<p> </p><p><strong>Sammanfattning</strong> </p><p>Denna studie har genererats av två parallella syften, dels att undersöka om livsutvecklingsgrupper för äldre kan stimulera gruppdeltagarna till en gerotranscendent utveckling, dels att undersöka hur en sådan gruppverksamhet generellt påverkar deltagarna. Jag har valt att definiera en livsutvecklingsgrupp som en liten grupp äldre individer som under vägledning i ett livsloppsperspektiv samtalar och reflekterar kring gerotranscendensteorins särdrag. Den livsutvecklingsgrupp som utgör empirin i denna C-uppsats består av sex personer, tre kvinnor och tre män, i åldern 80-90 år. Gruppen har träffats vid 12 tillfällen under ett halvår. </p><p>Såväl kvalitativa som kvantitativa metoder har använts i undersökningen. Resultaten visar att det inom gruppen redan innan kursstart fanns ett visst igenkännande av de gerotranscendenta kännetecknen, men också att kursen i sin helhet tycks ha stimulerat gruppen att känna igen sig i än större omfattning i gerotranscendensteorin. Resultaten visar vidare att deltagarna generellt har uppskattat verksamheten, till och med i ganska hög grad, samt uttryckt värdet av att få samtala och reflektera kring sig själva, sina liv och existentiella frågor. Dessutom tycks gruppverksamheten ha inverkat positivt på deltagarnas självmedvetande och livstillfredställelse.</p><p> </p>

<p>Denna undersökning är gjord med syfte att granska hur fyra svensklärare för grundskolans senare år bedriver sin grammatikundervisning. Detta för att se hur upptäckterna stämmer överens med tidigare rön inom den didaktiska forskning som behandlar ämnet grammatik. Studien lyfter fram definitioner av grammatikbegreppet, tillvägagångssätt och metoder i det didaktiska arbetet samt argument för- och emot grammatikundervisningens existens i svenskämnet. Vidare redogörs för metodval vilka innebär kvalitativa intervjuer utefter modellen ”föreställningskartor” där didaktikens tre huvudfrågor – vad, hur och varför – styr samtalen. Undervisningens resultatdel visar hur svensklärarna förhåller sig till begreppet grammatikundervisning och hur detta kopplas till den didaktiska verksamheten. Slutligen diskuteras det insamlade materialet och jämförs med den teoretiska bakgrunden utifrån de tre didaktiska huvudfrågorna.</p><p> </p> / <p>The aim of this study is to examine how four Swedish teachers, in the late years of compulsory school, teach grammar. The findings of this study are compared and contrasted with previous research in the field.</p><p>The study focuses definitions of the grammar terminology, procedures, teaching methodology and the argument for or against the teaching of grammar in Swedish schools. Furthermore, an account will be given of the research method chosen, namely qualitative interviews based on concept maps, focusing on the three main didactic questions: <em>what</em>, <em>how</em> and <em>why</em>. These interviews show the teachers’ approach to grammar instruction and its connection with didactic activities. Finally the collected material is discussed with reference to the theoretical background and the three main didactic questions.</p>

Sammanfattning  Denna studie har genererats av två parallella syften, dels att undersöka om livsutvecklingsgrupper för äldre kan stimulera gruppdeltagarna till en gerotranscendent utveckling, dels att undersöka hur en sådan gruppverksamhet generellt påverkar deltagarna. Jag har valt att definiera en livsutvecklingsgrupp som en liten grupp äldre individer som under vägledning i ett livsloppsperspektiv samtalar och reflekterar kring gerotranscendensteorins särdrag. Den livsutvecklingsgrupp som utgör empirin i denna C-uppsats består av sex personer, tre kvinnor och tre män, i åldern 80-90 år. Gruppen har träffats vid 12 tillfällen under ett halvår.  Såväl kvalitativa som kvantitativa metoder har använts i undersökningen. Resultaten visar att det inom gruppen redan innan kursstart fanns ett visst igenkännande av de gerotranscendenta kännetecknen, men också att kursen i sin helhet tycks ha stimulerat gruppen att känna igen sig i än större omfattning i gerotranscendensteorin. Resultaten visar vidare att deltagarna generellt har uppskattat verksamheten, till och med i ganska hög grad, samt uttryckt värdet av att få samtala och reflektera kring sig själva, sina liv och existentiella frågor. Dessutom tycks gruppverksamheten ha inverkat positivt på deltagarnas självmedvetande och livstillfredställelse.

Syftet med denna interventionsstudie är att belysa och analysera hur elevers förmåga att ställa frågor och göra inferenser till text utvecklas av explicit strategiundervisning. Studiens design består av två delstudier med elever från år 3 och från år 7-9 samt två kontrollgrupper. Interventionen bestod av 6-8 lektionstillfällen á 40 minuter. Utgångspunkt var att eleverna fick lyssna till korta texter och därefter träna på att ställa frågor till texten. Tillsammans tänkte lärare och elever högt kring texten. Detta för att exemplifiera förståelsestrategier och medvetandegöra eleverna om att de är medskapare till texten genom att göra inferenser. Vikt lades vid att uppmärksamma eleverna om att det finns olika typer av frågor och svar. Frågeproduktionen mättes med hjälp av ett förtest och ett eftertest. Huvudsakligen användes en innehållsanalys där inferensfrågor kategoriserades på tre nivåer. En loggbok har också använts. Resultaten visar att båda undervisningsgrupperna ökar sin frågeproduktion och framförallt har en ökning skett av inferensfrågor på högre nivå. På individnivå tyder resultaten på att elever med ett lågt utgångsläge gynnas i lika stor utsträckning som elever med ett högre utgångsläge.

Syftet var att undersöka olika förskollärares syn på naturvetenskap, samt om de ansåg att deras kunskaper inom ämnet hade någon betydelse för barngruppens lärande/intresse för ämnena. Genom personliga intervjuer och bearbetning av respondenternas svar framkom att det fanns en relativt stor osäkerhet samt okunskap inför tex planering och utförande av naturvetenskapliga aktiviteter inom förskoleverksamheten. Samtliga respondenter, oavsett ålder, yrkeserfarenhet eller utbildning ansåg att mer utbildning/kompetenshöjning inom naturvetenskap vore positivt och viktigt att få tillgång till. För att kunna erbjuda barnen en bred grund att stå på och forska utifrån ställs det idag allt högre krav på att deras lärare faktiskt har adekvata kunskaper inom de olika ämnesområdena.

Denna studie handlar om hur sju verksamma lärare undervisar i naturvetenskap för elever i de tidigare åren i grundskolan. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer och har haft karaktären av ett samtal mellan mig och informanterna. Studien tar sitt avstamp i de didaktiska frågorna, Vad ska undervisas? Varför är det viktigt? Hur ska det genomföras? En genomgång av litteraturen ger oss även en inblick i hur några forskare ser på läget med den naturvetenskapliga undervisningen, både i nationell och internationell mening. Studien visar att lärarna har undervisat med tonvikt på biologi-delen av skolans no-undervisning men har försökt sträva mot de mål som de, enligt Skolverket, har att följa. Undervisningen har också i mångt och mycket haft en karaktär där elevernas egen inneboende nyfikenhet har fått stå i fokus. Lärarna har även försökt tillvarata och möta elevernas frågor på ett sätt som kan främja lärande i naturvetenskap. Det tongivande för lärarna har dock varit att försöka stimulera elevernas nyfikenhet och lusten till att lära.

Denna undersökning är gjord med syfte att granska hur fyra svensklärare för grundskolans senare år bedriver sin grammatikundervisning. Detta för att se hur upptäckterna stämmer överens med tidigare rön inom den didaktiska forskning som behandlar ämnet grammatik. Studien lyfter fram definitioner av grammatikbegreppet, tillvägagångssätt och metoder i det didaktiska arbetet samt argument för- och emot grammatikundervisningens existens i svenskämnet. Vidare redogörs för metodval vilka innebär kvalitativa intervjuer utefter modellen ”föreställningskartor” där didaktikens tre huvudfrågor – vad, hur och varför – styr samtalen. Undervisningens resultatdel visar hur svensklärarna förhåller sig till begreppet grammatikundervisning och hur detta kopplas till den didaktiska verksamheten. Slutligen diskuteras det insamlade materialet och jämförs med den teoretiska bakgrunden utifrån de tre didaktiska huvudfrågorna. / The aim of this study is to examine how four Swedish teachers, in the late years of compulsory school, teach grammar. The findings of this study are compared and contrasted with previous research in the field. The study focuses definitions of the grammar terminology, procedures, teaching methodology and the argument for or against the teaching of grammar in Swedish schools. Furthermore, an account will be given of the research method chosen, namely qualitative interviews based on concept maps, focusing on the three main didactic questions: what, how and why. These interviews show the teachers’ approach to grammar instruction and its connection with didactic activities. Finally the collected material is discussed with reference to the theoretical background and the three main didactic questions.

No description available.

Att vara enhetschef inom äldreomsorgen är en stor utmaning i ett verksamhetsområde som inte sällan beskrivs i negativa ordalag i både massmedia och forskning. En enhetschef befinner sig i korsdrag mellan kravet om en värdig vård och omsorg och organisatoriska krav. I syftet att beskriva enhetschefen i äldreomsorgens komplexa arbete belyst ur ett etiskt perspektiv genomfördes en litteraturstudie. Resultatet av studien bygger på tio artiklar varav åtta kvalitativa, en enkätstudie och en av blandad konstruktion. Artiklarnas resultat redovisades sedan i följande sex kategorier; "Enhetschefen som multikonstnär", "Enhetschefens motstridiga krav", "Kravet om tillgänglighet", "Att tillhandahålla god vård och omsorg", "Enhetschefens ansvar för bemanningen" och "Enhetschefens ansvar för vårdpersonalen". En enhetschef inom äldreomsorgen hanterar flera komplexa arbetsuppgifter i form av brukarfrågor, vårdpersonalens frågor och organisatoriska frågor å ena sidan och kraven från politiker och överordnade chefer å andra sidan. Enhetschefen arbetar dessutom i en miljö som präglas av bland annat begränsad budget, underbemanning, undermålig vård och överbelastning av administrativa arbetsuppgifter vilket kan ge upphov till flera etiska dilemman.

Syftet med den här studien är att undersöka hur pedagoger kommunicerar med barn och är medforskare när barn undersöker olika fenomen och vill få svar på frågor om naturvetenskap och teknik. Vilka frågor ställer barnen i ett utforskande samt på vilket sätt bemöter pedagogen frågorna så att det sker ett lärande? Det som framkom i min studie är att barn är intresserad av naturvetenskap och teknik samt att nyfikenhetsfrågorna finns där när pedagogen är med som en medforskare kring objektet. Forskningen påtalar om förhållningsätt där pedagogen i barnets omgivning följer upp barnets frågor och intresse för att få ett lustfyllt lärande. Genom att låta barn få vara små forskare får de redskap att resonera, identifiera problem för att sedan testa och söka svar, samt hitta nya frågor att utforska kring. Det som också mina tankar riktades mot i undersökningen är vilken kunskapssyn och barnsyn man har som pedagog när man reflekterar kring barns, men också sitt eget lärande? Hur man är som pedagog är en stor och avgörande roll när man tillämpar ett undersökande arbetssätt. Finns man där som medupptäckare och har öppna och nyfikna ögon och ställer de rätta frågorna får man barn som börjar se sig själv som någon som både kan söka kunskap och lösa problem. Detta är källan till ett lustfyllt lärande. Jag har i studien observerat två förskolor som jag har analyserat som visar betydelsen av medforskande pedagoger i ett lärande objekt. / <p>Godkännande datum: 2016-10-28</p>