Syftet med denna empiriska studie är att belysa hur 10 elever i årskurs fem uppfattar miljöproblem och framtiden. Studien har tillämpat den kvalitativa metoden fokusgrupper och klarlägger begreppet hållbar utveckling samt globala insatser inom hållbar utveckling.  Vidare har hållbar utveckling i läroplanen speciellt framhävts samt tidigare forskning om elevers uppfattningar kring hållbar utveckling, miljöproblem och framtiden. Resultatet visar att elever har kunskaper om olika slags miljöproblem. Dock är nedskräpning det mest diskuterade miljöproblemet. Eleverna hade olika uppfattningar kring framtiden.  Majoriteten av eleverna uppfattade en hemsk framtid med flertal olika skadliga konsekvenser. Ett fåtal elever hade bättre förväntningar kring framtiden och menade att världens länder kommer att samarbeta kring internationella lagar för en bättre framtid. Slutligen har eleverna diskuterat hur samhället borde arbeta för att skapa en hållbar planet. / The purpose of this empirical study is to illustrate how 10 students in grade five perceive environmental problems and the future. The study has applied the qualitative method focus groups and clarifies the concept of sustainable development and global initiatives in sustainable development. The study has also highlighted sustainable development in the Swedish curriculum along with previous research on students' perceptions about sustainable development, environmental problems and the future. The result indicates that the students have knowledge of various kinds of environmental problems. However, littering was the most discussed environmental problem by the students. The students perceived contrarily about the future. The majority of students perceived a horrible future with destructive consequences. A few students had better expectations about the future and believed that nations would cooperate on international laws for a greater future. Lastly, the students discussed how the society should work to create a sustainable planet.

Syftet med studien är att få en bild av vad ungdomar i västra Sverige har för drömjobb samt vilka faktorer de upplever påverkar dem att nå det. Empirin i denna kvalitativa studie har samlats in genom fem fokusgruppsintervjuer med totalt 22 deltagare. Studien har utgått ifrån tredjeårselever på gymnasiet och deras tankar om framtiden med fokus på drömjobbet. Dessa ungdomar står inför val som kommer att ha betydelse i deras liv. Resultatet visar att ungdomarna i studien värdesätter trivsel högst i ett arbete, detta i kombination med en bra lön. De ville ha råd att kunna göra det de vill, fritiden och familjen värdesätts högt. Vad drömjobbet var varierade bland ungdomarna, några arbeten som nämndes var personalchef, psykolog, frisör och byggnadsingenjör. För att nå sina drömjobb ansåg de flesta att de behöver en utbildning. Något som ungdomarna upplevde kan hindra dem att nå drömjobbet är att de tar en paus i studerandet vilket kan leda till att de fastnar på en arbetsplats eller inte orkar ta tag i studierna igen. En anledning till att inte studera vidare direkt efter gymnasiet var att de inte visste vad de ville arbeta med. Många av ungdomarna nämnde att de ville arbeta med något som passar deras personlighet och att arbetet skall kännas meningsfullt för dem. / The purpose of this study is identify aspects of  young peoples’ in Western Sweden dream jobs looks and which describe the factors that respondents think will affect their ability to reach these dream jobs. This is a qualitative study, using information from five focus groups, involving 22 students. This study identified the various factors that youths in the third year in high school think are important when they think about their future employment. The young people described in this study are faced with decisions regarding education and employment that will have consequences throughout their lives. This study’s results show that the young participants described here value ​​the feeling of enjoying the social aspects of work as most important, along with a good salary. Respondents want to earn enough to afford to do what they like to do, and say that their spare time and family are highly valued. The descriptions of dream jobs vary widely, including personnel manager, psychologist, hairdresser and construction engineer. In order to obtain their dream jobs, most respondents believe that they need additional education. Some of the respondents feel that a break from studying can prevent them from reaching their dream jobs, as they feel that employment would be a hindrance to returning to school. On the other hand some of the respondents felt that a break between gymnasium and higher education might be a good idea, as they are not able to identify their dream job yet. Most respondents set high priorities on finding work that fits their own personalities and making sure that their work was meaningful for them.

Syftet med denna studie är att undersöka hur AI framställs i de två största kvällstidningarnadå ChatGPT-3 lanserades i november 2022 fram till mars 2023. Studien syftar till att ta reda på om framställningen av ämnet AI har varit övervägande negativt eller positivt genom att undersöka 50 publicerade artiklar från vardera tidning samt vidare analys av två artiklar.  Som metod har vi utgått från kvantitativ innehållsanalys samt Faircloughs tredimensionella kritiska diskursanalys där fokus har varit på textanalys. Som huvudresultat har vi kommit fram till att majoriteten av de analyserade artiklarna har övervägande negativ framställning och att tidningarnas rubriker, genom starka ordval tenderar att vara kraftfulla. I många av artiklarna förekom ord som var djupt förknippade med negativa associationer såsom dödlig, kriminella, risk mot mänskligheten som exempel.

Att ständigt behöva ändra sitt arbetssätt är något som är vanligt inom IT-branschen. Genom att anpassa sig till artificiell intelligens (AI) kan företag och individer dra nytta av fördelarna med tekniken. Däremot finns det en del utmaningar som är centrala att känna till. Syftet med studien är att undersöka hur programmeringsyrken potentiellt kommer att förändras och vilka utmaningar som behöver bemötas under utvecklingen. Genom en kvalitativ metod, intervjuades sex respondenter med varierande bakgrund och yrkesroller inom programmering. I syfte att undersöka deras perspektiv på AI-verktygens utveckling för att möjliggöra jämförelser gentemot teorin under olika teman som uppstod. Resultatet från studien visar på en osäkerhet kring hur AI-verktyg får användas, hur det genererade materialet får tillämpas och delade åsikter kring arbetsmarknadens utveckling. Vidare ser vi att företag och arbetstagare använder AI-verktyg med en viss försiktighet på grund av att juridiken kring AI inte är helt fastställd. Däremot visar resultatet att AI-verktygen effektiviserar arbetet för programmerare och kan användas som kreativ stöttning i utvecklingsprocessen. Rekommendationer för vidare studier inkluderar att undersöka ett specifikt yrke, användningen av ett specifikt AI-verktyg eller att se på skillnader utifrån använt programspråk. / Constantly needing to change one's way of working is common in the IT industry. By adapting to artificial intelligence (AI), companies and individuals can take advantage of the benefits of the technology. However, there are some challenges that are important to be aware of. The purpose of this study is to investigate how programming professions may potentially change and what challenges need to be addressed during this development. Using a qualitative method, six respondents with varying backgrounds and professional roles in programming were interviewed to examine their perspectives on the development of AI tools, to enable comparisons with theory under different themes that emerged. The results of the study show uncertainty about how AI tools can be used, how the generated material can be applied, and divided opinions on the development of the job market. Furthermore, we see that companies and employees use AI tools with some caution due to the fact that the legal aspects of AI are interpreted as a gray area. However, the results show that AI tools streamline the work of programmers and can be used as creative support in the development process. Recommendations for further studies include investigating a specific profession, the use of a specific AI tool, or examining differences based on the programming language used. The following essay is written in Swedish.

Titel: Digitaliseringens påverkan på redovisningsekonomen  Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi  Författare: Ester Elofsson & Matilda Wiklander  Handledare: Jan Svanberg  Datum: 2022-05-25  Syfte: Digitalisering och automatisering är en av samhällets starkaste förändringskrafterglobalt och allt fler av våra aktiviteter sker i den digitala världen. Inomredovisningsbranschen har resan mot digitaliseringen redan börjat och mycket pekar på atthastigheten i förändringen kommer att accelerera de närmaste åren. Syftet med studien äratt förklara hur digitaliseringen och dess utmaningar påverkar redovisningsekonomens yrke.Genom syftets utgångspunkt har följande forskningsfrågor skapats: Hur påverkardigitaliseringen redovisningsekonomens arbetsuppgifter? Vilka nya kompetenskrav ställs påredovisningsekonomen på grund av digitaliseringen? Metod: Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod som influeras av det hermeneutiskasynsättet. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer där 11 styckenredovisningsekonomer deltagit som arbetar på små- och medelstora företag.  Resultat och Slutsats: Studiens resultat visar att yrket har förändrats tack vare den digitalautvecklingen och kommer fortsätta i det spåret. Konkreta arbetsuppgifter som ändrats ärtill exempelvis fakturahantering och kompetenser som blir allt viktigare i framtiden är teknisk-och social skicklighet. Examensarbetets bidrag: Studiens bidrag till framtida forskning är att den har skapat förståelsekring hur den digitala utvecklingen har påverkat redovisningsekonomen och vilka utmaningar som deställts inför i och med det. Studien har även visat hur arbetsuppgifter och kompetenser har förändratsför redovisningsekonomer i och med digitaliseringen.  Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag är att undersöka hur högskoleutbildningarundervisar kommande redovisningsekonomer inom den digitala utvecklingen av yrket.  Nyckelord: Digitalisering inom redovisningen, redovisningsekonom, framtiden inomredovisningen, utmaningar med digitalisering, digitaliseringens påverkan. / Title: The impact of digitalisation on the accounting economist   Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration  Author: Ester Elofsson & Matilda Wiklander   Supervisor: Jan Svanberg   Date: 2022-05-25  Aim: Digitization and automation is one of society's strongest forces for change globally and more and more of our activities are taking place in the digital world. In the accounting industry, digitization has begun and there are many indications that the pace of change will accelerate in the coming years. The purpose of our study is to explain how digitalisation and its challenges affect the profession of accounting economist. Through the purpose these questions have been created:How does digitalisation affect the accounting economist's tasks? What new competence requirements are placed on accounting economists due to digitalisation?  Method: The study is based on a qualitative research method that is influencedby the hermeneutic approach. Data have been collected through semi-structured interviews in which 11 accounting economists working at small and medium-sized companies have participated.  Results and conclusions: The results of the study show that the profession has changed thanks to digital development and will continue on that path. Specific tasks that have changed arefor example invoice management and skills that will become increasingly important inthe future is technical and social skills.  Contribution of the thesis: The study's contribution to future research is that it has created understandings about how digital development has affected the accounting economist and what challenges they face with it. The study has also shown how tasks and competencies have changed for accounting economists with the digitalisation.  Suggestions for future research: Suggestions for further research are to investigate how higher education teaches future accounting economists with the digital development in the profession.  Key words: Digitalization in accounting, accounting economist, future of accounting, challenges with digitization, the impact of digitalisation.

<p>Den här semantiska webben. Syftet är att undersöka hur den semantiska webben påverkar sökmotorer på webben. Detta sker genom en undersökning av tio olika sökmotorer där nio är semantiskt sådana och den tionde är den mest använda sökmotorn idag. Studien är genomförd som både en deskriptiv och kvantitativ studie. En litteraturundersökning har också genomförts om den semantiska webben och sökmotorer. Slutsatserna av den här studien är att den semantiska webben är mångfacetterad med dess definitioner, och att resultatet kring hur konkreta sökmotorer tillämpar semantiska webbprinciper kan variera beroende vilken sökmotor man interagerar med.Nyckelord: Semantic web, Semantiska webben, Semantik, Informatik, Web 2.0, Internet, Search engines, Sökmotorerthat relates to the semantic web. Therapporten behandlar definitioner av begrepp som är kopplade till denDen här semantiska webben. Syftet är att undersöka hur den semantiska webben påverkar sökmotorer på webben. Detta sker genom en undersökning av tio olika sökmotorer där nio är semantiskt sådana och den tionde är den mest använda sökmotorn idag. Studien är genomförd som både en deskriptiv och kvantitativ studie. En litteraturundersökning har också genomförts om den semantiska webben och sökmotorer. Slutsatserna av den här studien är att den semantiska webben är mångfacetterad med dess definitioner, och att resultatet kring hur konkreta sökmotorer tillämpar semantiska webbprinciper kan variera beroende vilken sökmotor man interagerar med.</p> / <p>This report deals with the definitions and terms main purpose has been to investigate how the semantic web affects search engines on the web. This has been done through an investigation consisting of ten different search engines. Nine of these search engines are considering being semantic search engines, and the last one being the most used one on the web today. The study is conducted as a descriptive and quantitative study. A literature review has also been implemented by the relevant sources about the semantic web and search engines. The conclusions drawn where that the semantic web is multifaceted with its definitions and that the result of how concrete search engines implements semantic web principles can vary depending on which search engine one interacts with.</p>

Hur skapar man en framtid för en patient som befinner sig i en mycket utsatt situation, medvetslös och uppkopplad till maskiner? Detta är något som iscensätts när anestesiläkare talar med varandra om patienter vid rapporteringen till och från jouren på en intensivvårdsavdelning. Avhandlingen visar hur anestesiläkarna arbetar med att skapa bilder av patienten genom numeriska värden, social information och sin egen kunskap om och erfarenhet av hur andra patienter utvecklats. I överrapporteringssamtalen framkommer anestesiläkarnas arbete med patienters vård och framtid. Dessa samtal analyseras i avhandlingen som rutinmässiga, arbetsinriktade samtal som iscensätter relationer till patienten, till vården, till anestiläkarnas kollegor och till den egna professionella identiteten. Samtalen karaktäriseras av en professionell riktadhet, där patienten handskas med som en representation, ett kunskapsobjekt och ett behandlingsprojekt. Avhandlingen bygger på fältarbete bland anestesiläkare vid ett större sjukhus samt på analys av sjutton bandinspelade överrapporteringssamtal. Studien är tvärvetenskaplig, med inspiration från medicinsk sociologi, kommunikationsstudier och teknik och vetenskapsstudier. I studiens första empiriska del analyseras samtalens inramning som en kommunikativ verksamhet, dess karaktär och relationer till anestesiläkarnas övriga arbete. I den andra delen fokuseras hur läkarna talar om patienterna och vården. Centrala begrepp för att förstå läkarnas samtal kring de svårt sjuka patienternas diagnoser och framtida utveckling är ’mobiliseringsvärde’ och’ livsapparat’. / How does one create a future for severely ill patients, who are in a vulnerable condition, unconscious and connected to machines? This is a situation that is staged when anaesthetists talk to each other about patients when one work shift ends and a new one goes on duty in an intensive care unit. The thesis shows how the anaesthetists create images of the patient by means of numerical values, social information and their own knowledge and experience of other patients and their development. In the study, the talk is analysed as characterized by a professional orientation, where the patient is dealt with as a representation, an object of knowledge, and a project for care. The study is based on field work among anaesthetists in a major hospital and on an analysis of seventeen hand-over talks. It is interdisciplinary, with inspiration from medical sociology, communication studies, and social studies of technology. The first empirical part of the thesis discusses the framing of the talk as a communicative activity, its character and its relationship to the anaesthetists’ work outside of the meeting room. The second empirical part focuses on how anaesthetists construct the patient and their tasks in the talk. Excerpts from different talks are used to analyse how the doctors interpret different aspects of the patients’ past situation and care, present medical status, and possible future developments. Key concepts used are ‘mobilising worth’ and ‘life device’.

This paper explores the future of Artificial Intelligence (AI) and how it can be used by organised crime orterrorist organisations. It exploresthe fundamentals of AI, its history and how its use is affecting the waypolice operate. The paper shows how the development rate of AI is increasing and predicts how it willcontinue to evolve based on different parameters. A study of different types of AI shows the different usesthese systems have, and their potential misuse in the near future. By using the six pillars approach, aprediction concerning AI and the development of Artificial General Intelligence (AGI) is explored, andits ramifications to our society. The results show that in a world with AGI, AI-enabled crime as we knowit would cease to exist, but up until that point, the use of AI in crime will continue to impact our daily livesand security / Denna uppsats undersöker framtiden för AI och hur den kan användas av organiserad brottslighet ellerterroristorganisationer. Den utforskar grunderna för AI, dess historia och hur dess användning påverkarpolisens verksamhet. Uppsatsen visar hur utvecklingshastigheten för AI ökar och förutsäger hur denkommer att fortsätta utvecklas baserat på olika parametrar. En studie av olika typer av AI visar de olikaanvändningsområdena dessa system har och deras potentiella missbruk inom en snar framtid. Genom attanvända metoden sex pelare undersöks en förutsägelse om AI och utvecklingen av Artificiell Generellintelligens (AGI) och dess konsekvenser för vårt samhälle. Resultaten visar att i en värld med AGIkommer AI-aktiverad brottslighet som vi vet att den skulle upphöra att existera, men fram till den tidenkommer användningen av AI i brottslighet att fortsätta att påverka vårt dagliga liv och säkerhet.

The growing importance of Creative AI and its uncertain impact on people necessitates more research. Current studies mainly focus on technical aspects, neglecting consumer perspectives. This study seeks to explore consumer perceptions of Creative AI in consumer media and introduces speculative labeling as a potential solution to empower consumer choice. Through Content Analysis of 32 Creative AI tools and a survey of 40 respondents, insights on AI’s value, potential job displacement, and the need for AI usage disclosure emerged. These findings informed a workshop with 7 participants using the newly proposed N-Speculation method and uncovered consumers’ bias against AI but indifference toward creators. Factors like cost, quality, and the creator (AI or Human) affect purchase decisions. Consumers favor labeling with clear pictograms and detailed AI usage information. These findings advance our understanding of consumer preferences and highlight the need for more consumer-centric Creative AI research. This research underscores the importance of education, addressing bias, and supporting the growth of Creative AI for all stakeholders / Den ökande betydelsen av Kreativ AI och dess osäkra inverkan på människor kräver ytterligare forskning. Nuvarande studier fokuserar främst på tekniska aspekter och försummar konsumentperspektivet. Denna studie syftar till att utforska konsumentens uppfattning av Kreativ AI i konsumentmedier och presenterar spekulativa märkningar som en potentiell lösning för att stärka konsumentens val. Genom innehållsanalys av 32 Kreativ AI-verktyg och en enkät bland 40 respondenter framkom insikter om Kreativ AI:s värde, potentiell arbetsdislokation och behovet av information om AI-användning. Dessa resultat utgjorde grunden för en workshop med 7 deltagare som använde den nyligen föreslagna N-Speculation-metoden och avslöjade konsumentens fördomar mot AI men likgiltighet gentemot skapare. Faktorer som kostnad, kvalitet och skapare (AI eller människa) påverkar köpbesluten. Konsumenten föredrar märkningar med tydliga piktogram och detaljerad information om AI-användningen. Dessa resultat fördjupar vår förståelse av konsumentpreferenser och understryker behovet av mer konsumentcentrerad forskning om Kreativ AI. Denna forskning betonar betydelsen av utbildning, att hantera fördomar och att stödja tillväxten av Kreativ AI för alla intressenter

Syftet är att bidra till ökad förståelse kring hur Malmö konstmuseum, Moderna museet, Malmö konsthall och Malmö museer använder sig av digitala verktyg på plats och på deras webbplats. Studien kommer granska vilka faktorer som påverkar hur, och varför de digitala verktygen används. Studien kommer även att granska hur digitala verktyg kommer att användas på museerna i framtiden. Metodkapitlet grundas i semistrukturerade intervjuer med kommunikatörer från respektive museum, samt av systematiska observationer av de fyra institutionernas webbplatser. Materialet har sedan bearbetats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analys och diskussion av studiens resultat samt teori, dras slutsatsen att varierande i användandet av digitala verktyg på museerna, påverkas av faktorer såsom ekonomiska resurser och avsaknad av digital kompetens. Ytterligare en faktor som framkom är att museernas inställning till digitala verktyg spelar in. Vidare bidrog covid-19 till påskyndandet av en digital omställning och appliceringen av digitala verktyg, vilka har prioriterats mer hos varje institution. Ytterligare dras slutsatsen att varje museum kommer satsa mer på digitala verktyg i framtiden för att informera och kommunicera till besökaren på ett mer anpassat och underhållande vis. / The purpose of the study is to contribute to an increased understanding of how Malmö konstmuseum, Moderna museet, Malmö konsthall and Malmö Museer use digital tools on site and on their website. The study will look at the factors that affect how, and why digital tools are used, as well as what the future vision for digital tools looks like. The study method is based on semi-structured interviews with the communicators from each museum and on systematic observations of the four museums' websites. The material has then been processed using qualitative content analysis. Based on analysis and discussion of the study's results and theory, the conclusions are summarized that the different uses of digital tools in all museums are affected by factors such as economic resources and lack of digital competence. Also, each museum's attitude to digital tools. Furthermore, covid-19 has accelerated the digital transition and digitalization has been given higher priority at each institution. It is concluded that each museum will invest more in digital tools in the future to inform and communicate to the visitor in a more adapted and entertaining way.