<p>The purpose of this study is to get increased knowledge of young people and their experience and thoughts about existential questions, and if the adults in Junior highschool take them into consideration. Our purpose to look at the result in a gender perspective was also a part of this work. Our starting point is the theory of youth, their existential questions and the importance of their identity-work in the late modern society. We interviewed six youth at the age of 15-16. We used hermeneutic theory to analyse the text. The result indicates that the common existential everyday questions among the youth where; Friends, family, future, love and grades. Girls existential questions included relations and the boys questions was more about future-projects. The study also indicates the schools lack of interest in youth identity-work and theirs existential questions.</p>

<p>Syftet med examensarbetet har varit att ndersöka hur olika former av kunskap synliggörs i lärares undervisning. Vi har valt att fokusera på lärares frågor i undervisningen då frågan utgör ett av många redskap som kan används för att förmedla olika former av kunskap. För att uppfylla syftet med studien och besvara våra frågeställningar har vi studerat teorier om kunskap och lärande och tittat på olika typer av frågor och deras funktion och betydelse i undervisningssammanhang och sedan prövat dessas giltighet i praktiken. Studien är baserad på en strukturerad observationsform där vi som observatörer intog en icke-deltagande position. Observationerna genomfördes i tre klasser på två VFU-skolor (F-3) i norrort. Under bearbetningen av observationsmaterialet har vi fokuserat på att identifiera kontrollerande, handledande, utforskande och problematiserande frågor. Genom att kartlägga vilka typer av frågor lärarna ställer och titta på frågornas funktion kopplat till olika former av kunskap - fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet - har vi kunnat se tydliga kopplingar mellan lärarnas frågor och vilka former av kunskap och vilket lärande dessa frågor kan bidra till. Vilken typ av frågor som ställdes, hur frågorna ställdes och vilken funktion de hade berodde till största delen på lektionernas ämne och fokus. Vi observerade att lärarnas sätt att fråga och vad som efterfrågades påverkade elevernas möjlighet att delta och utgöra en del av undervisningen. Vi har vidare kunnat se vikten av att ha kunskap om frågors roll i undervisningen, då lärarnas frågor och sätt att använda sig av dessa får betydelse för elevernas lärande och utveckling. Då skolans uppdrag är att främja lärandet där individen skall stimuleras att inhämta olika typer av kunskaper är det av största vikt att läraren förser sig med olika pedagogiska verktyg som kan bidra till detta. Vi tror att medvetenheten kring frågors funktion och betydelse utgör några av dessa värdefulla verktyg.</p>

<p>I mitt examensarbete har jag valt att studera den verbala kommunikationen i år 4: a med fokus på språkundervisning (svenska och engelska) med hjälp av ett etnografiskt inspirerat arbetssätt och en kvalitativ forskningsmetod. Mitt syfte är att studera innebörden i lärarnas ställda frågor under ett mindre antal tillfällen i språkundervisningen. Mina frågeställningar är: Vilka avsikter går att utläsa ur lärarnas frågor? Visar dessa avsikter några likheter eller skillnader? </p><p>I enlighet med de likheter och exempel på avsikter som jag har observerat har jag kategoriserat de frågor som lärarna ställde som följer: </p><p>- Frågor i avsikt att <b>kontrollera</b> (elevernas ämneskunskaper, att planering och organisation fungerar, vad eleverna uppmärksammar, att ordningen i klassrummet upprätthålls) </p><p>- Frågor i <b>orienteringssyfte</b> </p><p>- Frågor i avsikt att <b>handleda</b> </p><p>- Frågor i avsikt att <b>lotsa</b> </p><p>- Frågor med avsikt att <b>skapa kontakt</b> </p><p>- Frågor med avsikt att <b>få hjälp</b> </p><p>De frågor som verkade ha som avsikt att kontrollera olika aspekter av elevernas kunskaper utgjorde majoriteten av alla frågor. Det föreföll som om kontroll fortfarande var av stor vikt för lärarna i studien. Mina observationer visade dock att frågorna inte längre endast verkade användas till kontroll. Lärarna i studien föreföll använda sig av frågor för att handleda och skapa kontakt med de enskilda eleverna. På så sätt verkade försök att individualisera undervisningen vara en naturlig del av lärarnas arbete.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken betydelse skönlitteraturen kan ha för ungdomars bearbetning av existentiella frågor. Jag vill också undersöka hur ungdomar tänker kring de existentiella frågorna samt vad som händer i mötet mellan läsare och text. För att få svar på mina forskningsfrågor har jag låtit fem flickor i årskurs åtta läsa samma skönlitterära bok, varpå jag har intervjuat dem om de tankar och frågor som boken väckt. Mitt undersökningsmaterial utgörs av transkriptioner av de fem kvalitativa intervjuerna. Jag har funnit att resultatet av min empiriska undersökning till stor del stämmer överens med den litteratur jag presenterar inom ämnesområdet. Resultatet visar att samtliga flickor som deltagit i min undersökning är intresserade av och reflekterar regelbundet över de existentiella frågorna. Dessa frågor väcks och bearbetas i viss mån vid läsningen av skönlitteratur. Flertalet av flickorna menar att skönlitteraturen kan erbjuda dem tröst eftersom den betonar att de inte är ensamma om att gå igenom svåra saker. Resultatet visar vidare att flickorna vid läsningen kopplade den lästa romanen mot sina egna liv. Det framkom tydligt att flickornas tidigare erfarenheter påverkade hur de tog emot och levde sig in i romanen.</p>

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur svenskundervisningen och dess bredd kan bedrivas i år 7-9. Det är en studie i vilken nyutexaminerade lärare kan ta del av erfarna lärares tips, upplevelser och reflektioner kring svenskämnet. Det finns en mångfald i svenskämnet som många andra skolämnen saknar. Denna mångfald ger även detta examensarbete variation. Fokus ligger dock på tre teman: Lärarstilar, Att nå eleverna och Existentiella frågor. Studien bygger dels på litteratur men främst på en intervjustudie. Resultatet visar att flertalet lärare ändrar sin lärarstrategi under åren och att det vanligtvis innebär en förflyttning från strikta planeringar till flexibilitet. Vidare visar studien att lärare söker motivera sina elever i svenska genom egen personlig inspiration, glädje och meningsfull undervisning. Slutligen betonar samtliga lärare vikten av att behandla etiska och existentiella frågor med försiktighet. Dessa frågor är kopplade till skönlitteratur och personliga uppsatser.

I mitt examensarbete har jag valt att studera den verbala kommunikationen i år 4: a med fokus på språkundervisning (svenska och engelska) med hjälp av ett etnografiskt inspirerat arbetssätt och en kvalitativ forskningsmetod. Mitt syfte är att studera innebörden i lärarnas ställda frågor under ett mindre antal tillfällen i språkundervisningen. Mina frågeställningar är: Vilka avsikter går att utläsa ur lärarnas frågor? Visar dessa avsikter några likheter eller skillnader? I enlighet med de likheter och exempel på avsikter som jag har observerat har jag kategoriserat de frågor som lärarna ställde som följer: - Frågor i avsikt att <b>kontrollera</b> (elevernas ämneskunskaper, att planering och organisation fungerar, vad eleverna uppmärksammar, att ordningen i klassrummet upprätthålls) - Frågor i <b>orienteringssyfte</b> - Frågor i avsikt att <b>handleda</b> - Frågor i avsikt att <b>lotsa</b> - Frågor med avsikt att <b>skapa kontakt</b> - Frågor med avsikt att <b>få hjälp</b> De frågor som verkade ha som avsikt att kontrollera olika aspekter av elevernas kunskaper utgjorde majoriteten av alla frågor. Det föreföll som om kontroll fortfarande var av stor vikt för lärarna i studien. Mina observationer visade dock att frågorna inte längre endast verkade användas till kontroll. Lärarna i studien föreföll använda sig av frågor för att handleda och skapa kontakt med de enskilda eleverna. På så sätt verkade försök att individualisera undervisningen vara en naturlig del av lärarnas arbete.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken betydelse skönlitteraturen kan ha för ungdomars bearbetning av existentiella frågor. Jag vill också undersöka hur ungdomar tänker kring de existentiella frågorna samt vad som händer i mötet mellan läsare och text. För att få svar på mina forskningsfrågor har jag låtit fem flickor i årskurs åtta läsa samma skönlitterära bok, varpå jag har intervjuat dem om de tankar och frågor som boken väckt. Mitt undersökningsmaterial utgörs av transkriptioner av de fem kvalitativa intervjuerna. Jag har funnit att resultatet av min empiriska undersökning till stor del stämmer överens med den litteratur jag presenterar inom ämnesområdet. Resultatet visar att samtliga flickor som deltagit i min undersökning är intresserade av och reflekterar regelbundet över de existentiella frågorna. Dessa frågor väcks och bearbetas i viss mån vid läsningen av skönlitteratur. Flertalet av flickorna menar att skönlitteraturen kan erbjuda dem tröst eftersom den betonar att de inte är ensamma om att gå igenom svåra saker. Resultatet visar vidare att flickorna vid läsningen kopplade den lästa romanen mot sina egna liv. Det framkom tydligt att flickornas tidigare erfarenheter påverkade hur de tog emot och levde sig in i romanen.

Syftet med examensarbetet har varit att ndersöka hur olika former av kunskap synliggörs i lärares undervisning. Vi har valt att fokusera på lärares frågor i undervisningen då frågan utgör ett av många redskap som kan används för att förmedla olika former av kunskap. För att uppfylla syftet med studien och besvara våra frågeställningar har vi studerat teorier om kunskap och lärande och tittat på olika typer av frågor och deras funktion och betydelse i undervisningssammanhang och sedan prövat dessas giltighet i praktiken. Studien är baserad på en strukturerad observationsform där vi som observatörer intog en icke-deltagande position. Observationerna genomfördes i tre klasser på två VFU-skolor (F-3) i norrort. Under bearbetningen av observationsmaterialet har vi fokuserat på att identifiera kontrollerande, handledande, utforskande och problematiserande frågor. Genom att kartlägga vilka typer av frågor lärarna ställer och titta på frågornas funktion kopplat till olika former av kunskap - fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet - har vi kunnat se tydliga kopplingar mellan lärarnas frågor och vilka former av kunskap och vilket lärande dessa frågor kan bidra till. Vilken typ av frågor som ställdes, hur frågorna ställdes och vilken funktion de hade berodde till största delen på lektionernas ämne och fokus. Vi observerade att lärarnas sätt att fråga och vad som efterfrågades påverkade elevernas möjlighet att delta och utgöra en del av undervisningen. Vi har vidare kunnat se vikten av att ha kunskap om frågors roll i undervisningen, då lärarnas frågor och sätt att använda sig av dessa får betydelse för elevernas lärande och utveckling. Då skolans uppdrag är att främja lärandet där individen skall stimuleras att inhämta olika typer av kunskaper är det av största vikt att läraren förser sig med olika pedagogiska verktyg som kan bidra till detta. Vi tror att medvetenheten kring frågors funktion och betydelse utgör några av dessa värdefulla verktyg.

The purpose of this study is to get increased knowledge of young people and their experience and thoughts about existential questions, and if the adults in Junior highschool take them into consideration. Our purpose to look at the result in a gender perspective was also a part of this work. Our starting point is the theory of youth, their existential questions and the importance of their identity-work in the late modern society. We interviewed six youth at the age of 15-16. We used hermeneutic theory to analyse the text. The result indicates that the common existential everyday questions among the youth where; Friends, family, future, love and grades. Girls existential questions included relations and the boys questions was more about future-projects. The study also indicates the schools lack of interest in youth identity-work and theirs existential questions.

<!--StartFragment--> Within the near future Sweden will be facing a large number of successions of ownership  within the agriculture and forestry sector, which is why it is important to acknowledge the question of alternatives for transfer of ownership. The purpose of this thesis is therefore to analyze the existing law as well as the various options for how to transfer the ownership concerning succession of ownership within family-owned agriculture and forestry businesses. This thesis pays particular attention to the complexity of problems that refer to joint ownerships and the great importance of the emotional questions that arise when a succession of ownership is being implemented. A succession of ownership can be planned as well as unplanned. When implemented through inheritance the transfer to the younger generation is unplanned. There are several effects of an unplanned succession of ownership and these effects can be harmful for the company as well as the family. If planned preparations can be made then the process can be facilitated by the involvement of the complete family. A planned succession is carried out through purchase, gift or testament. The implementation is a lengthy process and consideration must be taken not only to the economic and legal aspects but also the emotional. A succession can lead to jealousy and arising disputes within the family during and after the succession if the emotional questions are neglected. Approximately a third of all agricultural and forestry businesses are owned by more than one person in a joint ownership. Joint ownership can arise through various different reasons such as unplanned, through inheritance or testament, or planned, through purchase or gift. Numerous problems could arise through joint ownership, for example, where there are several joint owners, there could be several different perceptions on how to manage the property. There is the possibility to apply for trusteeship for the property by a legal guardian, however, it is not suitable for every constellation. Agriculture and forestry businesses are often owned as a joint ownership despite the fact that only one of the joint owners conducts and lives on the estate. These problems illustrate that joint ownership is not recommended, and when planning the succession of property, it is always important to be aware of the negative implications of joint ownership. It is hard to define an emotional question and there is no unequivocal answer to what such a question implies. The importance of these questions during a succession of ownership should not be belittled since they can determine the outcome of the succession. The emotional questions have a great impact on the succession as a whole and involve everyone. The importance of these questions has attracted more attention during the previous years but there is still a lack of investigations within this area and it is therefore important to highlight their existence. <!--EndFragment-->