Synen på framgång genom tidningen Korrespondens 1923–1963Korrespondensundervisningen i början av 1900-talet i Sverige är något vi vet förvånansvärt lite om, fastän den var utbredd och påverkade miljontals unga människors liv. Tidigare forskning har undersökt hur reklamannonser lockade till sig nya elever och fick dem att påbörja sina studier, oftast med ekonomiska argument ur ett individuellt perspektiv. Den här undersökningen har till uppgift att undersöka hur man konstruerade synen på den framgångsrika individen i de ledare som fanns i skoltidningen Korrespondens. Under 20- och 30-talet ser vi att man främst kommer konstruera framgång utifrån ekonomiskt och individuellt perspektiv. Vi kommer att se att det i ledarna för tidningen också fanns andra motiveringar till vad som är en framgångsrik individ. Under 40- och 50-talet fanns flera exempel av att vara framgångsrik var något som kom hela samhällets till nytta, vilket förklaras med hjälp av begreppet kommunitarism.

Framgång framstår i många sammanhang att involvera vinst och lönsamhet. Utgår lönsamhet ur resonemanget kring begreppet vilka värden kvarstår då? Det här är en studie av ideella humanitära organisationer. Det centrala i studien är att visa hur dessa organisationer definierar framgång, vilka målsättningar de har samt vilken maktstruktur som existerar. Studien har genomförts med ett subjektivistiskt perspektiv och idealistisk verklighetsuppfattning följt av en rationell kunskapsuppfattning. Insamlingsmetoden har varit kvalitativ med hjälp av intervjuer. I denna studie medverkar organisationerna; Amnesty och Kooperation utan gränser. I Intervjuerna medverkade med Amnestys pressekreterare, Elisabeth Löfgren och VD:n för kooperation utan gränser, Lennart Hjalmarsson.Definitionen av vad framgång är inom en organisation påverkas av vilka värderingar, mål och maktstruktur som finns inom dem. En stark dominant ledare eller koalition skulle kunna hindra förändringar från att ske och på så sätt blir organisationen rigid och ovillig till nya framgångsmått. I denna studie görs en genomgång av betydelsen utav makt, målsättning och organisationerna syn på framgång. Syftet är att undersöka ideella humanitära organisationer och se vilka tankar de har kring begreppet framgång samt hur de bygger upp sina organisationer för att nå den framgång de eftersträvar. Dessutom vill jag undersöka vilka mål de har samt se ur ett maktperspektiv vem som beslutar målen.Den teoretiska referensramen består utav tre organisationsteorier; klassisk teori, Human relations och systemteori. Teorierna presenteras med en kort introduktion samt vilket synsätt de har på maktstrukturen och beslutsvägen. I den teoretiska referensramen redovisas även en teori om målsättningens funktion.Resultatet visade att framgång för organisationerna är ett förverkligande av deras vision och på så vis en värld där de inte behöver existera. För att nå dit har de diverse delmål de arbetar med för att förverkliga en målsättning om att alla i världen ska ha mänskliga rättigheter, bra levnadsstandars och att människor inte längre ska behöva leva i fattigdom. Deras framgångsmått är även grundad på ekonomiska mått på grund av att intäkter i form av bistånd krävs för att måluppfyllelsen. Båda organisationerna grundas på ett demokratiskt synsätt med medlemsvald styrelse som högsta beslutande organ. Dock ser arbetssätt och organisationsuppbyggnad olika ut. Maktstrukturen skiljer sig till viss del men båda organisationerna har en byråkratiserad centrerad makt där besluten fattas. Dock har medlemmarna makt att påverka styrelsemedlemmarna. Beslut inom organisationerna är begränsade av regler, normer och vision.

Bakgrund: Flertalet företag verkar idag i en turbulent miljö och den bransch som har kommit att symbolisera turbulens genom media är IT-branschen. Teknologins snabba utvecklingstakt kan ses som den drivande faktorn till dess turbulenta omvärld. En dynamisk miljö förordar att möjligheter bör tas till vara och lyhördheten för signaler på marknaden kan vara av vikt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra till förståelse om och hur strategiutformningsprocessen kan bidra till företags framgång i en turbulent miljö. Genomförande: Vi har intervjuat två mjukvaruföretagsleverantörer, ett som har haft framgång och ett som har haft tillbakagång lönsamhetsmässigt de senaste åren. Sekundärdata har insamlats såsom årsredovisningar, hemsidor och broschyrer. Slutsats: Enligt våra undersökningar har vi funnit att bakgrunden till framgång ej kan härledas av hur våra fallföretag utformar sina strategier. I vår studie har det uppdagats att företagen har en strategiutformningsprocess som vi anser förenar de avsiktliga och framväxande strategiutformningsprocesserna. Vidare har stora likheter mellan strategiutformningsprocesser och kaosteorierna urskiljts.

Studien berör undervisningen i moderna språk och har ett motivationsperspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka varför elever blir mer eller mindre motiverade i moderna språkundervisningen och hur läraren ska förhålla sig till eleverna för att motivera dem på bästa sätt. Det är de uppfattningar som elever på grundskolan och på gymnasiet har om språkundervisningen som är det centrala i uppsatsen. Arbetet består av en djupare litteraturstudie som belyser kognitiva motivationsteorier samt forskning kring läraren som reflekterande praktiker. Därtill har tjugo elever intervjuats. Intervjufrågorna var öppna och strukturerade. Studien visar att elever reagerar olika på framgång och misslyckande i skolprestationer, att mål som är realistiska och meningsfulla samt lärarens förväntningar är viktiga i motivationssynpunkt. Studien visar också att det finns vissa likheter och skillnader mellan stadierna. Exempel på likheter är att elever på båda stadierna efterfrågar information om kunskapsmålen i tyska, samt att de flesta tycker att den tyska grammatiken är svår. Några skillnader är att gymnasieelever känner större delaktighet i planeringen av undervisningen och att de är mindre beroende av respons och positiv feedback från läraren än vad grundskoleeleverna är. Lärarens förväntningar är en viktig motivationsfaktor i båda stadierna.

Major changes have occurred in the music industry the last twenty years which can be traced to various reasons like technological and economical problems. Meanwhile, the Swedish songwriters have had incredible success on the international music scene when it come sto songs with commercial impact. Their success has been very present in the last few years and during the writing of this essay, we see no evidence that they should decrease. The purpose of this paper is to analyze and clarify the factors behind the international success of Swedish-produced music has had in recent years. We will also show the importance of the success that characterized the 90’s and how it affects Swedish songwriters success today.

Denna studie som utförts på uppdrag från Smålandsidrotten och Regionalt elitidrottscentrum belyser framgångskulturen i de tre småländska idrottsföreningarna HV71, Kalmar FF och Lejonen speedway, som 2008 vann SM-guld i de tre största arenaidrotterna. Syftet är att beskriva, jämföra och analysera hur dessa tre föreningar organiserar sig för att nå idrottslig framgång. I studien har en kvalitativ undersökningsmetod använts där sex intervjuer har genomförts med nyckelpersoner i föreningarna, såsom klubb- och sportchef, vilket ledde till att det blev två intervjuer i respektive förening. Strukturen på intervjuerna såg olika ut beroende på vilka arbetsuppgifter respondenten hade med utgångspunkt från deras formella titel. Klubbcheferna fick svara på frågor angående organisation och struktur, medan sportcheferna fick svara på frågor om den sportsliga verksamheten. Resultatet av studien visar på att identiteten för föreningarna är väldigt viktig men att den inte ser likadan ut i alla föreningar. Studien pekar alltså inte på att det finns ett konstant sätt att bygga identiteter utan att den istället ska vara uppbyggd utifrån rådande förutsättningar. Personalen och kontinuiteten framförs även ha stor betydelse där personalen ska ha ett hjärta för föreningen och viljan att utveckla sig. Samtidigt vill alla dessa föreningar ligga i framkant och vara nyskapande, för att hela tiden utveckla föreningen. Studien pekar även på idrottens tudelade miljö där idrottsföreningarna dels uppträder i en ideell miljö och dels i en professionell miljö vilket påverkar hur de ser på framgång och vilka mål de har. De framför hur de ska vara framgångsrika ekonomiskt och deltagarmässigt men att den idrottsliga verksamheten fungerar som katalysator vilket gör att fokus ligger på att utveckla föreningens möjligheter till goda idrottsliga resultat. I analysen ställs det empiriska materialet mot de valda teorierna för att stärka de tolkningar som görs och utifrån den diskuteras sedan hur studien kan leda till vidareutveckling inom idrottsområdet och det framförs även hur studien kan ligga till grund för vidare forskning.

Att vara fotbollstränare är stressfyllt, och efter en för lång period av stress kan denna leda till utbrändhet. Det kan finnas flera bakomliggande orsaker till att en fotbollstränare blir utbränd. Ledarskapet skulle kunna vara en sådan orsak och det finns få studier med just den kopplingen, ledarskap och utbrändhet. Det finns olika typer av ledarskap, och vilken ledarskapsstil en tränare har är beroende av olika ledarskapsbeteenden. Ett specifikt ledarskapsbeteende skulle i sin tur kunna leda till olika grad av utbrändhet. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan utbrändhet och ledarskapsbeteenden. 47 stycken tränare på elitnivå i Sverige har deltagit i studien. De har genomgått en enkätstudie, där de svarat på Maslach Burnout Inventory (för att mäta utbrändhet) och Leadership Scale for Sports (för att skatta sig själva som tränare). Resultatet visar att det finns en signifikant positiv korrelation mellan cynism och auktoritärt beteende. Det visar även att det finns en signifikant negativ korrelation mellan utbrändhetsvariabeln personlig framgång och två tränarbeteenden, träning och instruktion och socialt stöd. En möjlig tolkning av resultatet är att cynism och auktoritärt beteende är två olika sätt att distansera sig för att skydda sig mot allt för höga stressnivåer. Att personlig framgång har en negativ korrelation till träning och instruktion är negativt. Tränarna anser sig som bra tränare men visar genom LSS att de brister i en viktig del i att vara tränare, nämligen att träna och instruera spelarna.

<p>Bakgrund: Flertalet företag verkar idag i en turbulent miljö och den bransch som har kommit att symbolisera turbulens genom media är IT-branschen. Teknologins snabba utvecklingstakt kan ses som den drivande faktorn till dess turbulenta omvärld. En dynamisk miljö förordar att möjligheter bör tas till vara och lyhördheten för signaler på marknaden kan vara av vikt. Syfte: </p><p>Syftet med denna uppsats är att bidra till förståelse om och hur strategiutformningsprocessen kan bidra till företags framgång i en turbulent miljö. </p><p>Genomförande: Vi har intervjuat två mjukvaruföretagsleverantörer, ett som har haft framgång och ett som har haft tillbakagång lönsamhetsmässigt de senaste åren. Sekundärdata har insamlats såsom årsredovisningar, hemsidor och broschyrer. </p><p>Slutsats: Enligt våra undersökningar har vi funnit att bakgrunden till framgång ej kan härledas av hur våra fallföretag utformar sina strategier. I vår studie har det uppdagats att företagen har en strategiutformningsprocess som vi anser förenar de avsiktliga och framväxande strategiutformningsprocesserna. Vidare har stora likheter mellan strategiutformningsprocesser och kaosteorierna urskiljts.</p>

<p>Denna studie som utförts på uppdrag från Smålandsidrotten och Regionalt elitidrottscentrum belyser framgångskulturen i de tre småländska idrottsföreningarna HV71, Kalmar FF och Lejonen speedway, som 2008 vann SM-guld i de tre största arenaidrotterna. Syftet är att beskriva, jämföra och analysera hur dessa tre föreningar organiserar sig för att nå idrottslig framgång.</p><p>I studien har en kvalitativ undersökningsmetod använts där sex intervjuer har genomförts med nyckelpersoner i föreningarna, såsom klubb- och sportchef, vilket ledde till att det blev två intervjuer i respektive förening. Strukturen på intervjuerna såg olika ut beroende på vilka arbetsuppgifter respondenten hade med utgångspunkt från deras formella titel. Klubbcheferna fick svara på frågor angående organisation och struktur, medan sportcheferna fick svara på frågor om den sportsliga verksamheten.</p><p>Resultatet av studien visar på att identiteten för föreningarna är väldigt viktig men att den inte ser likadan ut i alla föreningar. Studien pekar alltså inte på att det finns ett konstant sätt att bygga identiteter utan att den istället ska vara uppbyggd utifrån rådande förutsättningar. Personalen och kontinuiteten framförs även ha stor betydelse där personalen ska ha ett hjärta för föreningen och viljan att utveckla sig. Samtidigt vill alla dessa föreningar ligga i framkant och vara nyskapande, för att hela tiden utveckla föreningen. Studien pekar även på idrottens tudelade miljö där idrottsföreningarna dels uppträder i en ideell miljö och dels i en professionell miljö vilket påverkar hur de ser på framgång och vilka mål de har. De framför hur de ska vara framgångsrika ekonomiskt och deltagarmässigt men att den idrottsliga verksamheten fungerar som katalysator vilket gör att fokus ligger på att utveckla föreningens möjligheter till goda idrottsliga resultat.</p><p>I analysen ställs det empiriska materialet mot de valda teorierna för att stärka de tolkningar som görs och utifrån den diskuteras sedan hur studien kan leda till vidareutveckling inom idrottsområdet och det framförs även hur studien kan ligga till grund för vidare forskning.</p>

The study has examined how some immigrants have managed to reestablish their professional careers in Sweden. Through in-depth-interviewing with six immigrant informants representing different genders, age and professional experience the process of successfully reestablishing a career within the same professional area in Sweden as in their native country is examined. The study looked at structural and individual possibilities and obstacles which affected the individual. In addition the study looked at the personal characteristics and strategies used by the informants to overcome and succeed in adapting and reestablishing their working life.  The study has drawn on human capital and social capital theory for a basic understanding of how education and skills affect. In addition the informants have surpassed structural barriers affecting many other immigrants. Firstly it is suggested that we need to look at how transitions, such as migration, affect different people. Secondly the theoretical concepts of self-efficacy and human agency are also proposed as important to understand more about the factors involved when immigrants try to reestablish themselves successfully in working life in a new country. / Studien har undersökt hur några invandrare har klarat av att återetablera sin professionella karriär i Sverige. Genom att djupintervjua sex personer från olika invandrarkategorier som representerar olika kön, ålder och yrkesområde undersöks processen som har lett dessa personer till att klara av att återetablera sig inom samma yrkesområde i Sverige som de haft i hemlandet. Studien poängterar strukturella och individuella möjligheter och svårigheter som har påverkat individen. Vidare tittar studien på personliga karaktärsdrag och strategier som användes av informanterna för att nå framgång i anpassning och återetablerande av arbetslivet. Studien hänvisar till både social och humant kapital teori för en basförståelse av hur utbildning och färdigheter påverkar. Informanterna har dessutom passerat strukturella barriärer som påverkar många andra invandrare. För det första föreslås det att vi behöver titta på hur transitioner, så som migration, påverkar olika människor. För det andra lägger studien fram de teoretiska koncepten ”self-efficacy’ och ’human agency’ som viktiga i förståelsen av faktorer som påverkar när invandrare försöker återetablera sitt arbetsliv på ett framgångsrikt sätt i ett nytt land.