Syfte: Studiens syfte är att få en djupare förståelse om hur revisorns arbete påverkas avden digitala utvecklingen. Utöver syftet så utgårstudien även utifrån två forskningsfrågor: ”Vilka bidrag har digitaliseringens utveckling gett till revisorns arbete?” och”Varför skapar digitaliseringens utveckling förändringar i revisorns arbete?”  Metod: Då studiens syfte varit att öka förståelsen för ämnet har studien genomförts medhjälp av en kvalitativ metod. För insamlandet av empiriskt material har semistruktureradeintervjuer utförts med sex respondenter, kompletterat med artikelsök. Resultat & slutsats: Studien visar att revisorns arbete har påverkats i övervägandepositiv bemärkelse av den digitala utvecklingen. Slutsatsen har dragits att digitaliseringenbidragit till att revisionen påvisat en högre kvalitet och att den blivit mer tillförlitlig.Studien visar också att digitaliseringen av revisionsyrket har öppnat upp för möjlighetentill att erbjuda kunden att arbeta mer proaktivt i form av rådgivning.   Examensarbetets bidrag: Studiens bidrag till framtida forskning är att den visat ensynvinkel på hur den digitala utvecklingen har anpassats under en pandemi. Studien haräven bevisat att digitaliseringen inte förändrat revisionen hos de företag som studien harintervjuat, eftersom lagar och regleringar fortfarande är något som revisorer ska förhållasig till. Den förändringen som digitaliseringen har skapat för revisionsbranschen är attrevisorn har eller förväntas att komma att anta en annan arbetsroll. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare forskning är att jämföra hurdigitalisering av revisionsyrket har påverkat en mindre respektive en större revisionsbyrå.

Ett virus vid namn Covid-19 spred sig i början av 2020 över världen och tvingade människor att arbeta på distans. Vad tycker cheferna om distansarbetet och hur påverkar det deras syn på hur de vill fortsätta med distansarbetet efter att pandemin är över? Syftet är att beskriva chefers positiva och negativa inställning till distansarbetet samt hur det påverkar deras inställning till distansarbete efter Covid-19. Studien är grundad i en kvalitativ och kvantitativ forskningsstrategi där intervjuer, enkäter och sekundärdata används för att skapa en triangulering. Studien undersöker chefer som arbetat på distans och hur deras upplevelser och åsikter påverkats av distansarbetet. Cheferna har både positiva och negativa inställningar till att arbeta på distans, dessa inställningar påverkade deras syn på hur arbetet skulle se ut efter pandemin. De positiva effekterna var aspekter som ansågs göra distansarbetet mer effektivt och som hade positiv påverkan på livsbalansen för dem. De negativa effekterna ansåg till största delen vara ensamhet och skapade en avsaknad till kontakt. Det framgår att de positiva effekterna påverkade viljan att fortsätta arbeta på distans medan de negativa effekterna påverkade cheferna att inte vilja arbeta helt på distans. Det tillsammans med inställningar om vad som kunde påverka framtidens distansarbete bidrog till en hybridlösning. Vilket med andra ord är att chefers optimala arbetssituation är att arbeta 2–3 dagar på distans och resterande på kontoret. / A virus called Covid-19 spread around the world in early 2020, forcing people to work remotely. What do managers think about teleworking and how does it affect their view of how they want to continue teleworking after the pandemic is over? The purpose is to describe the manager's positive and negative attitude to telework and how it affects their attitude to telework after Covid-19. The study is based on a qualitative and quantitative research strategy where interviews, questionnaires and secondary data are used to create a triangulation. The study examines managers who worked remotely and how their experiences and touch affect the telework. The managers have both positive and negative attitudes to working remotely and these led on to how they thought the work after the pandemic would look like. The positive effects were aspects that were considered to make teleworking more efficient and that had a positive effect on their life balance. The negative effects were largely considered to be solitary and created a lack of contact. They show that the positive effects influenced the willingness to continue working remotely, while the negative effects influenced managers not to want to work entirely remotely. This, together with attitudes about what could affect future teleworking, contributed to a hybrid solution. Which in other words is that the leader optimal work situation is to work 2-3 days remotely and the rest in the office.

Syftet med denna C-uppsats var att ta reda på hur högskolestuderande upplever sin situation och vilka tankar de har om frågor som rör framtiden. För att ta reda på detta genomförde vi en enkätundersökning på K3, Konst, kultur och kommunikation, Malmö högskola under våren 2006. Vi valde ut en specifik åldersgrupp, mellan 19 och 29 år, som representerar vår målgrupp unga vuxna, som läser på högskola. De frågor vi ville ha svar på var: Hur ser unga vuxna, som studerar på högskola, på sin framtid? Hur upplever de sitt hälsotillstånd? Vilka tankar har de när det gäller utbildning och arbete? Vilken inställning har de till familjebildning och relationer? Vi utformade en enkät som främst bestod av frågor som gav svar på ovanstående, samt gav oss en bra bild över respondenternas bakgrund. Detta för att i ett senare skede kunna göra en analys utifrån utvalda teoretiska perspektiv. Vi valde att utgå ifrån en sociologisk/socialpsykologisk infallsvinkel för att bland annat kunna diskutera kring vad den förlängda ungdomstiden innebär för dagens unga vuxna och samhället i stort. Vi jämförde också våra resultat med tidigare forskning, som vi menade var relevant. En slutsats vi kom fram till var att högskolestuderande, i åldrarna 19 till 29 år, ställer sig mer positiva till att flytta utomlands jämfört med andra unga vuxna i Sverige. Det som också framkom i vår undersökning var att många av de högskolestuderande unga vuxna, ofta har ont i magen, huvudvärk och sömnproblem. Ännu fler, drygt 80 procent, är det som känner sig trötta under dagen varje dag eller en till flera gånger i veckan. Det visade sig även att vår målgrupp upplever sig mer stressade än andra unga vuxna i resten av landet. Trots relativt vanligt förekommande mag- och huvudvärk, sömnproblem och trötthet under dagarna framträdde en tydlig bild av att högskolestuderande har en optimistisk framtidstro överlag. De tycker också i stor utsträckning att livet motsvarar förväntningarna. På frågan om hur de ser på framtiden var så många som nästan 90 procent delvis eller mycket optimistiska. / Syftet med denna C-uppsats har varit att genom en enkätundersökning, gjord på K3, Konst, kultur och kommunikation, Malmö högskola, belysa hur högskolestuderande ungdomar/unga vuxnas situation ser ut idag och redogöra för deras tankar om framtiden. Frågor vi bland annat ställde var vilka tankar de har när det gäller utbildning, arbete, familjebildning och relationer. Andra frågor som intresserade oss var hur de upplever sitt hälsotillstånd. Utifrån litteratur och sociologiska/socialpsykologiska perspektiv resonerade vi kring vad den förlängda ungdomstiden kan betyda för den enskilda individen. En jämförelse mellan vårt material och tidigare forskning på området, bland annat ur ett myndighetsperspektiv, ledde fram till vår analys. Vi kom fram till att ungdomar/unga vuxna, som läser på högskola upplever sig stressade och känner sig trötta under dagarna i stor utsträckning. Samtidigt framträdde en tydlig bild av att de har en optimistisk framtidstro och de tycker att livet till stor del motsvarar förväntningarna.

The aim of this study is to examine the role of the Church of Sweden in the context of migrant integration in Sweden, drawing insights from its official website, www.svenskakyrkan.se, and the publication Framtiden bor hos oss: metoder och förhållningssätt i urbana mångfaldsförsamlingar i Svenska kyrkan. Employing qualitative content analysis and Håkon Lorentzen's four perceptions of integration, the investigation aims to elucidate the Church's stance on integration as reflected in the examined materials. The analysis reveals a multifaceted manifestation of the Church of Sweden's involvement in migrant integration, delineating five pivotal roles: an open church, a cooperating church, a conflict-bearing and conflict-resolving church, a supporting church, and a bridge-building church. Collectively, these roles signify the Church of Sweden's self-conceptualization regarding its primary function in the realm of migrant integration, characterized as a welfare church. Furthermore, the research indicates a substantial alignment between the Church of Sweden's perspective and Håkon Lorentzen's dual views on integration, namely "Integration through differentiation" and "Integration through social networks." The objective of this essay has been to contribute to the expansion of perspectives within the Church of Sweden and the field of integration. Despite its acknowledged limitations and restricted generalizability, the study aims to stimulate interest in the imperative continuation of research within this subject area.

<p>Mitt examensarbete handlar om vad barn tycker är viktigt för att ha det bra, hur barn har det idag och vad de har för framtidstro. Jag bestämde mitt ämne för examensarbetet efter att ha läst en mycket intressant bok, Hartman, S. (1986) <em>Barns tankar om livet</em>. Det är en bok som väcker tankar kring barn och livsfrågor, med många intressanta undersökningar om vad barnen tycker i viktiga frågor. Det var Hartmans undersökning om barns framtidstro som främst väckte mitt intresse. Enligt den undersökningen hade mer än hälften av barnen inga större förhoppningar inför framtiden. De trodde att jorden kommer att förstöras av krig och miljöförstöring. Jag började då fundera över hur det är möjligt för barn att utvecklas positivt i skolan om de inte har några förhoppningar om en bra framtid. Barn lever i nuet, men en positiv framtidssyn vore önskvärd med tanke på deras utveckling. Min erfarenhet efter att ha arbetat med barn på skolor i Malung är att barn i allmänhet har en ganska ljus syn på livet. Därför bestämde jag mig för att studera tidigare undersökningar om barns tankar om livet och deras syn på framtiden, Hartman, S. (1986) <em>Barns tankar om livet</em>, och Ladberg, G. & Torbiörnsson, A. (1997) <em>Barndom i förändringstider</em>, för att sedan göra en egen undersökning.</p><p>Min huvudfråga är: Vad är viktigt för barn idag och hur ser de på framtiden. Mitt syfte med arbetet har varit att dra egna slutsatser med hjälp av min egen undersökning, och jämföra dessa med tidigare undersökningar.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1999. Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till Persson.

Denna rapport är en litteratur- och källstudie med syfte att utforska den svenska förnybara elens utveckling. Förnybar energi är idag viktigt i samhället då den genererar den el som vi är i behov av, utan att påverka miljön i lika stor omfattning som tidigare energislag. Målet var att efter genomfört arbete, ha svar på hur Sveriges elmix ser ut och eventuellt kunna svara på hur den kan se ut till nästa generation. Vilka tekniska lösningar som används idag för respektive kraftslag är något som återges i rapporten. Alla kraftslag påverkar miljön på något vis. Rapporten beskriver dessa miljöpåverkan med hjälp av livscykelanalyser som pekar på var i produktions- och driftprocessen som den största påverkan sker. Vidare granskar rapporten den svenska elanvändningen och diskussioner har hållits på hur denna kan komma att påverka den framtida elproduktionen. Ett intressant ämne under arbetets gång var, huruvida en storskalig export av el till närliggande länder med hjälp av sjökablar var möjligt för Sverige. Studiens slutsats blev att det finns en väldigt stor utbyggnadspotential för ett flertal förnybara kraftslag. Dock bestämmer ett flertal styrmedel utbyggnadstakten. Även politiska beslut har ett stort inflytande för hur mycket förnybar elproduktion som kommer att finnas i framtiden. / This report is a literature and source study with the purpose of exploring the Swedish renewable electricity development. Renewable energy is today important in society as it generates the electricity that we are in need of, without affecting the environment to the same extent as fossil fuels. The objective of the report was to obtain the answer to how the Swedish electricity mix looks like and if possible, be able to answer how it might look for the next generation. The technologies used today in each type of power plant are something that is rendered in the report. All power production affects the environment in some way. The report describes the environmental impacts using life-cycle assessment that points out where in the production and operation process the greatest impact occurs. Furthermore, the report examines the Swedish use of electricity and discussions have been held on how this may affect the future electricity production. An interesting topic during the process of the report was whether a large-scale export of electricity to neighboring countries by means of submarine power cables, was possible for Sweden. The conclusion of the study was that there is a very significant potential for further development of the renewable power sources. However, means of control is one of the determining factors for the rate of expansion. Political decisions also have a major influence on the amount of renewable electricity that can be available in the future.

Mitt examensarbete handlar om vad barn tycker är viktigt för att ha det bra, hur barn har det idag och vad de har för framtidstro. Jag bestämde mitt ämne för examensarbetet efter att ha läst en mycket intressant bok, Hartman, S. (1986) Barns tankar om livet. Det är en bok som väcker tankar kring barn och livsfrågor, med många intressanta undersökningar om vad barnen tycker i viktiga frågor. Det var Hartmans undersökning om barns framtidstro som främst väckte mitt intresse. Enligt den undersökningen hade mer än hälften av barnen inga större förhoppningar inför framtiden. De trodde att jorden kommer att förstöras av krig och miljöförstöring. Jag började då fundera över hur det är möjligt för barn att utvecklas positivt i skolan om de inte har några förhoppningar om en bra framtid. Barn lever i nuet, men en positiv framtidssyn vore önskvärd med tanke på deras utveckling. Min erfarenhet efter att ha arbetat med barn på skolor i Malung är att barn i allmänhet har en ganska ljus syn på livet. Därför bestämde jag mig för att studera tidigare undersökningar om barns tankar om livet och deras syn på framtiden, Hartman, S. (1986) Barns tankar om livet, och Ladberg, G. &amp; Torbiörnsson, A. (1997) Barndom i förändringstider, för att sedan göra en egen undersökning. Min huvudfråga är: Vad är viktigt för barn idag och hur ser de på framtiden. Mitt syfte med arbetet har varit att dra egna slutsatser med hjälp av min egen undersökning, och jämföra dessa med tidigare undersökningar. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1999. Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till Persson.

SAMMANFATTNING  I den globala värld vi lever i idag behöver vi geografiska kunskaper i såväl samhället som på individnivå, för att på bästa sätt kunna bemöta en värld i ständig förändring. För att vuxna och framförallt unga människor av vår tid skall kunna se världen ur ett geografiskt perspektiv behöver vi ha en bra undervisning i geografi i vår svenska skola.   Tidigare forskning visar på vikten av att ha en bra balans mellan ämnet (geografi), läraren och eleven, samt av vilken betydelse lärares uppdateringar inom ämnet har för att ämnesinnehållet skall vara relevant i det samtida samhället. För att undersöka lärarnas val av innehåll och syn på framtiden utfördes en kvalitativ intervju med fyra gymnasielärare. En induktiv ansats användes vid intervjuanalysen för att finna det unika i lärarnas svar. När en analys av resultaten utfördes användes en deduktiv ansats för att se hur resultaten förhåller sig till olika geografididaktiska typologier. Analysen visar att geografiundervisningen gått från att, under tidigare kursplaner, ha varit baserad på faktakunskaper, naturdeterminism och delvis samhällsvetenskap, till ett i dagsläget mer sammanhållet geografiämne med dynamik, pluralism och konfliktperspektiv som grundar sig i aktuella händelser och samhällsdebatter. Resultaten i denna studie visar i stor utsträckning att dagens geografiundervisning handlar om att ge eleverna förutsättningar och kunskaper att bemöta framtidens utmaningar och för att möjliggöra en önskad framtid.   Nyckelord  Ämnesinnehåll, curriculum-making, geografiundervisning i framtiden, förmågor. / Abstract In the global world we live in today we need geographical knowledge of society, as well as from an individual perspective to be able to meet a world in constant change. For adults but especially for young people of today to be able to see the world from a geographical perspective there is a need for relevant education of the subject within the Swedish school system.  Previous studies show how important it is to have a good balance between the subject (geography), the teacher and the students, and the importance of the teacher’s up to date practice within the topic to be able to teach relevant subject matter. To study the teachers´ choices of content and their vision about the future, qualitative interviews were completed with four geography teachers at upper secondary level. An inductive approach was chosen for the analysis of the interviews to find unique qualities within their answers. When the analysis was conducted, and results gathered, a deductive approach was used to correlate the findings and how they may relate to different didactical typology within geography education.  The analysis deduces that geography education has moved away from being based on factual knowledge, nature- determinism and partly social science to a more cohesive geographical subject with dynamic, pluralism and conflict perspective that is based on current affairs and social debates. To conclude, the results in this study show that the geography education today, is fundamentally based around providing an education that will give students a clear framework, to build knowledge that will meet the challenges of the future and enable them to achieve a desired outcome. Keywords Subject content, curriculum-making, future geography education, capabilities

Digitaliseringen har en fundamental betydelse för näringslivet och möjliggör presentation av fullständig information i realtid. Digital teknik bidrar till att stora mängder data kan samlas in, tolkas, tillämpas och utvecklas, vilket resulterar i radikala utvecklingsmöjligheter. Digitaliseringen är ett viktigt steg i revisionens utvecklingsprocess och leder till användning av digitala verktyg och automatiserade tekniker i revisionsarbetet. Forskare har uppmärksammat digitaliseringens påverkan på revisionen, däremot finns en avsaknad av forskning gällande hur det påverkar revisionens tillförlitlighet och revisionsrisken. Det bidrog till att identifiera studiens problemformulering som är: Vilken påverkan har digitaliseringen på revisionen samt hur påverkar det revisionens tillförlitlighet och revisionsrisken? Studiens syfte var att beskriva och förstå digitaliseringens påverkan på revisionen samt hur det påverkar revisionens tillförlitlighet och revisionsrisken. Den metodologiska utgångspunkten bestod i interpretivism med inriktning på hermeneutik, en abduktiv ansats och en kvalitativ metod. Insamling av information bestod av litteratur i form av tidigare forskning inom ämnesområdet, medan insamling av empirisk data grundades i personliga intervjuer med fyra auktoriserade revisorer, tre programutvecklare, en informatikexpert och en företrädare för branschens tillsynsmyndighet. Studien resulterade i att digitaliseringen har en positiv påverkan på revisionen genom dess möjligheter till effektivisering, realtidsinformation och en mer heltäckande revision. Effektiviseringen kan leda till att frigöra tid till analyser, bedömningar och rådgivning. Tillämpning av digital teknik gör att traditionella processer kan utvecklas, vilket möjliggör att revisionen kan inkludera granskning av hela populationer, snarare än stickprov. Följden av ett alltmer digitaliserat arbetssätt är därför en ökad tillförlitlighet i revisionen. Automatiserade processer och kontroller kan resultera i att avvikelser enklare kan identifieras, vilket kan bidra till att minska revisionsrisken. Det är och kommer i framtiden vara viktigt att revisorns kompetens kan kombineras med digitala verktyg och automatiserade processer för att skapa bättre förutsättningar för revisionen. / The digitalization has a fundamental importance for the business world and enables presentation of complete information in real-time. Digital technics contributes to allow that large amounts of data can be collected, interpreted, applied and developed, which result in radical development opportunities. The digitalization is an important step in the audit development process and leads to the use of digital tools and automatized technics in the audit work. Researchers have paid attention to the impact of digitalization on the audit. However, there is an absence of research in the field regarding how it impacts the audit reliability and the audit risk. That contributed to identify the study’s research question which is: Which impact does the digitalization have on the audit and how does it impact the audit reliability and the audit risk? The purpose of this study was to describe and understand the impact of digitalization on the audit, as well as how it impacts the audit reliability and the audit risk. The methodological starting point consisted of interpretivism with focus on hermeneutics, an abductive approach and a qualitative method. The collection of information consisted of literature in form of previous research within the field, while the collection of empirical data is based on personal interviews with four authorized auditors, three program developers, one informatics expert and one representative of the industry’s supervisory authority. The study resulted in that the digitalization has a positive impact on the audit due to its possibilities for efficiency, real-time information and a more comprehensive audit. The efficiency can lead to free time for analyzes, judgements and advisory. The use of digital technics makes that traditional processes can evolve, which enables that the audit can include review of entire populations, rather than sampling. The consequence of an increasingly digitalized way of working is therefore an increased reliability in the audit. Automatized processes and controls can result to make the identification of deviations more easy, which can contribute to reduce the audit risk. It is and will in the future be important that the auditor’s competence can be combined with technology tools and automatized processes to create better prerequisites for the audit.

Ett designförslag för Sundsvalls stadsbiblioteket om att öka tillgänglighet med fokus på både den fysiska och digitala informationstillgången. Detta innebär en förädling av entréområdet i biblioteket, alltför att göra digitala tjänster mer lättförståeliga och tillgängliga för biblioteksanvändarna.  Rapporten redovisar hela designprocessen, genom analysfas, kreativ fas och presentationsfas där den slutliga lösningen presenteras.  I analysfasen hämtades fakta och information genom möten med bibliotekspersonalen, en enkätundersökning (30), intervjuer och på platsobservationer. Den kreativ fasen utfördes genom skissarbete och rumslig skissmodellering i CAD för att därigenom hitta en balanserad lösning av digital tillgänglighet i ett specifikt rum. I presentationsfasen har en sammanställning gjort av de tidigare upptäckterna och där presenteras det slutliga designarbetet som en lösning till designutmaningen.