No description available.

Syftet med studien är att fördjupa mina kunskaper för lärares tankar om skönlitteratur i klassrummet. Studiens teoretiska utgångspunkter grundar sig på litteraturdidaktik. Studien tar även upp tidigare forskning som belyser syftet med skönlitterära verk i undervisningen och hur lärare går till väga vid val av skönlitteratur till deras undervisning. Sammanlagt har fyra informanter med olika ålder, kön, utbildning, arbetsplats och arbetserfarenhet från grundskolans tidigare år deltagit. Studiens empiri har samlats in genom ljudinspelade kvalitativa intervjuer som sedan transkriberats och analyserats. Användning av skönlitterära verk i undervisningen ansågs av lärarna utveckla kunskaper om exempelvis språk, ord, skriftspråk, identitet och empati.Undersökningens resultat visar att olika faktorer påverkar lärarens urvalsprocess vid val av skönlitterära verk så som elevernas intresse, problem, mognads- och språknivå. Samtliga intervjuade lärare anser att det är viktigt att samtala med eleverna om den litteratur man läst för att reda ut funderingar, ord och begrepp. Med hjälp av studien kan det konstateras att vid val av skönlitterära verk, bör lärare utgå från de fyra ämnesdidaktiska frågorna vem, hur, vad och varför. Detta för att skapa en helhet i sin undervisning.

Syftet med mitt utvecklingsarbete är att undersöka hur lärare kan arbeta med mänskliga rättigheter och den egna identiteten med utgångspunkt från en roman. Undersökningens teoretiska utgångspunkter grundar sig utifrån de didaktiska frågorna, samt teorier gällande syftet med denna undersökning. Undersökningen belyser även forskning kring litteraturläsningens roll i undervisningen. Den metod som har använts i detta utvecklingsarbete är kvalitativ metod där mina huvudsakliga dokumentationsmetoder är lärardagbok, närläsning av elevtexter och elevutvärderingar samt elevintervjuer. Undersökningens resultat visar på hur lärare kan arbeta med skönlitteratur som en källa till kunskap utifrån demokratiska aspekter såsom mänskliga rättigheter. I undersökningens resultat framkommer att eleverna på olika sätt har fått en förståelse för vad litteraturen har att erbjuda dem i form av kunskap samt utveckling i den egna identiteten.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka användandet av frågor i grundskolans undervisning och hur olika typer av frågor påverkar elevers språkutveckling. Undersökningen omfattar observationer av ca 200 elever i tre grundskolor, årskurserna 7 till 9 i ämnet teknik under sammanlagt nio lektionstimmar, samt intervjuer av tre lärare. Som datainsamlingsmetod har både skriftliga observationsprotokoll och ljudinspelningar använts. Allt inspelat material har transkriberats för att sedan struktureras och analyseras med hjälp av tematisk analys. Skolverket, litteratur och tidigare forskning visar att det finns en tydlig koppling mellan språkutveckling och undervisning, frågor ställda av lärare spelar en central roll i denna kommunikation. Vi har undersökt kopplingen mellan språkutveckling och frågor genom att utgå från frågor initierade av lärare och den kommunikation som följer direkt av dessa. Förekomst av ämnesbegrepp och nivå av kognitiv komplexitet i elevsvar är de parametrar vi har haft som utgångspunkt när vi letat efter mönster och samband mellan användandet av frågor och språkutveckling.Resultatet från våra observationer och intervjuer visar att användandet av olika frågetyper varierar i hög grad. Andelen frågor som klassades som lågkognitiva var långt fler än högkognitiva. Studien visar också att över 50 % av det totala antalet ställda frågorna resulterar i elevsvar innehållande ämnesspecifika begrepp. Resultaten visar även en tydlig koppling mellan den kognitiva nivån av frågor och det kognitiva engagemanget hos eleverna. Intervjuer av lärare visade att deras inställning till användandet av frågor har stor påverkan på deras undervisning.

Denna kunskapsöversikt är skriven för att diskutera hur HBTQ implementeras i skolan. Till hjälp har vi använt oss av två frågor som vi anser kommer att hjälpa oss att komma fram till ett kvalificerat svar. Dessa frågor lyder, hur undervisas ämnet sex och samlevnad för elever i de tidiga årskurserna i dag? Hur kan HBTQ inkluderas i undervisning? För att sedan kunna svara på dessa frågor så genomfördes en informationssökning där flera artiklar lästs. För att komma fram till de bäst lämpade källorna för detta arbete användes olika kombinationer av sökord. Denna informationssökning gjordes med hjälp av sökmotorer som Libsearch, Taylor & Francis Online, Education Research Complete via EBSCO och tidskriften Sex Education. Detta gav en bred grund att bygga arbetet på. Utav alla de källor som hittats valdes sedan 15 huvudkällor att basera vårt arbete på. Resultatet visar att lärare upplever en osäkerhet till undervisningen när det gäller HBTQ. Detta eftersom det inte tydligt står i läroplanen, och som lärare är det lättare att det finns led i läroplanen om just HBTQ. Resultatet visar även att lärare känner sig oförberedda att undervisa om just HBTQ. Kunskapsöversiktens slutsats är följaktligen att lärare saknar kunskap när det gäller HBTQ och därför är det inte något som aktivt finns med i undervisningen.

Bakgrund: Palliativ vård ökar både i Sverige och internationellt, vårdformen har beskrivits som komplex då patienter och deras närstående befinner sig i en påfrestande svår existentiell situation. Kommunikation är en av de fyra hörnstenarna i palliativ vård. En god kommunikation mellan sjuksköterska och patient leder till en ökad förståelse och ger möjlighet till en bättre vård. Tidigare forskning har visat att existentiella samtal upplevs av sjuksköterskor som svåra att hålla, en bidragande faktor kan vara att begreppet inte har en allmänt vedertagen definition. Medvetenhet finns om behovet av att prioritera existentiella samtal, ändå tycks de utebli, då forskning visar att patienterna önskar samtala mer kring dessa frågor. Syfte:Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att möta döende patienters existentiella frågor. Metod:En litteraturöversikt där 15 kvalitativa vetenskapliga artiklar identifierades genom sökningar i databaserna CINAHL och PubMed samt manuell sökning. Tematisk analys användes för att bearbeta data. Resultat:I resultatet presenteras tre huvudteman med vardera tre subteman. Professionella förutsättningar: kommunikationskunskaper, förmåga att identifiera och bemöta samt trygghet i roll som sjuksköterska. Personliga förutsättningar: relation, närhet/distans - emotionell påverkan och självkännedom. Organisatoriska förutsättningar: tid/resurser, utbildning och professionell stöttning. Från dessa teman kunde det lyftas fram att sjuksköterskor tycker att det är viktigt att samtala kring existentiella frågor men upplevde varierande grad av förutsättningar och hinder för att kunna hålla dem. Det framkom att ökad kunskap genom utbildning, förberedelse inför samtalet och reflektion sågs öka tryggheten att samtala om existentiella frågor. Slutsats:För att existentiella samtal ska bli av och bli bra menade sjuksköterskorna det krävdes en trygghet och styrka i sin profession, en god självkännedom, ett självförtroende samt organisatorisk support genom tid, bemanning, handledning och utbildning.

Denna intervjustudie undersöker maskulinitet bland palestinska män på Västbanken. Genomlivsberättelser ges männen möjlighet att fritt berätta om sitt vardagsliv och tidigare erfarenheter.Detta är intressant och relevant ur ett didaktiskt perspektiv för religionsundervisningen inomsvensk skola utifrån frågor om jämställdhet, intersektionalitet och kontroversiella frågor.Resultatet visar på att det finns en upplevelse bland intervjudeltagarna att västvärldens syn påmän i regionen är stereotyp tillsammans med en skepsis riktad mot västerländsk jämställdhet.Resultatet visar vidare på att etnicitet är en viktig faktor när det gäller uttryck för maskulinitetoch möjlighet till makt. Skillnaden mellan muslimer och kristna visade sig spela en mindre rolli uttrycken för maskulinitet utifrån den hegemoniska maskulinitets teorin. Frågor som rörmellanöstern klassas i vissa fall som kontroversiella av religionslärare i svensk skola vilket ledertill att ämnena undviks eller essensialiseras. Denna studie är intressanta och relevanta förreligionsundervisningen i den svenska gymnasieskolan eftersom det visar på vikten avproblematisera maskulinitet och olika tolkningar av jämställdhet. / This interview study examines masculinity among Palestinian men in the West Bank. Throughlife stories, men are given the opportunity to freely tell about their everyday lives and previousexperiences. This is interesting and relevant from a didactic perspecitve for education in relgionin Swedish schools based on issues of gender equality, intersectionality and controversiealissues. The results show that there is an experience among the interview participants that theWestern world´s view of men in the region is stereotyped together with a skepticism directedtowards Western gender equality. The results further show that etnicity is an important factorin terms of expression of masculinity and the possibility of power. The difference betweenMuslims and Christians turned out to play a minor role in the expressions of masculinity basedon the theory of hegemonic masculinity. Issues concerning the Middle East are in some casesclassified as controversial by religion teachers in Swedish scholls, which leads to the subjetsbeing avoided or essentialized. This study important for edcuation in religion in the Swedishupper secondary school because it shows the importance of problematizing masculinity anddifferent interpertations of gender equality.

Denna studie är genomförd för att få insyn i vilka kommunikationsmönster som finns i tre klassrum. Den studerar även vilka röster som hörs i dessa tre klassrum. Vi har utifrån Lev Vygotskijs teori om kunskap och språkutveckling analyserat vår empiri. Studien tittar också på hur turtagningen, vem som får ordet samt hur de får ordet. I analysen av turtagningen används Catrin Norrbys modell som utgångspunkt. Resultatet visar att de tre klasserna följer samma kommunikationsmönster där läraren tar upp majoriteten av den talade tiden i klassrummen. Studien synliggör också att läraren är den har kontroll över vem som pratar. Även att autentiska frågor är en avgörande faktor för hur mycket elever pratar.

Enligt både nationella och internationella undersökningar faller Sverige efter i resultaten de senaste åren. I den senaste undersökningen, PISA 2009, var Sveriges utveckling tredje sämst i undersökningen. Just PISA-undersökningen är till stora delar baserad på problemlösning och förståelse, med utgångspunkt av detta har jag lagt fokus på att utveckla inkludering och förståelse i matematikundervisningen.För att förbereda mig inför arbetet har jag gjort en litteraturgenomgång där jag gått igenom forskning inom matematik men även inkludering, kommunikation. Jag har även tagit del av flera rapporter från skolverket. Jag märkte dock tidigt att forskningen inom just öppna frågor är näst intill obetydlig. Med detta i åtanke gjorde jag även två stycken intervjuer med pedagoger som arbetar mycket med öppna frågor, här fick jag en bra insikt i tankarna omkring, metodiken samt deras resultat.Som en del av detta utvecklingsarbete har jag gett förslag på hur man kan arbeta med öppna frågor men har även gett mig in på att försöka definiera vad de är för något. Framförallt hur de kan hjälpa till för att inkludera samtliga elever i undervisningen. Jag tar även upp problem med läroböckerna inom matematiken och hur de hämmar kommunikationen och inkluderingen av elever i dagens undervisning.

Syftet med den här studien är att få kunskap om på vilket sätt dialogen förekommer i ett specifikt klassrum med fokus på lärarens praktiska arbetssätt i att skapa möjligheter för dialoger i klassrummet. Studien har samtidigt ett syfte att försöka förstå lärarens undervisning genom att höra lärarens tankegångar kring dialogens förekomst och betydelse i undervisningen. Studiens fokus riktar sig mot lärarens undervisning ur ett dialogiskt perspektiv och tar sin utgångspunkt i att undersöka de frågor som läraren ställer till eleverna och vad som vidare görs med elevernas svar, samtidigt som undersökningen dessutom vill få syn på om och hur läraren uppmuntrar eleverna till att initiera en dialogisk interaktion. De begrepp som i studien därför är centrala är frågor, uppföljning, dialog och dialogisk undervisning. Studiens empiri samlades in genom kvalitativa forskningsmetoder där observation av undervisningens dialogiska aspekter utgjorde det huvudsakliga underlaget i materialet. En intervju med den medverkande läraren utfördes dessutom för att försöka få en bredare bild av det insamlade materialet och för att få ta del av lärarens synsätt angående dialogiska aspekter. Studiens resultat uppvisar en undervisning som inte är dialogisk i den bemärkelsen som studiens teoretiska ståndpunkter påstår. Resultatet visar ändå en undervisning där dialoger mer eller mindre förekommer. Lärarens frågor varierar och har olika syften, men ställs främst för att kontrollera elevernas kunskaper. Uppföljning är ovanligt men respons ges vanligtvis på elevernas svar. Elevernas svar används inte ofta som ett underlag för diskussion eller som ett bidrag till nästkommande fråga. Lektionerna innehåller sällan moment där dialogen i klassrummet är en utgångspunkt för kommande arbete. Återkommande visar ändå empirin en strävan, en vilja, tankegångar och intressanta exempel på att läraren ser en betydelse av att driva en dialogisk undervisning. Några generella stora slutsatser av studien går naturligtvis inte att dra, eftersom studiens omfattning är begränsad. Det gick däremot att framhålla mindre slutsatser och betydelsefulla insikter som kan bidra till vidare forskning och ge kunskap för yrkesverksamma lärare. Några exempel är att dialogisk undervisning kräver ett arbetssätt där kommunikationen är central, att öppna och autentiska frågor krävs för att skapa vidare diskussioner och att det faktiskt är lätt att tro att man som lärare ställer öppna och autentiska frågor fastän de egentligen är slutna.