Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) är en tvångsvårdslag och är den enda lagen som avviker från frivillighetsprincipen i socialtjänstlagen, vilket ger socialsekreterarna möjligheten att gå emot individens fria vilja. Studien syftar till att belysa de faktorer som kan bidra till vilka svårigheter socialsekreterare kan ställas inför i relation till LVM-lagstiftningen, individens rättssäkerhet och självbestämmanderätt. Syftet är också att problematisera socialsekreterarnas tillvägagångssätt gällande tillämpningen av LVM-lagstiftningen och om mål och syfte uppfylls. De teoretiska utgångspunkter som används för att kunna analysera det empiriska materialet är teorier om socialsekreterarnas handlingsutrymme och etiska dilemman som kan uppstå i relation till klienten samt teorier om makt och motivation. För att samla in det empiriska materialet användes semistrukturerade intervjuer med olika socialsekreterare, därmed fångades socialsekreterarnas egna erfarenheter upp kring arbetet med LVM i praktiken. Resultatet av studien har visat att det förekommer motsättningar i LVM- lagen eftersom det är en tvångsvårdslag där socialsekreterarna har makten att ta ifrån klienten deras fria vilja, samtidigt som hänsyn skall tas till klientens självbestämmanderätt och integritet. Socialsekreterarna i sin tur är styrda av den högre ledningens makt genom ledningens riktlinjer och direktiv, vilket både påverkar socialsekreterarna och klienten på ett negativt sätt. Motivationsarbetet med klienten handlar om att få klienten motiverad till att gå med på behandling vare sig denne vill det eller inte och förekommer i form av dold makt och hot, där klientens fria vilja inte beaktas. Tillämpningen av mål och syfte i LVM- lagen har visat sig skilja markant åt inom olika kommuner i Stockholms län, beroende på att det förekommer ett brett handlingsutrymme och en tolkningsbarhet i lagen samt att ingen standardmodell finns att följa. / The law (1988:870) concerning care of addicts in some cases (LVM) is a compulsory care law and is the only law that deviates from the voluntariness principle in the social care law, which gives social workers the ability to go against individual’s free will. This study aims to elucidate the factors that may contribute to the difficulties social workers may face in relation to LVM- law, individual's legal certainty and self- determination of the individual. The purpose is also to problematize the social worker's approach concerning application of the LVM- law and if its purpose and goal is fulfilled. The theoretical starting points that are used to analyze the empirical material are theories about the social worker's discretion and the ethical dilemmas that may arise in relation to the client, also included here are theories about power and motivation. The empirical material was gathered through semi-structured interviews with different social workers, thus the social workers own experiences was captured of the work with the LVM- law in practice. The result of the study has shown that there are certain contradictions in the LVM- law since it is a compulsory care law where social workers have the power to take away their free will of the client, while taking account the right of self-determination and integrity. In turn, the social workers are controlled by higher management’s power by management policies and directives, which have a negative effect on the social workers and clients. Motivation work with the client involves getting the client motivated to agree to treatment irrespective of whether he wants it or not and occurs in the form of hidden power and threats, where the client's free will, not will be considered. The application of goal and purpose of the LVM- law have shown to differ significantly in different municipalities in Stockholm county since there is a wide range of discretion, dependent on the existence of a wide discretion and interpretability of the law and that no standard model is to follow.

Denna uppsats skall genom granskningar av domstolsprotokoll, och dess beslutsgrundande motiveringar, undersöka hur tvångsingripande åtgärder vid missbruk enligt LVM-lagstiftningen tillämpas. Intentionen är försöka finna de underliggande och uppbyggda formuleringar som rättfärdigar den svenska staten, att via socialtjänst och förvaltningsrätter frihetsberöva och tvångsvårda medborgare mot den enskildes vilja. Är det inte den fria medborgarens rättighet att leva sitt liv som den önskar även om det anses som ett destruktivt leverne? Empirin är av mig uppbyggd utifrån de diskurser som blottläggs vid undersökningen. Syftet med sammanställningen av de olika diskurserna och begreppen som förekommer i dessa domstolsbeslut är att ge insyn i en verksamhet som med stor säkerhet går allmänheten förbi. Detta kan förklaras med att detta rör en sådan i periferin existerande grupp av människor. Jag vill vidare påvisa ett kritiskt tänkande kring fenomenet och slutligen ge förslag till en förändring av företeelsen. / This investigation will examine, through audits of court protocols, and its motivational reasons, how enforcement measures are applied in the event of abuse under the LVM legislation. To try to find the underlying and also the case-formulated formulations that justify the Swedish state, through its municipalities' social services and administrative rights, to the detention of the individual's detention and coercion for citizens. Is not it the free citizen's right to live his life as it wishes even if it is  considered a destructive delivery? The empirin is built on the basis of the discourses exposed to the investigation. The intention of compiling the different discourses and concepts contained in these court decisions is to provide insight into an activity that surely passes the public when it comes to such a peripheral group of people as well as to demonstrate critical thinking about the phenomenon and finally suggest a change of the phenomenon

No description available.

Sverige står inför en reform inom det straffrättsliga påföljdssystemet för unga lagöverträdare. Regeringen har meddelat att sluten ungdomsvård som påföljd ska tas bort ur det svenska påföljdssystemet och ersättas med ungdomsfängelser med Kriminalvården som verkställande myndighet. Syftet med studien var att, utifrån ett barnperspektiv, studera de motiveringar som återfinns i regeringsdokument som föranledde sluten ungdomsvård respektive ungdomsfängelser i Sverige. Studien är en dokumentstudie där riktad innehållsanalys har använts som analysmetod. Materialet som analyserats består av regeringsdokument från Statens offentliga utredningar samt propositioner, som behandlar införandet av sluten ungdomsvård respektive förslag på införandet av ungdomsfängelse. Två teoretiska binära begrepp "det farliga barnet" och "barn i fara" med hemvist i Donzelots (1979) teori, samt barnkonventionen och nyliberalism utgör teoretiska ramverk i denna uppsats. Studien identifierar sex huvudsakliga teman bestående av motiveringar för införandet av ungdomsfängelser. Dessa sex teman utgör också utgångspunkten för analys av regeringsdokumenten som föranlett sluten ungdomsvård. De teman som identifierats är följande: Samhällsskydd, särskiljande mellan vård och straff, flexibilitet kring åldersstruktur, tillräckligt ingripande reaktioner, SiS förutsättningar samt Kriminalvårdens förutsättningar. Denna uppsats illustrerar hur perspektivet “barn i fara” i högre grad genomsyrar de regeringsdokument som föranlett sluten ungdomsvård medan “det farliga barnet” framträder mer i motiveringarna för införandet av ungdomsfängelser. Utvecklingen kan förstås i relation till nyliberalism genom det ökade fokuset på barns individuella ansvar för sina handlingar. Barnkonventionen får en omfattande plats i regeringsdokumentet med förslag om att införa ungdomsfängelser till skillnad från de regeringsdokument som föranledde sluten ungdomsvård där barnkonventionen får mer begränsad plats. Baserat på utredningsförslaget om ungdomsfängelser visar vår studie på områden där barnkonventionen inte kommer att kunna efterlevas.