descovered. Method/Material: Since this is an imageanalys the main material has been consisted of advertising images, a total of seven. In addition, art images have been used as comparative material. The advertising images have been strategically selected, however they are modern and aestetically appealing. A number of questions have been formulated wich is the basis of the analys. Main results: Primarily the study found that art has influenced today’s advertisingimages in different ways. Especially the emotionell and spiritual part has been captured in today’s adertisingimages in ways that could only come from art. The depth and spirit in the image is a way to reach out to the recipients on a much deeper level. This is exactly what art was all about. Advertising is no longer only informative and plane, it is almost in some ways similair to art. Keywords: advertising, advertisingimage, work of art, imageanalysis, art, message, marketing, perspective, messagetypes, tecniques, motifs, photograph, digital photograph, image editing, acquaintance-making, external-making, humor, irony, visual commmunication, Honda, Chevrolet, McDonalds, Ramorama, Scrabble, Björn Gustafsson, Citroën Total.

Denna magisteruppsats är baserad på översättningen av de två första kapitlen i ungdomsboken Goggle-Eyes (1989) av den brittiska författaren Anne Fine. Uppsatsen undersöker effekterna av en främmandegörande översättningsstrategi med utgångspunkt i Antoine Bermans negativa analysverktyg och med avseende på undvikandet av förlust av ikoniska och klangfulla ord och förlust av uttryck och idiom inklusive namn. Analysen visar att det i många fall är möjligt att bevara ikoniska och klangfulla ord vid översättningen, utan att effekten på måltexten blir främmandegörande, medan bevarandet av uttryck och namn i flera fall kräver förtydliganden för att måltexten ska bli begriplig för målgruppen. / The present study is based on the translation of the first two chapters of Goggle-Eyes, a novel for young teenagers by the british author Anne Fine. The study examines the effects of a foreignizing translation strategy based on Antoine Berman’s negative analytics, concerning avoidance of the loss of sonorous and iconic terms and expressions and idioms. The analysis suggests that in many cases it is possible to keep sonorous and iconic terms in translation without creating a foreignizing effect that could make reading difficult for young readers. However, the keeping of expressions and idioms in many cases calls for clarification in order to create a target text that is understandable for the target group.