Studien undersöker läromedlen PM och Livsviktigt, som används i religionskunskap och i social och emotionell träning (SET). Och fokuserar på hur dessa belyser existentiella frågor i jämförelse med de riktlinjer som Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, (Lgr 11)[1] tar upp. Syftet är att se hur dessa läromedel svarar mot Lgr 11 och om läromedlen tar upp de områden som Lgr 11 säger ska ingå i undervisningen. För att nå information om detta genomfördes en innehållsanalys av läromedlen som används i religionskunskap och SET undervisningen. Läromedlen jämfördes med Lgr 11, för att se om dessa belyser samma områden som styrdokumentet. Resultatet visar att det finns likheter i innehållet i läromedlen och Lgr 11 inom det existentiella området. Enskilt belyser läromedlen en liten del av allt som Lgr 11 tar upp. Tillsammans täcker de upp betydligt mer av alla punkter som beskrivs i styrdokumentet. Slutsatsen är att det krävs fler källor som inspirerar eleven i sökandet och identitetsskapandet inom existentiella frågor, för att uppfylla kraven i Lgr 11. [1]Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Skolverket, Stockholm, 2011

Bakgrund Inom palliativ vård möter sjuksköterskor huvudsakligen existentiella frågor relaterade till döden. Dock är det inte alltid sjuksköterskor vill möta dessa frågor, vilket kan skapa lidande för patienten. Vald teoretisk referensram utgörs av Travelbee’s teori om mellanmänskliga relationer och Watson’s teori om att skapa en hjälpande och tröstande relation. Syfte Att belysa sjuksköterskans erfarenheter av existentiella frågor i möten med patienter som vårdas  i den palliativa vårdens sena fas. Metod Metoden utgörs av en systematisk litteraturstudie där artiklar hittades i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. 10 artiklar valdes ut för analys efter kvalitetsgranskning och diskuterades mot vald teoretisk referensram. Resultat Resultatet beskrivs utifrån tre teman med de nio subteman som identifierats. Resultatets tre teman är: att uppmärksamma existentiella frågor, att våga möta existentiella frågor och att skapa förutsättningar för att möta existentiella frågor. Slutsats Vår systematiska litteraturstudie belyser vikten av att som sjuksköterska kunna uppmärksamma, våga möta och kunna skapa förutsättningar för att möta existentiella frågor. Dock finns det brister inom sjuksköterskans kompetensområde och organisation. Därmed kan vi dra slutsatsen att det finns behov av utbildning avseende existentiell vård inom sjuksköterskans kompetensområde och tydligare riktlinjer från organisationen för att förbättra sjuksköterskors förmåga att möta existentiella frågor.

Barns tankar om döden är olika beroende på deras mognadsnivå. I arbetet har familjen betraktats som kontext och det cancersjuka barnet som klient i sjuksköterskans bemötande av svåra frågor om döden. Syftet var att beskriva sjuksköterskans kliniska erfarenheter som kan vara vägledande vid bemötande av cancersjuka barns frågor om döendet och döden. Frågeställningarna var "Vilka förutsättningar påverkar sjuksköterskans möjlighet att tala med barn om döden?", ?Hur bemöter sjuksköterskan barnets frågor om döendet/döden?? och "Hur utvecklas sjuksköterskan i sin yrkesroll i omvårdnaden av cancersjuka barn?" Vi använde oss av litteraturgranskning som metod p.g.a. begränsat antal verksamma sjuksköterskor inom barnonkologi i Blekinge. Studien grundade sig mestadels på kvalitativa ansatser. I resultatet framkom att observationer av barn på onkologiavdelningar visade att öppen och tydlig kommunikation är viktigt vid bemötande av frågor om döden som tas upp av barnet själv. Det finns ett flertal specifika strategier som kan vara till hjälp vid bemötandet. Medvetenhet om vård av cancersjuka barn erhålls av sjuksköterskan genom en anpassningsprocess. Att sjuksköterskan förklarar död och sjukdom öppet, direkt och sanningsenligt utan omskrivningar tror vi är en väldigt viktig del i omhändertagandet av ett cancersjukt barn som har funderingar om döden. Vi anser att det är av betydelse att som sjuksköterskor lära oss att vi inte har några definitiva svar att ge barnen, vi kan inte heller lära oss att ge de exakt rätta svaren. Konsten är att våga samtala, våga möta barnens frågor. / Charlotte hem 0456-50171 Petra hem 0454-46478

Litteraturstudien undersöker olika forskares tolkningar av begreppet livsfrågor samt närliggande begrepp så som existentiella frågor och livsåskådning. Syftet är att undersöka vad religionsdidaktisk forskning anser att livsfrågor är, och hur man kan koppla dessa tolkningar till läroplanen för grundskolan 2011, utifrån de didaktiska frågorna vad och varför? Detta examensarbete är en kvalitativ litteraturstudie, med en systematisk metod när det kommer till sökningsprocessen, vilket innebär att samla in information från vetenskapliga avhandlingar, rapporter och artiklar som berör det valda området. Materialet som valdes ut till denna studie var, Falkevall (2010), Livsfrågor och religionskunskap- en belysning av ett centralt begrepp i svensk religionsdidaktik, Gunnarsson (2009), Livsfrågor och livsåskådning, Grönlien Zetterqvist (2009), En vidlyftig begreppsflora? Närläsning av en sjuttiontalsdialog, samt Axelson (2008), Film och mening- en receptionstudie om spelfilm, filmpublik och existentiella frågor. Resultatet är indelat efter forskarnas/författarnas namn. Fokus i resultatet är att redovisa varje forskares/författares tolkningar och resonemang kring begreppet livsfrågor och närliggande begrepp, där framgår det att en del resonemang är likartade men att det finns olika uppfattningar kring begreppen. I den jämförande analysen är fokus på att se likheter och/eller skillnader i författarnas resonemang, vilket visar att tolkningar kan göras för att se mer likheter i forskarnas/ författarnas tankar och resonemang kring begreppen. Diskussionen berör hur kopplingar till läroplanen och dess begreppsflora tolkas med utgångspunkt i den sammanfattande bilden av forskarnas/författarnas bild av begreppen.

Bakgrund: Förutom de diagnostiska fördelarna med jodkontrastmedel finns det samtidigt risker. Nedsatt njurfunktion, diabetes och hjärtsvikt är några av de riskfaktorer som kan leda till att patienten drabbas av en kontrastmedelsinducerad njurskada. Allergi och astma utgör riskfaktorer för en akut överkänslighetsreaktion. Tyreoideafunktion, graviditet och läkemedel är andra faktorer som är viktigt att ta reda på för att undvika negativa effekter av jodkontrastmedel. I Sverige finns nationella rekommendationer samt utarbetade frågeformulär som ska förebygga de negativa effekterna. Syfte: Syftet med studien var att undersöka användandet av utarbetade frågeformulär samt vilka frågor som ställs utifrån de nationella rekommendationerna inför intravenös administrering av jodkontrastmedel vid polikliniska datortomografiundersökningar. Metod: Studien var en empirisk kvantitativ studie och data samlades in med hjälp av en enkät. Enkäten skickades ut till landstingsdrivna röntgenkliniker som utför datortomografiundersökningar. Resultat: Det var 46 % av de röntgenkliniker som ingick i studien som använde utarbetade frågeformulär. De vanligaste frågorna som ställdes utifrån de nationella rekommendationerna var de om tidigare injektion av kontrastmedel, allergi, diabetes, metforminbehandling och graviditet. Frågan om astma, nedsatt njurfunktion, hjärtsvikt/hjärtbesvär, sköldkörtelproblem, myastenia gravis och intag av NSAID (non steroidal anti-inflammatory drugs) förekom i lägre grad vid de röntgenkliniker som ingick i studien. Samtliga frågor ställdes oftare av de röntgenkliniker som använde utarbetade frågeformulär.  Konklusion: Användandet av utarbetade frågeformulär och vilka frågor som ställs varierar bland de undersökta röntgenklinikerna. Ett utarbetat frågeformulär kan bidra till att viktiga frågor blir ställda inför administrering av jodkontrastmedel och på så sätt öka patientsäkerheten.

No description available.

Utifrån rådande forskning och rapporter från Skolverket framstod det att det funnits och fortfarande finns brister i hur lärare ställer frågor under matematiklektioner. Det finns också studier som visar på hur lärare följer upp elevers svar och skapar diskussioner under lektionerna. Därför syftar denna studie till att studera vilka frågetyper som ställs under matematiklektioner samt hur lärare följer upp elevers svar. För att göra detta genomfördes strukturerade icke-deltagande observationer under 14 lektioner med sex stycken olika lärare. Insamlad data tolkades sedan utifrån Emanuelssons (2001) ramverk där frågor kan delas in i tre olika zoner, stoffzonen, den konceptuella zonen samt den proceduriella zonen. Frågor i stoffzonen behandlar frågor där eleven kan använda sig av memorerade fakta eller presenterar sina tankar i korta svar. Den konceptuella zonen ställer frågor där eleven behöver redogöra för sina tankar kring uträkningar och matematiska problem. Frågor i den proceduriella zonen fokuserar på att elever ska presentera tankar kring val av metod eller presentation. Uppföljning av svar ställdes mot studier där det visades att argumentation och delaktighet kunde skapa motivation och en bättre chans till inlärning hos eleverna. Studien visade att det i likhet med andra studier i samma område ställdes en hög andel frågor inom stoffzonen (93 %) och att inga frågor under matematiklektionerna ställdes inom den proceduriella zonen. Studien visade också att det inom stoffzonen och den konceptuella zonen gick att särskilja underkategorier. Inom stoffzonen är dessa begrepps- och tillämpningsfrågor, uträkningsfrågor samt korta analysfrågor. Inom den konceptuella zonen var kategorierna redogörande analysfrågor och fel svar, hur tänker eleven? Av dessa underkategorier var begrepps- och tillämpningsfrågor och uträkningsfrågor de vanligaste sett till det totala antalet frågor (73 %). Lärarna visade sig följa upp på elevernas svar med ett fokus att föra lektionen framåt. Elevernas svar togs till vara på om svaren var på den nivå som lektionen vid det tillfället handlade om. Det kunde urskiljas fem kategorier av uppföljningstyper, dessa var: att värdera rätt eller fel, förtydligande till elev eller helklass, hålla sig till fokusområde, motfråga till klassen samt ny uppgift. Den sista kategorin ny uppgift skiljde sig från de övriga till utförande men också tack vare att det endast var en av lärarna som arbetade med den metoden. Studiens slutsats var att det i likhet med tidigare studier fortfarande är så att de frågetyper som visar sig under matematikundervisningen är sådan som fokuserar på korta svar där läraren följer upp om det är rätt eller fel.

Föreliggande kvantitativa studie ämnade undersöka huruvida respondenter som fått vilseledande information uppgav sig minnas ett förlopp som skilde sig från respondenter som fått neutralt ställda frågor. Studien var ett utfört experiment med mellangruppsdesign där 40 deltagare fick se en film gällande ett rånförsök och efter filmen fick besvara ett frågeformulär gällande huruvida förövare respektive offer upplevs mest pådrivande till brottet. Hälften av deltagarna fick neutralt ställda frågor och den andra hälften fick suggestivt ställda frågor. Som mätinstrument utformades en enkät utifrån en fempunkts Likert-skala, där ett högt värde pekar ut rånaren som mest skyldig och där ett lågt värde pekar ut offren som mest pådrivande till rånförsöket. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan experimentgruppen och kontrollgruppens totala bedömning gällande vem som i filmen upplevdes mest pådrivande. Gällande frågan om vem som använde mest våld visade studien en signifikant skillnad mellan kontrollgruppen och experimentgruppens bedömning där experimentgruppen bedömde offren som mest våldsamma. / The present quantitative study aimed to investigate whether respondents who received misleading information reported remembering a course of events that differed from respondents who were asked neutral questions. The study was a conducted experiment with a between-group design in which 40 participants were shown a film about an attempted robbery and after the film were asked to answer a questionnaire regarding whether the perpetrator or the victim was perceived as the most motivating factor for the crime. Half of the participants were asked neutral questions and the other half were asked suggestive questions. As a measuring instrument, a questionnaire was designed based on a five-point Likert scale, where a high value points out the robber as most culpable and where a low value points out the victims as most inciting to the robbery attempt. The results showed no significant difference between the experimental group and the control group in terms of who in the film initiated the robbery, who was considered most guilty of the crime or who had the most weapon possession. Regarding the question of who used the most violence, the study showed a significant difference between the control group and the experimental group, with the experimental group rating the victims as the most violent.

En studie av gymnasielärares arbete med olika strategier för att bemöta kontroversiella frågor i samhällskunskapsundervisning. Hur bemöter lärare kontroversiella frågor i sin undervisning? Och varför är det viktigt att ha en strategi? Vilka strategier går att använda i undervisningen? Denna studie ämnar att undersöka hur fem samhällskunskapslärare använder olika strategier för att bemöta kontroversiella frågor i samhällskunskapsundervisningen. Metoden som användes var en etnografisk metod som baserades på observationer och intervjuer med dessa fem lärare under och efter undervisningsmomenten. Respondenterna kom dels från olika skolor men även från samma skola i olika områden inom Uppsala kommun. Studien är baserad på att komma nära den verklighet som finns i den pedagogiska verksamheten. Vi utgick från två olika teorier när vi analyserade det insamlade materialet. Vi utgick från Robert Stradling och Sture Långström och Arja Vitras teorier som handlade om förutbestämda strategier som kunde förekomma i samhällskunskapsundervisningen i bemötandet av kontroversiella frågor. Slutsatsen vi kom fram till var att vi totalt kunde identifiera sju av dessa strategier och hur de kunde te sig i undervisningen. Det visade sig till exempel att vissa lärare allierade sig och tog parti, vissa var djävulens advokat och provocerade och vissa var undvikare av kontroversiella frågor. Det var däremot ytterst få lärare som var rädda att lyfta upp ämnen som kunde leda till konflikter. Vi kom även fram till att kontroverser kunde uppstå i själva ämnesstoffet men också sinsemellan eleverna

Denna studie syftade till att förstå förändringar av elevers livsfrågor och lärares didaktiska val i livsfrågeundervisningen under de senaste 30 åren. Även lärarens förutsättningar och behov för undervisning av livsfrågor undersöks. Valet av metod var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärare på högstadiet med erfarenhet av läroplan Lpo94, Lgr11 samt Lgr 22. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan med hjälp av en idéanalys, vilket synliggjorde likheter och skillnader i lärarnas värderingar och uttryck. Resultatet analyserades sedan utifrån ett generationsperspektiv med hjälp av begreppen självuttryck och normkritik. I materialet framgick att elevernas livsfrågor har förändrats under de senaste 30 åren. De har gått från att utgå från lärare och religiösa livsfrågor så som frågor om livet, döden och abort till ökat elevfokus och mer privata frågor om till exempel sexualitet, kärlek och relationer. Livsfrågorna påverkas även av samhällets förändringar. Lärarnas didaktiska val har förändrats för att ackommodera de elever de har, både över tid samt från grupp till grupp. Bland annat har de blivit mer nyanserade i sina svar för att göra livsfrågor mindre kontroversiella. Lärarnas undervisning påverkas även av yttre faktorer såsom tidstillgång, ineffektiva arbetsverktyg och ökat behov av anpassningar i undervisningen. Studien påvisar behovet av tvärvetenskapliga angreppssätt föratt förstå våra elever och deras behov i skolan. Skolverket och huvudmän behöver jobba för kontinuerlig fortbildning inom livsfrågor och generationer och lärarutbildningar behöver innehålla element för att träna lärarstudenter i svårigheterna med att undervisa i olika kontexter och olika generationer.