This thesis investigated the possibilities to resume cultivation of an old manor house built of timber and what this would mean from an energy and moisture perspective. The building in this case study is named Sofiedals mansion and was built in 1858 in Valbo 11 kilometers west of Gävle. The structure of the house was documented and used as a starting-point for carrying out calculations focused on energy and moisture aspects. With the help of a number of computer programs and a conducted air tightness test, the buildings energy consumption were calculated and compared with the current building regulations. In addition, the building was analyzed considering energy retrofitting and what it meant for moisture problems. The energy retrofitting consisted of additional insulation, decreasing the buildings permeability through air sealing; window and door replacements. When a building is equipped with natural ventilation it is difficult to know its precise performance and how an energy retrofitting affects it. Therefore a sensitivity-analysis was performed on four different types of ventilation performance and how they affected the buildings energy as well as its building components moisture performance. The proposed suggestion for an energy retrofitting was made with a potential buyer in mind. Therefore general problems have been documented to demonstrate other measures to be taken into consideration when cultivating the building. The investigation showed that the buildings energy consumption needs to be reduced by approximately 45% to achieve the goal of Swedens current building regulations. Depending on the presumed ventilation performance, the energy consumption and moisture content in the building components varied. The conducted sensitivity analysis showed that a vapour barrier is required to make the building safe from moisture problems. In order to achieve the building regulations energy demands a specific energy consumption of 110kWh/m 2 each year was required. Currently the building does not meet these requirements and needs to undergo an extensive retrofitting. / Detta examensarbete undersökte möjligheterna kring att återuppta brukandet av en äldre herrgårdsbyggnad uppbyggd av timmer och vad detta skulle innebära ur ett energi- samt fuktperspektiv. Byggnaden som undersöktes heter Sofiedals herrgård och är uppförd år 1858 i Valbo 11 kilometer väst om Gävle. Husets uppbyggnad dokumenterades och användes som utgångspunkt för att kunna genomföra beräkningar inriktade på energi och fuktaspekter. Med hjälp av ett antal datorprogram och en tillhörande lufttäthetsprovning kunde husets nuvarande energianvändning beräknas och jämföras med dagens gällande byggregler. Därutöver undersöktes hur byggnaden påverkades ur energi- och fuktsynpunkt genom en energieffektivisering i form av tilläggsisolering, lufttätning, fönster- och dörrbyten. Eftersom det är svårt att kontrollera självdragsventilationens exakta prestanda har en luftflödesanalys gjorts beträffande fyra olika luftomsättningars påverkan av fukt och energiförhållanden för byggnaden. Åtgärdsförslag gällande en energieffektivisering projekterades med en potentiell köpare som bakgrund. Därför har även allmänna problem dokumenterats för att påvisa andra åtgärder som behöver vidtas. Undersökningen visade att byggnadens energianvändning behövde sänkas med ungefär 45 % för att uppnå Boverkets krav. Beroende på vilken ventilationsomsättning som antogs varierade både energianvändningen samt den relativa ånghalten i konstruktionen. En utförd luftflödesanalys visade att vid monterad ångspärr kommer konstruktionen vara fuktsäker. För att uppnå Boverkets energikrav krävs en specifik energianvändning på 110kWh/m 2·år. I dagsläget uppnår byggnaden inte kraven. Eftersom byggnaden beräknades till nästan 200 kWh/ m2∙år måste den genomgå omfattande renoveringsåtgärder.

Statliga byggnadsminnen är byggnader som genom dess speciella kulturhistoriska värde är extra viktiga att bevara för framtiden. Att bevara, speciellt äldre byggnader, är inte alltid helt enkelt. En av utmaningarna i detta är att hålla ett lämpligt inomhusklimat i byggnaden för att förhindra en allt för snabb nedbrytningsprocess av material. Det finns tre lämpliga metoder för styrning av inomhusklimatet; Skyddsvärme, avfuktning samt styrd ventilation. Beroende på vad den byggnad eller det rum som studeras skall användas till och hur de unika förutsättningarna ser ut just där kan olika metoder vara olika lämpliga. Studieobjektet i den här rapporten är Salsta slott, här har fyra rum studerats för att avgöra vilken metod som skulle kunna passa i respektive rum. Rummen har aningen olika förutsättningar och behov vilket ger en bra grund till att kunna se hur de skiljer sig vad det gäller lämpliga metoder.

Dampness in the indoor environment have been a major issue of discussion the last decades since more and more people complain about their indoor environment. In the present situation there are difficulties to find what causes people’s discomfort in a damp environment even though there is a strong connection between dampness and human health. The aim of the thesis was to contribute to the work done today to achieve a better indoor environment in damp buildings. The purpose of the work was to evaluate whether the measures issued for dampness in the indoor environment contributes to the improvement of health and environment for those who are living or working in that space. Through a literature review, interview and survey the following three questions were answered to achieve the aim and purpose: How are people affected by the indoor environment in damp buildings? Which are the measures issued to prevent dampness in the indoor environment? Do these interventions contribute to a better indoor environment? How people are affected by the indoor environment in damp buildings and how these problems are prevented were the foundation for the continued work with the survey. The discomforts that are often related to dampness and mould are respiratory symptoms and asthma. In addition symptoms such as fatigue, headaches, nausea and reduced lung capacity are also connected to these problems. The measures that are recommended in prevalence of dampness and mould growth have either the intention to prevent dampness and mould growth in buildings or remove unpleasant odour from the indoor environment. The measures used are cleaning, dehumidification, underpressure, improved ventilation and deconstruction and reconstruction. Furthermore, a survey was conducted where 9 different projects participated where the employees experienced these problems. The result was then divided in two groups where they either had implemented all the measures proposed by specialists or had only implemented some of them. The result of the survey showed that the applied measures contributed to the improvement of the employees health since less people felt the symptoms such as irritation of eyes, nose or throat, dryness of the throat or skin and fatigue, headache or nausea. It was especially noticeable for those who were working at a project were all the measures had been implemented. Recommendations for future investigations in the subject are to study how different measures improve different health problem. Even though the measures appliance are known it is still unknown how they are related to different health problems. / Fuktrelaterade inomhusmiljöproblem har varit en stor diskussionsfråga de senaste decennierna då fler och fler människor klagar på sin inomhusmiljö. I dagsläget finns det svårigheter att hitta vad som orsakar människors upplevda besvär i en fuktig inomhusmiljö. Dock har studier visat att det finns en stark sammankoppling mellan fukt och människors hälsa.  Syftet med examensarbetet är att bidra i det arbete som görs för att uppnå en bättre miljö i byggnader med fuktrelaterade inomhusmiljöproblem. Målet med arbetet är att utvärdera om de åtgärder som utfärdas för fuktrelaterade inomhusmiljöproblem bidrar till en förbättring av miljön för de nyttjande i byggnaden. Genom litteraturstudie, intervjuer och enkät besvarades följande tre frågor för att uppnå mål och syfte:   Hur påverkas människor i byggnader med fuktrelaterade inomhusmiljöproblem? Hur åtgärdas fuktrelaterade inomhusmiljöproblem i byggnader idag? Bidrar dessa åtgärder till en bättre inomhusmiljö för de nyttjande? Fördjupningen av hur människan påverkas av fuktrelaterade inomhusmiljöproblem och vilka åtgärder som tillämpas vid dessa problem var grunden till det fortsatta arbetet med enkätundersökningen. De besvär som oftast relateras till fukt- och mögelproblem är respiratoriska symtom eller astmasymtom. Utöver det kan även symtom så som trötthet, huvudvärk, illamående och minskad lungkapacitet kopplas till dessa problem. De åtgärder som rekommenderas vid förekomsten av dessa besvär har som avsikt att förhindra fukt och mögelpåväxt i byggnader samt att avlägsna avvikande lukt från inomhusmiljön. Åtgärderna som genomförs är rensning, avfuktning, undertryck, förbättrad bostadsventilation samt rivning och återuppbyggnad. Vidare gjordes enkätundersökningen vid nio olika projekt där anställda upplevde hälsobesvär på arbetsplatsen. En indelning gjordes av projekten i två grupper, antingen hade samtliga åtgärder genomförts av de som hade föreslagits av fuktskadeutredare eller så hade endast en del av dem åtgärdats. Resultatet av enkätundersökningen visade att de tillämpade åtgärderna bidrog till att människorna mådde bättre efter att skadorna hade åtgärdats då färre kände av besvär så som irritation i ögon, näsa eller hals, torrhetskänsla i slemhinnor eller hud samt trötthet, huvudvärk eller illamående. Det var framförallt tydligt för de projekt som hade genomfört samtliga åtgärder.   Rekommendation för fortsatt arbete är att studera vilka åtgärder som förbättrar vilka hälsobesvär då åtgärdernas tillämpning är kända men deras koppling till hälsobesvär fortfarande oklara.

Att bostäder drabbas av fuktskador är ett vanligt problem i Sverige. Enligt en undersökning utförd av Boverket  har 36% av Sveriges bostäder problem med fukt. Fuktproblem leder ofta till mögel- och rötskador som har hälsofarliga konsekvenser för de boende i husen och det är även kostsamt att åtgärda de skador som fukt orsakar. Enligt Boverket (2010) skulle det kosta 90,1 miljarder kronor att åtgärda alla fuktskador i Sveriges bostäder.   Kallvindskonstruktionen är en vanlig konstruktionslösning i Sverige, framförallt på småhus, trots att den har visat sig vara en extra känslig konstruktionsdel. I en undersökning utförd av Ahrnens och Boglund (2007) visar det sig att 60% av kallvindarna på småhus i Västra Götaland har stor risk att drabbas av fuktskador. Anledningen till att kallvindskonstruktionen har stor risk att drabbas av fuktproblem är att den ventileras okontrollerat med utomhusluft oavsett vad det råder för luftförhållande utomhus. Är luften fuktig och har en hög relativ fuktighet kommer även kallvindsklimatet få en hög relativ fuktighet, vilket kommer leda till fuktskador om detta förhållande fortsätter under en längre tidsperiod.   En direkt koppling har kunnat visats mellan vindsbjälklagets isoleringstjocklek och risken för att kallvinden ska drabbas av fuktskador (mögel och röta); tjockare isolering leder till att risken drastiskt ökar. På grund av den ökade isoleringstjockleken läcker mindre värmeenergi upp från huset och därmed sänks temperaturen i vindsutrymmet och då ökar den relativa fuktigheten. Detta innebär att lågenergihus har en förhöjd risk att drabbas av fuktproblem i vindsutrymmet då det krävs en tjock isoleringsmängd i husets vindsbjälklag för att klara de energikrav som ställs på lågenergihus.   För att förstå hur utomhusklimatet påverkar en konventionell kallvindskonstruktion har denna studie utförts på ett hus med sensorer. Huset är beläget i Molkom några mil norr om Karlstad, Värmland. Huset är klassat som ett lågenergihus med en konventionell kallvindskonstruktion. I denna studie har det undersökts hur väderfaktorerna vindhastighet, vindriktning, temperatur, relativ fuktighet och nederbörd påverkar kallvindens klimat. Det har även gjorts en analys om kallvindskonstruktionen löper risk för att drabbas av fuktskador. Sensorerna som har suttit placerade vid den aktuella byggnaden har mätt vindhastighet, vindriktning, temperatur, relativ fuktighet och nederbörd under ett år. Det har även suttit sensorer i kallvindsutrymmet som har mätt temperatur, relativ fuktighet och fukthalt i takstolen. Med hjälp av dessa data har en dataanalys utförts för att se hur de olika väderfaktorerna påverkar kallvindens klimat.   Resultatet av dataanalysen visar att kallvinden på den aktuella byggnaden löper en liten risk att drabbas av ett mögelangrepp på grund av hög relativ fuktighet (över 75%) under en lång tidsperiod och kan därmed inte anses som en fuktsäker konstruktionsdel.   Kallvindens klimat påverkas beroende på vilken vindriktning det blåser ifrån. När vind råder från nord och öst påverkar det kallvindens klimat generellt positivt, medan vind från syd och väst försämrar generellt kallvindens klimat. Vindhastigheten har däremot ingen betydande påverkan på hur mycket de olika vindriktningarna påverkar.   Analysen visar även att kallvindens klimat generellt följer det klimat som råder utomhus. Detta leder till att när det råder nederbörd blir utomhusluften fuktigare vilket då också leder till att kallvindens klimat blir fuktigare. Det visar sig också att det är generellt bra att ventilera kallvinden på våren och sommaren, medan kallvindens klimat försämras på hösten och vintern när den ventileras med utomhusluft.   Samtliga bilder och tabeller är publicerade med tillstånd.

Studien har genomförts i Nättraby kyrka efter ett förslag från Ankdammen konsult. Studien av Nättraby kyrka syftar till att ge ökad förståelse för hur fukt påverkar kyrkobyggnader. Under kartläggningen av kyrkans skick indikerades sprickor på inventarier, svarta fläckar på väggar, och mögel och rötangrepp i kryprummet. Författaren föreslår följande förbättringsåtgärder: Luft tätning runt dörrar och fönster, se över vattenledningssystemet, avlägsna organiskt material i krypgrunden, placera plastfolie intill grundmuren och på marken i krypgrunden samt installera adaptiv ventilation i krypgrunden.

Vid byggprojekt har det uppdagats fuktproblem i betongplattor där plastmattor har släppt från underlaget. Ett av problemen som beskyllts i media är förändringen från byggcement till bascement. Bascement är en cementsort som 14 % flygaska blandat med portlandklinker. Anledningen till att cementtillverkarna använder flygaska, som är en restprodukt från pulvereldade kolkraftverk, är att det ger minskade mängder portlandklinker som vid tillverkningen släpper ut stora mängder koldioxid. Cement är bindemedlet i betong och när flygaska används binds mindre mängd i vatten i betongens hydrationsprocess. För att undersöka vilken skillnad i uttorkning det finns i betong med bascement och byggcement gjöts två betongprover med samma betongrecept och VCT, men med respektive bascement och byggcement som bindemedel. Dessa betongprover förvarades i en uppvärmd lokal med låg relativ fuktighet. Fuktmätningarna utfördes enligt rådet för byggkompetens fuktmätningsmanual som är det gällande regelverket. Dessa resultat jämfördes med fuktprognoserna från TorkaS och BI Dry, som är de vanligaste fuktberäkningsprogrammen som används. Samtidigt intervjuades olika aktörer från byggbranschen för att undersöka hur de uppfattade problemet med uttorkning i betong. Fuktmätningarna visade ingen markant skillnad mellan betong med bascement och byggcement. Vid jämförelse med de prognosticerade värdena från fuktberäkningsprogrammen framkom att TorkaS värden var väldigt nära de uppmätta fuktvärdena, medans BI Dry:s värden låg långt under de uppmätta värdena. Vid intervjuerna framkom att byggbranschen har många frågor kring uttorkning i betong. Däremot finns svårigheter att avgöra vad som ligger till grund för problemen. Om det är bytet från byggcement till bascement eller om hanteringen av betongen i ett tidigt skede efter gjutningen som påverkar. Däremot om fuktfrågan tas upp i ett tidigt stadium i byggprocessen går det att bespara både tid och pengar. Byggbranschen behöver utbildas hur uttorkningens process ser ut för att öka förståelsen för problemet. / In construction projects, moisture problems have been discovered in concrete slabs where plastic mats have been released from the substrate. One of the problems reported in the media is the change from Portland cement to fly ash cement. Fly ash cement is a cement with 14% fly ash mixed with portland clinker. The reason that cement manufacturers use fly ash, which is a residual product from powder-fired coal power plants, is that it reduces the amount of portland clinkers that release large amounts of carbon dioxide during production. Cement is the concrete binder and when fly ashes are used, less amount of water is bound in the concrete's hydration process. To investigate the difference in dehydration found in concrete with fly ash cement and Portland cement, two concrete samples were obtained with the same concrete recipe and VCT numbers, but with different cement types. These concrete samples were stored in a heated local with low relative humidity. Moisture measurements were carried out according to the current regulations. These results were compared with the moisture predictions from TorkaS and BI Dry, which are the most commonly used moisture calculation programs. At the same time, various actors from the construction industry were interviewed to investigate how they perceived the problem of dehydration in concrete. The moisture measurements showed no significant difference between concrete with base cement and building cement. When compared with the forecasted values from the moisture calculation programs, it was found that the Dry values were very close to the measured moisture values, while BI Dry's values were well below the measured values. The interviews revealed that the construction industry has many questions about dehydration in concrete. On the other hand, there are difficulties in determining what is the basis for the problems. If there is a change from the portland cement to the fly ash cement, or the handling of the concrete at an early stage after the casting affects. However, if the moisture issue is taken up early in the construction process, it is possible to save both time and money. The construction industry needs to be educated how the process of desiccation works to increase understanding of the problem.

Detta arbete tar upp fuktproblemen vid materialförvaring samt vid leverans. Fokus i arbetet ligger på trämaterial, dock har även andra byggnadmaterial tagits upp. Fuktmätningar och intervjuer på byggarbetsplatser har gjorts för att få en bild på hur byggnadsmaterialet hanteras på byggarbetsplatser. Arbetet visar att beställaren kan ha en stor påverkan på hur byggnadsmaterialet hanteras på byggarbetsplatserna.

Att bygga med trästommar är något som blir allt vanligare i takt med att medvetenheten om byggbranschens klimatavtryck ökar. Men att bygga med trä medför problem eftersom trä är ett organiskt material som är känsligt för mikrobiell påväxt till följd av fuktiga miljöer. Enligt Boverkets byggregler får mikrobiell påväxt på ett material inte påverka inomhusmiljöns hygien och hälsa. En trästomme löper stor risk för kritisk uppfuktning under montageskedet. I detta examensarbete har det därför undersökts ett urval av olika åtgärder som kan skydda en trästomme från kritisk uppfuktning, förebygga påväxt av mögel på materialet, eller sanera eventuell mögelpåväxt, under just produktionen. Examensarbetet genomfördes i samarbete med NCC Building Uppsala, Gävle, Dala, i syfte att ta fram rekommendationer för fukthanteringsåtgärder som kan tillämpas under produktionsskedet av en trästomme. De åtgärder som undersöktes var heltäckande väderskydd, lackering, tryckimpregnering, lokal intäckning manuell vattenborttagning, mobilt väderskydd, fuktmätning, hyvling, slipning, blästring och kemisk sanering. För att undersöka dessa åtgärdsförslag och besvara frågeställningen genomfördes en litteraturstudie, en intervjustudie, en simuleringsstudie samt studerades ett referensobjekt i form av Magasin X som på uppdrag av Vasakronan byggs av NCC i centrala Uppsala och är vid färdigställande Sveriges största kontorsbyggnad med trästomme. I litteraturstudien behandlades böcker och rapporter med inriktning på de föreslagna åtgärderna samt trä, fukt,  mögel. Intervjustudien genomfördes för att ge bild av hur branschen hanterar fuktproblemet i dagsläget och belysa problemen från flera yrkesgruppers synvinklar. Syftet med simuleringsstudien var att visa hur snabbt en gynnsam miljö för mögelpåväxt kan uppstå på ett oskyddat KL-bjälklag, simuleringar utfördes för städerna Luleå, Stockholm och Lund för att visa på eventuella skillnader mellan de olika geografiska platserna, detta för att belysa vikten av att hantera problemet. Studien av referensobjektet Magasin X skulle visa hur fuktproblematiken kan hanteras i praktiken inför montaget av en trästomme. Resultatet av simuleringsstudien visade att en gynnsam miljö för mögelpåväxt kan uppstå efter endast ett dygn i samtliga städer under juli, för Stockholm och Lund under oktober samt för Stockholm under april. Resultatet visade även att antalet dygn det tog innan mögelpåväxt kunde börja uppstå ökade när temperaturen och luftfuktigheten sjönk. Resultaten från de övriga undersökningarna visar att ett heltäckande väderskydd är den fuktskyddsåtgärd som ger det bästa skyddet från nederbörd och därmed bäst  förebygger förekomst av mögelpåväxt. Ett mobilt väderskydd kan även rekommenderas då dess utformning och funktion är mycket likt det heltäckande väderskyddets, dock tillför ett mobilt väderskydd en större risk för uppfuktning då dessa ofta inte är heltäckande och därmed är skyddet mot nederbörd begränsat. Oavsett vilken eller vilka fuktskyddsåtgärder som väljs bör regelbunden fuktmätning tillämpas för att säkerställa att fuktkvoten i materialet inte överstiger gränsvärdena för kritiskt fukttillstånd. Lackering av konstruktionsdelar kan fungera som en kompletterande åtgärd. Användning av kemiska behandlingar bör undvikas med hänsyn till risken för farliga emissioner som kan avges och påverka inomhusmiljön negativt. De fukthanteringsåtgärder som i allmänhet kan rekommenderas är de som från början förhindrar uppfuktning av trästommen är att föredra, saneringsåtgärder som hyvling, slipning och blästring är inte att betrakta som en förstahandslösning utan något som tillämpas när fukten inte lyckats hanteras och mögelproblem redan har uppstått. / Building with wooden frames causes problems because wood is an organic material that is sensitive to microbial growth due to humid environments. According to Boverkets building regulations, microbial growth on a material must not affect the hygiene and health of the indoor environment. A wooden frame carries a high risk of critical wetting during the installation phase. In this degree project, a selection of different measures have been investigated that can protect a wooden frame from critical moistening, prevent mold from growing on the material, or sanitize any mold on the material, during the production. The degree project was carried out in collaboration with NCC building Uppsala, Gävle, Dala, with the aim of developing recommendations for moisture management measures that can be applied during the production phase of a wooden frame. To investigate the selected measures and answer the question, a literature study, an interview study, a simulation study was conducted and a reference object was studied in the form of Magazine X, which was commissioned by Vasakronan, is being built by NCC in central Uppsala. The results of the simulation study showed that a favorable environment for mold growth can occur after only one day in all cities in July, for Stockholm and Lund in October and for Stockholm also in April. The result also showed that the number of days it took before mold growth could begin to rise as the temperature and humidity dropped. The results of the other studies show that a comprehensive weather protection is the moisture protection measure that provides the best protection from rainfall and thus best prevents the occurrence of mold growth. A mobile weather protection can also be recommended as its design and function is very similar to the comprehensive weather protection. Regardless of which moisture protection measures are selected, regular moisture measurement should be applied to ensure that the moisture ratio in the material does not exceed the critical moisture condition limits. Varnishing of structural parts can serve as a complementary measure. The use of chemical treatments should be avoided due to the risk of hazardous emissions that can be emitted and adversely affect the indoor environment. The moisture management measures generally recommended are those that initially prevent moistening of the wood frame. remediation measures such as planing, grinding and blasting are something that is applied when the moisture has not been managed and mold problems have already occurred.

I detta examensarbete studeras vad som styr valet att använda väderskydd under produktion av träbyggnader som innehåller KL-trä. Rapporten tar upp teori om hur trä beter sig i olika klimat, en fallstudie bestående av fuktmätningar som används för att beräkna uttorkningstiden och mögeltillväxten med datorprogrammet WUFI. Studien består av en litteraturstudie där effekten av mikrobiell tillväxt på trä kontrolleras och hur träets egenskaper påverkas av fukt diskuteras. Litteraturundersökningen följs av intervjuer som genomförs med entreprenörer och byggherre. Intervjufrågorna fokuserar på att få en uppfattning om vad som styr valet till att bygga med väderskydd eller inte. Därefter analyserades två fallstudier, nämligen Projekt A och Projekt C. Projekt A erhölls med väderskydd och av Projekt C var utan väderskydd. Studien avrundas med beräkningar av klimatdata som erhölls inom Projekt A och Projekt C. För Projekt A beräknades fuktkvoten i bjälkarna. För Projekt C beräknades fuktkvoten i bjälklag och yttervägg. Beräkningarna omfattade en period från tidpunkten när mätning gjordes och tre år framåt. Resultatet användes för att bestämma om bildandet av mögel skulle vara ett problem. Konstruktioner som använder väderskydd har mindre fuktvariation och lägre fuktkvot. Det finns också mindre risk för hälsoproblem på grund av att mögel försämrar hälsan. Det syns att användningen av väderskydd fortfarande är i tidigt stadie. Det är inte obligatoriskt och användningen är mycket beroende av den beslutande byggherrens kunskap. Användning av väderskydd rekommenderas emellertid ur ett tekniskt perspektiv för att undvika onödiga hälsoproblem, skador och eventuellt strukturella komplikationer.

With a goal to be able to cast a concrete slab and to dry out the moisture in the concrete in a faster way. To meet the requirement for certification of green building construction, the concrete slab must be dried out to an approved level before it is covered with a flooring material. This sets becomes a problem when today's buildings must be constructed quickly. Normal concrete slabs with 0.55 w/c take several years to dry out to the required levels. In this study we have looked at the parameters of concrete casting and how these affect the drying time. Calculations have been made in software with respect to weather, coverage, depth of water cement number and temperature at casting. Alternative methods have also been investigated such as separating the edge stiffening from the slab. The results show that changing the w/c or pouring with a cold concrete improves the drying process a lot.