This thesis explores the intersection of Artificial Intelligence (AI) and User Experience (UX)design, aiming to leverage AI capabilities to enhance the overall user experience designprocess. The research included user interviews, data collection, and the usage of AI toolsto enhance efficiency. The collaboration with a company provided insightful informationand directed the research toward investigating AI capabilities in UX design. The studyclarifies the advantages of AI design tools, their impact on the UX design procedure, and thepossibility of further developments. It ends by introducing the AIUX app concept, whichprovides a streamlined and collaborative approach to UX design. The results highlightthe significance of a balanced approach, where AI enhances rather than replaces humancreativity and invention. As AI technology develops quickly and is increasingly included indesign tools, this thesis offers a starting point for further study.

Studiens syfte var att undersöka och få en djupare förståelse för rekryterares uppfattning av AI som rekryteringsverktyg. För att besvara syftet genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex respondenter vars huvudsakliga arbetsuppgift var rekrytering. Intervjuerna analyserades sedan med tematisk analys där tre huvudteman med respektive underteman identifierades. Huvudresultatet visade på att respondenterna varken litar på sig själva eller på AI till hundra procent, de belyser vikten av att människor ska ta dem slutgiltiga besluten samt identifierades en oro kring teknikens framfart. De beskrev även att AI är viktigt för att vara konkurrenskraftig då det finns andra aktörer på marknaden som tävlar om samma kunder, det krävs då att leverera kvalitetssäkra och effektiva processer. Sammantaget har AI gjort stora framsteg inom rekryteringsvärlden och används på olika sätt för att optimera processen, trots att verktygen idag inte fungerar felfritt är det effektivare än att inte använda dem.

Med den ökande användningen av digitala system i dagens samhälle blir framstegen inom AI-området alltmer uppenbara. Modeller för språkbehandling har utvecklats till en punkt där vem som helst med internetanslutning kan ställa frågor för att snabbt få svar. Inom mjukvaruutveckling förblir problemlösning en central uppgift för utvecklare, och snabb återkoppling visar sig vara särskilt värdefull i projektbaserade arbetsmiljöer med tidsbegränsningar. Genom en kvalitativ metod baserad på semistrukturerade intervjuer undersökte denna studie användningen av AI-verktyg inom mjukvaruutveckling, och utforskade den framtida rollen för mjukvaruutvecklare i en arbetsmiljö där AI har potential att kraftigt förändra arbetsmetoder. Denna studie föreslår att AI-verktyg kommer fortsätta ge utvecklare värdefullt stöd i form av innovativ, lösningssökande återkoppling samt ersätta repetitiva uppgifter. Studiens resultat avslöjar däremot en uttryckt oro för anpassning till AI-verktyg, och hur dessa bör anpassas för att fungera inom organisationen. Tillgången till AI medför potentiella förändringar i systemutvecklingsprocesser, och om dessa inte beaktas kan utvecklare och organisationer gå miste om värdefulla möjligheter.

This study examined how Swedish digital marketers use AI and its impact on their workflow, as well as the limitations of adopting AI for digital marketing. Semi-structured interviews were performed with Swedish digital marketing professionals, and a thematic analysis was conducted to identify themes and patterns that appeared in the data collection.  The software used by participants varied, but all seven utilized ChatGPT. Five used Google Ads and Google Analytics, three used Adobe software (including Adobe Firefly and Photoshop), and two used Midjourney. Other software was also used independently by participants. The findings indicate that AI has enhanced perceived productivity and proved valuable to marketers. Those who employed AI technology reported more effective work sessions and shorter work completion times. However, the study also identified significant limitations of AI in digital marketing. These limitations include AI's inability to match human creativity, which limits the development of creative brand storylines, campaign designs, and content production. Additionally, issues with the tone and accuracy of generative AI content highlight the need to maintain authenticity and reliability in marketing communications. Marketers expressed concerns about the accuracy and quality of AI-generated information and sought clearer guidelines and regulations regarding the use of AI tools.

The thesis bridges the gap between physical and digital print design in search of a hybrid state, reflecting our present time. With AI-assisted creativity in print development and features such as added volume to the print elements, the physical garments replicate the creation of a 3D object existing in computer software. Through innovative garment construction techniques and the development of photographic print composition, it redefines the relationship between print, form, and body. Driven by visually stimulating imagery and the desire to communicate physical sensation through concepts constructed via digital tools, the thesis proposes hybrid wearables existing in both the digital and physical states. The research examines an innovative symbiosis between the nostalgic past and the futuristic present with joyful expression in mind while simultaneously harmonizing the saturated voices of the current zeitgeist. The project contributes to the utilization of AI image-generating tools such as Dalle2 in the design practice and the role of maintaining human-centered design instead of replacing it. The results are presented in multitudes of different presentation formats from analog or digital ones in the forms of image stills and animation to phygital convergences between the virtual and the actual reality.

Att ständigt behöva ändra sitt arbetssätt är något som är vanligt inom IT-branschen. Genom att anpassa sig till artificiell intelligens (AI) kan företag och individer dra nytta av fördelarna med tekniken. Däremot finns det en del utmaningar som är centrala att känna till. Syftet med studien är att undersöka hur programmeringsyrken potentiellt kommer att förändras och vilka utmaningar som behöver bemötas under utvecklingen. Genom en kvalitativ metod, intervjuades sex respondenter med varierande bakgrund och yrkesroller inom programmering. I syfte att undersöka deras perspektiv på AI-verktygens utveckling för att möjliggöra jämförelser gentemot teorin under olika teman som uppstod. Resultatet från studien visar på en osäkerhet kring hur AI-verktyg får användas, hur det genererade materialet får tillämpas och delade åsikter kring arbetsmarknadens utveckling. Vidare ser vi att företag och arbetstagare använder AI-verktyg med en viss försiktighet på grund av att juridiken kring AI inte är helt fastställd. Däremot visar resultatet att AI-verktygen effektiviserar arbetet för programmerare och kan användas som kreativ stöttning i utvecklingsprocessen. Rekommendationer för vidare studier inkluderar att undersöka ett specifikt yrke, användningen av ett specifikt AI-verktyg eller att se på skillnader utifrån använt programspråk. / Constantly needing to change one's way of working is common in the IT industry. By adapting to artificial intelligence (AI), companies and individuals can take advantage of the benefits of the technology. However, there are some challenges that are important to be aware of. The purpose of this study is to investigate how programming professions may potentially change and what challenges need to be addressed during this development. Using a qualitative method, six respondents with varying backgrounds and professional roles in programming were interviewed to examine their perspectives on the development of AI tools, to enable comparisons with theory under different themes that emerged. The results of the study show uncertainty about how AI tools can be used, how the generated material can be applied, and divided opinions on the development of the job market. Furthermore, we see that companies and employees use AI tools with some caution due to the fact that the legal aspects of AI are interpreted as a gray area. However, the results show that AI tools streamline the work of programmers and can be used as creative support in the development process. Recommendations for further studies include investigating a specific profession, the use of a specific AI tool, or examining differences based on the programming language used. The following essay is written in Swedish.

Denna studie undersöker användningen av kodassistenter som bygger på generativ AI (GAI) för systemutveckling och testning inom myndigheter och större företag, med fokus på säkerhetsrisker och funktionella krav. Detta görs genom en kartläggning där intervjuer och interna såväl som publika dokument används som datainsamlingsmetod. Med den snabba utvecklingen av stora språkmodeller (LLM:s) och deras tillämpningar inom systemutveckling är det viktigt för organisationer att göra val av AI-verktyg som uppfyller både säkerhets- och funktionskrav. Studien kartlägger och jämför olika verktyg baserat på dessa kriterier, med syfte att hjälpa organisationer att göra välavvägda val i ett ständigt växande utbud av GAIverktyg för programmering. Säkerhetsriskerna som identifierats inkluderar risken för informationsläckor och generering av osäker kod. Studien föreslår mitigerande åtgärder som användning av verktyg som inte sparar eller tränar på användardata för att minska dessa risker. Funktionella krav som identifierats inkluderar förmågan att generera och förklara kod, samt integration med utvecklingsmiljöer som Visual Studio och VisualStudio Code. Verktygen filtrerades därefter baserat på de identifierade mitigeringarna, vilket resulterade i en rekommendation av sex verktyg som uppfyller säkerhetskraven. Fyra av dessa sex verktyg uppfyller i sin tur de ställda kriterierna från samarbetspartnern (Trafikverket) gällande funktionskrav. Denna studie bidrar till den akademiska forskningen genom att erbjuda en ökad förståelse för säkerhets- och funktionsaspekterna av GAI-verktyg (ChatGPT, Claude, Codeium, Codiumate, Cody, GitHub Copilot, Gemini, Q, Tabnine) inom systemutveckling och testning. Detta genom en lista över potentiella säkerhetsrisker och en interaktiv jämförelsetabell där identifierade GAI-verktygkan filtreras efter olika krav. / This study examines the use of generative AI (GAI) coding assistants for system development and testing within government agencies and big companies, focusing on security risks and functional requirements. This is done through a survey where interviews and both internal and public documents are used as datacollection methods. With the rapid development of large language models (LLMs) and their growing use in system development, it is crucial for organizations to choose AI tools that     meet both security and functionality requirements. This survey compares various tools based on these criteria, aiming to assist organizations in making wellbalanced choices in an ever-growing range of GAI tools for coding. The security risks identified include the risk of information leaks and the generation of insecure code. The study suggests mitigations such as the use of tools that do not save or train on user data to reduce these risks. Functional requirements identified include the ability to generate and explain code, as well as integration with popular development environments like Visual Studio and Visual Studio Code. The tools were then filtered based on the identified mitigations, resulting in a recommendation of six tools that meet the security requirements. Four of these six tools, in turn, meet the set criteria from the partner (SwedishTransport Administration) regarding functional requirements. This study contributes to academic research by offering an increased understanding of the security and functionality aspects of GAI tools (ChatGPT, Claude, Codeium, Codiumate, Cody, GitHub Copilot, Gemini, Q, Tabnine) within system development and testing. This through a list of potential security risks and an interactive comparison table where identified GAI tools can be filtered according to different requirements.

Generativ AI är ett fenomen som har blivit populärt under de senaste åren vilket har medfört utvecklingen av AI-verktyg. Dessa verktyg kan lösa specifika lösningar inom olika fält inklusive inom UX-design. Där en ny aspekt av Mänsklig-Dator-Interaktion (MDI) har utvecklats mot Människa-AI-Interaktion (MAII). Syftet med denna studie är att undersöka UX-designers användning av AI-verktyg inom skissandet. Studien genomfördes med sju semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys. Resultatet presenterar respondenternas perspektiv och tankar kring tillämpningen av de AI-verktyg som används idag. Alla respondenter är överens om att användningen av AI-verktyg gjorde att arbetet blev mer effektivt. Begränsningarna alternativt utmaningarna var att företag bör överväga att införa en tydlig AI-policy för att säkerställa att AI-verktyg används säkert och ansvarsfullt. Studien avslutas med att en stor vikt läggs på mänsklig kreativitet och förståelse för användarens behov är en viktig del gällande användning av AI-verktyg. / Generative AI is a phenomenon that has become popular in recent years, leading to the development of AI tools. These tools can solve specific problems in various fields, including UX design. This has led to the development of a new aspect of Human-Computer Interaction (HCI) towards Human-AI Interaction (HAII). The purpose of this study is to investigate UX designers' use of AI tools in sketching. The study was conducted with seven semi-structured interviews and a thematic analysis. The results present the respondents' perspectives and thoughts on the application of the AI tools used today. All respondents agree that using AI tools made their work more efficient. Limitations or challenges were that companies should consider implementing a clear AI policy to ensure that AI tools are used safely and responsibly. The study concludes that a great deal of emphasis is placed on human creativity and understanding the needs of the user is an important part of using AI tools.

I takt med den teknologi som har expanderat i samhället har organisationer, b.la rekryterings- och bemanningsföretag, med glädje valt att implementera artificiell intelligens (AI) för att underlätta sina arbetsuppgifter på ett kostnadseffektivt sätt. I samband med detta har fördomar och diskriminering varit en stor fråga i relation till AI-drivna rekryteringsprocesser. Arbetet syftar till att undersöka vilka åtgärder organisationer kan ta för att hantera fördomar i AI-drivna rekryteringsprocesser utifrån svenska aktörers föreställningar. Arbetet syftar även till att förstå hur svenska aktörer ställer sig i relation till de etiska överväganden och den etiska processen som bör tas hos organisationer som använder sig av AI-verktyg i rekryteringsprocessen. Vi vill forska vidare kring hur fördomar ska åtgärdas i en AI-driven rekryteringsprocess och utgå ifrån Sverige. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod för att få en djupgående insyn och dessutom forma en god relation med respondenterna. Resultatet visar att fokuset ligger på aktörerna i organisationerna i relation till AI-verktygen. Detta är för att övervaka individernas egna fördomar. Det är främst den etiska processen och etiska överväganden som presenteras i arbetet är det som krävs för att organisationer ska kunna hantera eventuella fördomar som kan dyka upp i AI-driva rekryteringsprocesser. / As technology has expanded in society, organizations, such as recruitment and staffing companies, have been happy to implement artificial intelligence (AI) to facilitate their tasks in a cost-effective way. In this context, prejudice and discrimination has been a major issue in relation to AI-driven recruitment processes. The work aims to investigate what measures organizations can take to manage prejudice in AI-driven recruitment processes based on Swedish actors' perceptions. The work also aims to understand how Swedish actors positionthemselves in relation to the ethical considerations and the ethical process that should be taken by organizations that use AI tools in the recruitment process. We want to further research how prejudices should be addressed in an AI-driven recruitment process and start from Sweden. The study has been conducted through a qualitative method to gain an in-depth insight and also form a good relationship with the respondents. The results show that the focus is on the actors in the organizations in relation to the AI tools. This is to monitor the individuals' own biases. It is mainly the ethical process and ethical considerations presented in the work that are what is required for organizations to be able to manage any biases that may emerge in AI-driven recruitment processes.

Creative artificial intelligence (AI) is often explored in terms of machine intelligence on a philosophical basis. As a counter-reaction, there have been calls for user-centered creative AI. This thesis aims to make visible creative practitioners’ needs, values, and ethical perspectives that might inform us on the construction of future creative AI tools. It also discusses the need for pragmatic aesthetics as a holistic design approach. Five artists of different backgrounds were invited to a co-speculative workshop where they expressed their thoughts and imaginings regarding creativity, creative tools, and AI. The results suggest that we need to be mindful of virtue ethics, N-creativity, exploration, intuition, trust, and agency when designing creative AI tools. Furthermore, the findings were used to propose design sensitivities aimed at AI researchers and designers. Future research is needed in order to make conclusions about the practical value of the proposed design sensitivities. / Kreativ artificiell intelligens (AI) undersöks ofta i termer av maskinintelligens med filosofiska grunder. Som en motreaktion har det förordnats mer användarcentrerad kreativ AI. Denna avhandling syftar till att synliggöra kreativa utövares behov, värderingar och etiska perspektiv som kan informera oss om hur framtida kreativa AI-verktyg bör konstrueras. Den diskuterar även behovet av pragmatisk estetik som en holistisk designstrategi. Fem konstnärer av olika bakgrund deltog i en samspekulativ workshop där de uttryckte sina tankar och föreställningar om kreativitet, kreativa verktyg och AI. Resultaten pekar på att dessa verktyg bör designas med begrepp som dygdetik, N-kreativitet, utforskande, intuition, tillit och datainverkan i åtanke. Vidare användes resultaten för att föreslå designkänsligheter riktade till AI-forskare och designers. Vidare forskning krävs för att kunna dra slutsatser kring designkänsligheternas praktiska nytta.