Litteraturstudiens syfte är att undersöka samhällskunskapslärares uppfattningar om undervisning av kontroversiella frågor. Undersökningen har skett genom att studera sju stycken vetenskapliga artiklar som presenterar vilka metoder som är centrala för undervisning om laddade samhällsfrågor. Vidare undersöker studien vilka motiv och utmaningar det finns vid hantering av dessa. I denna uppsats har de utvalda vetenskapliga artiklarna främst riktat in sig på samhällskunskapslärares perspektiv kring samhällsfrågor. De främsta motiven vilar på att läraren i synnerhet ska se till att utbilda och fostra eleverna till demokratiska samhällsmedborgare, vilket i sin tur främjar demokratin. Vidare presenterar forskning värdet av undervisning om kontroversiella frågor eftersom denna typ av undervisning främjar elevernas kognitiva förmågor. Resultatet av denna studie visar att lärare stöter på olika utmaningar vid hanteringen av laddade samhällsfrågor men hävdar dock att det är viktigt att frågorna tar sig an i undervisningen. Slutsatser i denna uppsats visar att undervisning i skolan som har inslag av kontroversiella frågor, har ett omfattande demokratiskt uppdrag att förbereda de växande generationerna för ett liv i lokala och globala miljöer. / <p>Denna uppsats är en fördjupning av tidigare studier. Arbetet bygger på sammanställning och analys av nationell och internationell forskning (forskningskonsumtion) inom ett fält med relevans för lärarprofessionen. </p>

Uppsatsen har sitt fokus på lärare och elevers erfarenheter av datorer i gymnasieskolan. Här framkommer att den pedagogiska utvecklingen har rört sig långsamt under de senaste 15 åren. Trots att stora summor har investerats i främst datautrustning genom direkta beslut från den svenska regeringen. Effekten har varit begränsad. Det har lagts ner betydligt mindre resurser på didaktisk utveckling. Den fortbildning som getts har haft begränsat värde. Den pedagogiska forskningen visar att det finns möjligheter att utveckla enligt Vygotskijs tänkande kring den proximala utvecklingszonen i det sociokulturella perspektivet. De tillfrågade lärarna och eleverna har genom en kvantitativ enkät och kvalitativa semistrukturerade frågor fått berätta om sina erfarenheter av datorer. Lärarna har en mer skeptisk syn på datorer än eleverna vilket beror på att datorerna spelar olika roller vilket är åldersrelaterat. Detta har också lett till en konflikt om vad datorerna skall användas till. Men båda grupperna framför olika krav på pedagogisk utveckling vilket kan ses som att den ensidiga tekniska utvecklingen på datorer inte räcker till. Därför behöver skolledning och politiska beslutsfattare begrunda innehållet i den framförda kritiken.

Bakgrund: Att överleva ett hjärtstopp kan vara en traumatisk och omtumlande upplevelse både för den drabbade patienten och för dennes anhöriga. Plötsligt hjärtstopp är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och tillståndet har fortfarande en dålig prognos trots allmänhetens förbättrade kunskaper i HLR och spridning av defibrillatorer i samhället. Syfte: Syftet för studien var att belysa patienters upplevelser av att överleva hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie baserat på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet visar att två huvudkategorier kunde identifieras: En nyvändning i livet och Existentiella frågor. Till dem hör sex underkategorier till: Kroppslig förändring, Kognitiv förändring, Sociala relationer, Att finna mening, Tacksamhet och Döden. Konklusion: Överlevare upplevde begränsningar i det vardagliga livet gällande psykiska och emotionella måendet i olika variationer. En del hade minnessvårigheter och andra upplevde oro och ångest. Existentiella tankar yttrade sig bland annat i form av att behöva finna en mening och att ha haft turen att ha varit på rätt tid på rätt plats. Rädsla och osäkerhet för framtiden beskrevs och delades med anhöriga men även ett behov av att få information och att få samtala om händelsen med nära och kära upplevdes av informanterna. Den största delen av informanterna såg överlevnaden som en push till att omvärdera det som var av betydelse av dem. / Background: To survive sudden heart arrest can be a traumatic experience both for the patient and their next of kins. Sudden cardiac death is one of the most common causes of death in Sweden and the prognosis still has a bad forecast despite the public’s improved knowledge of CPR and the spread of defibrillators in society. Aim: The purpose of this study was to illuminate patient’s experiences of surviving cardiac arrest. Method: A literature study based on ten scientific articles with a qualitative approach. Results: The results show that two main categoriers could be identified: A new turn in life and Existential questions. There are six subcategories to them: Physical change, Cognitive change, Social relations, To find meaning, Gratitude and Death. Conclusion: Survivors experienced limitations in everyday life regarding cognitive and emotional ways in different variaty. Some participants had suffered from memoryloss and others experienced anxiety and other worries. Existential thoughts expressed, among other things, were the need to find a purpose of the incident and thoughts on to have been lucky enough to be at the right time at the right place. Fear and uncertainty for the future were described and shared with their next of kins, but also a need for information and to talk about the incident with loved ones was experienced by the participants. Most of the participants saw survival as a push to reassess what was important to them.

Enligt den senaste revideringen av Lpfö18 skall förskolan ge barnen en grundläggande förståelse för digitala verktyg. Förskolläraren ansvarar för att varje barn får möjlighet att hantera digitala verktyg, vilket kan stimulera utveckling och lärande. Samtidigt rekommenderas regelbunden fysisk aktivitet för att främja barnens hälsa och livslånga lärande. Förskolan behöver balansera innehållet i läroplanen och ge barn kunskaper kring digitala verktyg och samtidigt bidra till en hälsosam nivå av fysisk aktivitet. Förskolan behöver sammanfläta dessa två aktiviteter för att kunna få en balans och en bra undervisning. Syfte: Syftet med denna studie har varit att beskriva hur barnskötare och förskollärare använder digitala verktyg i den dagliga verksamheten för att främja pulshöjande aktivitet. Metod: Semistrukturerade intervjuer med sju pedagoger vid två olika förskolor inom samma kommun. Resultat: Pedagogernas intresse för digitala verktyg spelade stor roll. Pedagoger som var intresserades av digitala verktyg använde många olika typer av verktygen för att skapa olika miljöer i verksamheten och främja barnens engagemang, lust och lärande. Stor vikt lades vid planering men även spontanitet. Några pedagoger fann inte arbetssättet med digitala verktyg inspirerande och många behövde mer tid och utbildning för att känna sig trygga med att arbeta och genomföra undervisning med digitala verktyg. Diskussion: Digitala verktyg kan anses skapa större möjligheter för pedagoger att röra sig i en barngrupp och erbjuda individuellt stöd och på så vis bidra till att fler barn når sin proximala utvecklingszon. Vidare kan de digitala verktygen främja gruppaktiviteter vilket kan öka graden av imitation hos barnen, vilket främjar lärandet men även bidrar till en högre grad av kollegialt lärande.

Detta är en uppsats baserad på en lärarintervju gällande elevers syn på undervisning inom ämnet religionskunskap 1 på gymnasiet, samt den didaktiska tillämpningen ur lärarsynpunkt. Skolverkets riktlinjer tar plats i undersökningen och även en forskningsrapport som publicerat av Skolverket. Tyngden ligger på de didaktiska frågorna, vad, varför, hur och för vem? Dess uppkomst, teoretiska förankring och praktisk tillämpning behandlas. Lärarnas svar på intervjufrågor är i fokus och bearbetas och besvaras utifrån given teori och utformar slutligen förslag på justeringar som kan göras i inlärningssyfte med fokus på elevernas önskemål, lärarens förmågor och Skolverkets ramar. Det som diskuteras är en möjlig oförståelse för kursens syfte bland elever, och en möjlig svårighet att förmedla detta syfte för läraren och Skolverket på grund av kursens abstrakta karaktär. Betoningen ligger på didaktiken som användningsområde.

Abstract Grundverksamhet är ett begrepp som används på förskolor i Sverige. Trots detta verkar det vara ett obeforskat område. Intresset grundar sig i att vi stött på personer inom förskolan som talat om grundverksamhet, men som verkat ge olika betydelse och värderingar till begreppet. Syftet med studien är att undersöka hur begreppet grundverksamhet i förskolan framställs i olika offentliga texter, publicerade på hemsidor knutna till förskolor. Detta resulterade i 110 sidor empiriskt material. Studiens syfte har besvarats med hjälp av följande frågeställningar, inspirerade av en didaktisk karaktär: Vad är grundverksamhet? Hur utförs grundverksamhet? När pågår grundverksamhet? Vem är grundverksamheten till för? En diskursanalytisk ansats har använts för både teori och metod. Utifrån frågeställningarna visar resultatet att grundverksamhetbegreppets betydelse står i relation till flera olika begrepp. Studien har identifierat flera diskurser som strider om att fastställa olika begrepps innebörder. Resultatet visar att lärandet genom grundverksamhet är kopplat till hårda och mjuka värden. Vidare visar studiens resultat att grundverksamhet som genom undervisningen kräver lärarens roll som antingen mer eller mindre framträdande. I studien framkommer sedan att grundverksamhet i relation till tid framställs som antingen ständigt pågående eller med en bestämd tidsram. Slutligen visar studien att grundverksamhet framställs olika beroende på vilken aktör (barn, vårdnadshavare eller verksamheten) som är prioriterad. Sammantaget påvisar dessa diskurser och spänningsfält grundverksamhet som ett mångfacetterat och komplext begrepp. Nyckelord: Didaktiska frågor, diskursanalys, diskursteori, fackspråk, förskola, grundverksamhet, likvärdighet, lärande, undervisning.

Vår kvalitativa studie har ämnat utveckla förståelse för hur några svensklärare på högstadiet förhåller sig till demokrati- och värdegrundsarbete i litteraturundervisningen. Demokrati- och värdegrundsarbetet ska, lika väl som elevernas kunskapsutveckling, genomsyra hela skolans verksamhet och är därför alla lärares uppdrag. Vi har genom semistrukturerade intervjuer tagit del av fyra svensklärares erfarenheter och resonemang kring ett sådant arbete. För att analysera och förstå vårt resultat har vi utgått från svenskämneskonceptioner, litteraturreceptionsteorier och normkritisk teori. Resultatet kategoriseras och presenteras utifrån de didaktiska frågorna vad, hur, vem och varför för att belysa informanternas förhållningssätt. En slutsats vi kan dra utifrån vårt resultat är att samtliga svensklärare integrerar demokrati- och värdegrundsarbetet i litteraturundervisningen, på olika sätt. Ett utmärkande förhållningsätt är kombinationen av skönlitteraturens innehåll och hur det ska bearbetas i klassrummet för att demokrati- och värdegrundsarbetet ska vara integrerat. Informanterna menar att skönlitteraturen har, förutom ett litterärt värde, en unik potential att belysa olika samhällsfrågor, perspektiv, kulturer och identiteter. Vidare förs en diskussion om vilka kulturfrågor som lyfts i ett demokrati- och värdegrundsarbete samt huruvida svensklärarna upprätthåller eller utmanar normativa antaganden i undervisningen.

No description available.

Syftet med studien är att lyfta fram hur lärare undervisar om livsfrågor i religionskunskapen för årskurs 4-6 samt om och vilka svårigheter och utmaningar de möter i den undervisningen. Frågeställningarna i studien är följande: Vilka metoder och strategier använder lärare sig av i livsfrågeundervisningen i årskurs 4-6? Vilka erfarenheter har lärarna från livsfrågeundervisningen i religionskunskapen. För att besvara studiens syfte har kvalitativa semistrukturerade intervjuer använts som metod. Intervjuerna har genomförts med fem verksamma lärare som undervisar i religionskunskap i årskurs 4-6 på fyra olika skolor. Respondenternas ålder, kön, utbildning och antal år som verksamma lärare varierar. Resultatet visar att livsfrågor är ett utmanande ämne att undervisa kring. Detta då respondenterna delar med sig av flera svårigheter och utmaningar som de möter i undervisningen. Brist på utbildning från högskolan, stora tolkningsutrymmen i styrdokumenten, elevers egocentrism och att livsfrågor är ett svårbedömt område är bara några av svårigheterna de stöter på. I studien presenteras flera arbetssätt som lärarna använder sig av i livsfrågeundervisningen. Dessa arbetssätt är delvis kopplat till religionsämnet men också hur lärarna använder andra ämnen som stöd vid livsfrågeundervisningen. / The purpose of this study is to highlight how teachers approach existential questions in religious education for grades 4-6 and what challenges they may encounter in their teaching. This study aims to answer the following questions’: What methods and strategies do teachers use when covering existential questions in grades 4-6? How do teachers experience teaching existential questions in religious education? To answer these questions, qualitative semi-structured interviews were conducted.The five participants are current religious education teachers in grades 4-6 at four different schools. The respondents’ age, gender, education, and teaching experience vary. The results reveal that existential questions are a challenging topic to teach. Teachers report a lack of education in this topic from university and they say that the curriculum and regulatory frameworks leave too much scope for interpretation on how this topic should be approached. Additionally, pupils’ personal experiences and the inherent difficulty in assessing existential questions pose further challenges. Several methods are presented on how teachers in the study have chosen to approach this subject. These methods are partly a component of the religious education itself but also relate to how the teachers’ use other subjects to teach about existential questions

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilka typer av frågor som används inom dansundervisningen på gymnasiet samt vilka bakomliggande faktorer och undervisningstraditioner som kan påverka hur lärarna väljer att använda sig av verbal kommunikation i sin undervisning. Arbetet tar sin utgångspunkt i sociokulturell teori samt socialkonstruktivism som fokuserar på hur kunskap är konstruerad i klassrummets sociala sammanhang genom språk och andra semiotiska medel. För att kunna undersöka detta användes två olika tillvägagångssätt som var klassrums­observationer för att kunna registrera frågorna, och intervjuer med danslärare för att diskutera och synlig­göra undervisningstraditioner inom deras ämne. Resultatet pekar på att när eleverna är fysiskt aktiva i danssalen använder läraren sig ofta av kontrollfrågor och retoriska frågor. Kontrollfrågorna användes för att behålla strukturen på lektionen och de retoriska frågorna användes som verktyg för förståelse när eleverna skulle vara fysiskt aktiva. Syftet verkade vara att eleven skulle ta med sig frågan och fortsätta med sitt utforskande, och därmed också delvis svara på frågan genom en fysisk redovisning. Slutsatsen är att det finns en stark tradition av mästarlära inom dans och att detta är en del av ämnets särprägel. Som ämne på gymnasiet behöver denna lärostil kompletteras med annat och dessa verktyg och modeller kräver ytterligare forskning. / The aim of this degree project has been to look into what types of questions that are being used within dance education in upper secondary school, as well as which factors and traditions that could be affecting the verbal communication. The principal theoretical framework underlying this study is sociocultural theory and social constructivism, which both focuses on how knowledge is constructed in the social context of the classroom through language and other semiotic ways. Two different methods were used in this project - classroom observations to register the questions being asked and a focus group interview with dance teachers to discuss and highlight teaching traditions within their subject. The result indicates that when the students are physically active in the dance studio, the teacher often uses control questions and rhetorical questions. The control questions were used to maintain the structure of the lesson and the rhetorical questions were used as a tool for comprehension when the students would be physically active. The purpose with these questions seemed to be that the student would listen to the question and continue with the exploration of movement, and thereby also partially answer the question through a physical presentation. The conclusion is that there is within dance a strong tradition of learning from a master as an apprentice and that this is part of the subject's distinctive character. As a subject in upper secondary school, this learning style needs to be supplemented with other things and these tools and models require further research.