BackgroundLKAB has struggled for years with measuring the amount of water that fines are containing when it leaves the filters. This is desirable because if the watercontent could be measured it would be easier to keep it stable on a suitable level and the waste in the process could be reduced. MethodThis paper explores the possibility to through predictions based on surrounding signals predict the water content of the fines with desirable precision. These signals are processed with statstical methods and models which will be compared. The models used are Linear-, LASSO, Random Forest- and Additive Models. ResultThe investigations suggests that interaction terms between predictors are not significant and neither are non-linear interactions between predictors and the response. The more complex models which includes more predictors does notperform better than the simpler ones. ConclusionThe resulting best model is a Simple Linear Model which includes the predictor Negative Pressure. This model has a measuring error which is estimated to be around +- 0.5 percentage points which can be compared to a water content percentage of about 7.5-10.5%. There is a LASSO-Model that generates a smaller estimated measuring error but the difference is not considered to be large enough to outweigh the increased complexity of the model. / BakgrundAtt mäta fukthalt i slig i direkt anslutning till de filter som torkar upp slig från slurry på ett till förlitligt sätt har i många år varit en utmaning för LKAB. Att kunna göra detta är önskvärt för att i förlängningen hålla fukten på en stabil nivå och därmed effektivisera pelletiseringsprocessen. MetodDenna uppsats undersöker möjligheten att genom prediktion baserat på kringliggande signaler prediktera fukthalten i sliget med önskvärd precision. Dessa signaler hanteras med hjälp av statistiska metoder och modeller som jämförs med varandra. De modeller som kommer att användas är Linjära-,LASSO-, Random Forest- samt Additiva Modeller. ResultatUndersökningen visar på att samspel mellan prediktorer ej är signifikanta och inte heller icke-linjära samspel mellan prediktorer och fukthalt. Vidare visar undersökningen att de mer komplexa modellerna som tar in fler prediktorer inte presterar bättre än de enklare. SlutsatsDen resulterande bästa modellen är en Enkel Linjär Modell som bygger på prediktorn Undertryck och har ett mätfel som i snitt över filtren skattas till +-0.5 procentenheter, att jämföra med en fuktalt på 7.5-10.5%. En LASSO-modell genererar ett mindre skattat mätfel men det anses ej vara nog mycket mindreför att väga upp för dess mer komplexa uppbyggnad.

En av de saker som avgör hyggesresters värde som bränsle är dess fukthalt. Det vore bra om det gick att uppskatta fukthalten hos hyggesrester som lagras utomhus i högar, utan att någon undersökning av materialet behöver göras. Syftet med detta examensarbete var att finna ett sätt att uppskatta fukthalten med hjälp av information om vädret, exempelvis nederbördsmängd, temperatur och molnighet, på den plats på vilken hyggesresterna lagras. Examensarbetet har inte lett fram till någon metod som på ett tillförlitligt sätt kan uppskatta fukthalten med kännedom endast om var (och därmed kännedom om ungefärlig väderlek) som hyggesresterna lagras. Fukthalten tycks i hög grad styras av andra faktorer än de som är kända i denna studie. De okända faktorerna är exempelvis trädslag, kvistarnas tjocklek, markbeskaffenhet och placering i förhållande till omgivande terräng.

Kyrkor som är byggda innan år 1940 skyddas i enlighet med 4 kap. Kyrkliga kulturminnen ur Kulturmiljölagen. Samtidigt efterfrågar kyrkobesökare större krav på inomhusklimatet som för kyrkornas inventarier leder till skador. De två parametrarna temperatur samt relativ fukthalt, och förhållandet mellan dem, utgör därför en viktig del för både bevarandet av kulturhistoriska byggnader och dess inventarier. Vederslövs kyrka är byggd i sten och anses vara en av Kronobergs läns mest välbevarade kyrkor från slutet av 1800-talet. Efter inhämtning av mätvärden från JEFF Electronics styrsystem och utplacerade loggrar i kyrkan har simulering i IDA ICE utförts. Därefter har fyra stycken energieffektiviseringsåtgärder för Vederslövs kyrka presenterats.

På Kvarnsvedens Pappersbruk används gran som vedråvara för mekanisk massatillverkning. Bark är en biprodukt och används som bränsle vid ångproduktion. Innan barken eldas behöver den avvattnas för att öka det effektiva värmevärdet. Detta sker i roterande barkpressar från Saalasti. Torrhalten på barken efter pressarna varierar från ca 37–48 % beroende på många parametrar. Medeltorrhalten under perioden år 2018–2019 var 42 %. En tumregel säger att varje % ökad torrhalt på barken innebär en besparing på 1 MSEK per år eftersom mindre skogsbränsle och kol behöver köpas in. Då torrhalterna efter barkpressarna varierar mycket så var syftet i den här studien att ta fram ett underlag för lämplig körstrategi genom att undersöka och utvärdera i vilken grad parametrarna påverkar utfallet av barkpressningen. Detta gjordes genom omfattande mätningar före och efter barkpressningen på de parametrar som gick att mäta. Resultat från studien visar att olika torrhalter erhölls beroende på vilken barkpress som användes och kan kopplas till slitaget på utrustningen. Vidare är kaktjocklek den parameter som tydligast visar korrelation med torrhalten. Brist på mätdata gjorde att övriga resultat blev svårtolkade. För bästa torrhalter bör låg tjocklek på barkkaka och låg pressvalshastighet eftersträvas, samt att körning i den barkpressen med minst slitage bör prioriteras. För vidare analys och slutsatser krävs ytterligare undersökning. / At Kvarnsveden Paper Mill, spruce is used as a raw material for mechanical pulping. Bark is a by-product and is used as a fuel for steam production. Before the bark is burnt, it needs to be dewatered to increase the effective heating value. This is done in rotating bark presses from Saalasti. The dry content of the bark after the presses varies from around 37–48 % depending on many parameters. The average dry content during the period 2018–2019 was 42 %. A rule of thumb says that every % of increased dry content on the bark means a saving of 1 MSEK per year, since less hogged fuel and coal need to be purchased. Since the dry contents of the bark presses vary widely, the aim of this study was to develop a basis for a suitable operating strategy, by examining and evaluating how different specific parameters affect the outcome of the bark pressing. This was done through extensive measurements before and after the bark pressing, on the parameters that were measurable. Results from the study show that different dry contents were obtained depending on which bark press was used and can be linked to the wear of the equipment. Furthermore, the bark bed thickness is the parameter that most clearly shows correlation with the dry content. Lack of measurement data made other results difficult to interpret. For best dry contents, low thickness of bark and low rotational speed of the press roll should be sought and operating in that bark press with least wear should be prioritized. For additional analysis and conclusions, further research is required.

Wood products play a key role in the transformation to a more sustainable society based on renewable bio-based resources, together with the positive effects on climate mitigation by replacing fossil fuels. However, to increase the use of forest fuel in practice it is important to understand the effects of handling and storage on its quality and removal of nutrients from the forest. This thesis addresses these effects with special focus on a comparative evaluation of the traditional dried-stacked with “new” and to some extent more controversial fresh-stacked methods for extraction of logging residues from Norway spruce (Picea abies (L.) Karst). The results indicate that a normal extraction of logging residues will leave at least 20% of logging residues at the clear-felled area, in accordance with Swedish Forest Agency recommendations. However, the results also indicate that the ambition of the dried-stacked method to leave the majority of the needles well spread over the clear-felled area does not meet these recommendations. In fact, the harvesting operation is more important than the extraction method, with respect to how much logging residues (nutrients) being left in the forest. The results also show that the quality of fuel yielded by the two handling methods differs only to minor extent, indicating that other factors have stronger effects, where “dried-stacked” and “fresh-stacked” logging residues from different clear-felling areas is often similar. Generally, logging residues stored over summer (regardless method), seem to provide sufficiently dry forest fuel, with a needle content of about 5–10%. There is a clear correlation between drying and effective loss of needles from twigs, but the loss does not necessarily mean that the needles will remain in the forest.  However, needle color (green or brown) is not a strong indicator for a reduction in needle content. Acceptance of the fresh-stacked method would provide opportunities for the development of new technologies, more efficient use of machinery throughout the whole year, reduced costs, shorter lead times and increased amounts of logging residues extracted from each clear-felled area. This is mainly because it would enable extraction at optimal times from a logistical, financial and/or forestry perspectives. Written in English with summary and conclusion in Swedish. / Skogen och dess produkter har en nyckelroll i omställningen till ett framtida hållbart samhälle eftersom användande av träråvara har en positiv effekt på klimatet, t.ex. genom träbyggande eller att fossila bränslen ersätts med bioenergi. Men för att kunna ta tillvara mer skogsbränsle i form av grenar och toppar (grot) från bestånd dominerade av gran (Picea abies (L.) Karst) är det viktigt att förstå hur hanteringen påverkar såväl bränslekvalitet som bortförsel av näringsämnen från skogen. Denna avhandling belyser hanteringens effekter på bränslekvalitet och näringsförluster genom att jämföra den traditionella metoden (skotning av torkad grot, ”brunrisskotning”), med den ”nya” och till viss del ifrågasatta skotningen av färsk grot (”grönrisskotning”). Resultatet visar att ett normalt grot-uttag kommer att lämna minst 20 % av groten kvar på hygget, helt i linje med Skogsstyrelsens rekommendationer. Däremot uppfylls inte rekommendationerna med avseende på att lämna merparten av barren väl spridda på hygget, detta trots att det är ambitionen med den traditionella hyggestorkningen av grot. Hur mycket grot (och således näringsämne) som lämnas kvar på hygget påverkas i själva verket mer av hur avverkningen utförs, än när groten skotas ihop. Resultatet visar också en skillnad i bränslekvalitet mellan de båda beskrivna hanteringsmetoderna. Denna skillnad är dock så liten att andra faktorer sannolikt påverkar mer än hanteringsmetoden. Hyggestorkad grot från ett enskilt hygge i södra Sverige, kan i verkligheten ofta vara ganska likt färskskotad grot från ett annat hygge. Grot som har lagrats över sommaren kan alltså förväntas ha torkat tillräckligt, samt ha en barrandel på ca 5–10 % oavsett hanteringsmetod. Det verkar också finnas ett klart samband mellan torkning och att barren släpper från kvisten, men det betyder inte nödvändigtvis att barren blir kvar i skogen. Hur som helst, barrens färg (gröna eller bruna) är inte en rättvisande indikator på avbarrning. Om skotning av färsk grot accepteras ger det möjligheter för utveckling av ny teknik, effektivare användning av maskinresurser över hela året, minskade kostnader, kortare ledtider, samt möjligt ökat grot-uttag från enskilda hyggen. Detta beror främst på att det skulle vara möjligt att utföra grot-uttaget när det passar bäst ur ett logistiskt, ekonomiskt och/eller skogligt perspektiv. Skriven på engelska, men med sammanfattning och slutsatser på svenska / <p><strong>Tidigare handledare har också varit:</strong></p><p>Thomas Thörnqvist, Professor, Linnéuniversitetet</p><p>Dick Dandberg, Professor, Linnéuniversitetet</p><p>Åsa Blom, Docent, Linnéuniversitetet</p><p><strong>Sammanläggningsavhandlingen består av totalt fyra Paper:</strong></p><p>Paper I</p><p>Nilsson, B., Blom, Å., Thörnqvist, T. 2013. The influence of two different handling methods on the moisture content and composition of logging residues. <em>Biomass and Bioenergy</em>, 52, 34–42.</p><p>Paper II</p><p>Nilsson, B., Nilsson, D., Thörnqvist, T. 2015. Distributions and losses of logging residues at clear-felled areas during extraction for bioenergy: Comparing dried- and fresh-stacked method. <em>Forests</em>, 6, 4212–4227.</p><p>Paper III</p><p>Nilsson, D., Nilsson, B., Thörnqvist, T., Bergh, J. 2016. Amount of nutrients extracted and left behind at the clear-felled area using the fresh- and dried-stacked method of logging residue extraction. Submitted to <em>Scandinavian Journal of Forest Research </em>(2016-11-01).</p><p>Paper IV</p><p>Nilsson, B., Lerman, P. 2016. Experimental study of relations between defoliation, moisture content and color change in logging residues. Department of Forestry and Wood Technology, Linnaeus University, Växjö, Sweden. <em>Manuscript</em>.</p>

Mögelpåväxt orsakat av fuktproblem är vanligt förekommande på kallvindar i det svenska småhusbeståndet. Enligt en rapport från Boverket har var femte småhus en fuktskada på vinden orsakad av hög relativ fuktighet. Statistik från samma rapport visar att äldre hus med självdragsventilation är drabbade i större utsträckning. Luftläckage av fuktig inomhusluft till vind uppges vara en orsak bakom förhöjd luftfuktighet. Äldre hus är oftast inte lika lufttäta som moderna vilket gör dessa kallvindar mer utsatta. Att tilläggsisolera yttertaket utifrån har visat sig vara en åtgärd som sänker den relativa fuktigheten på kallvindar. Detta brukar kallas för att bygga om kallvinden till en klimatvind.   Denna studie baserar sig på en klimatvind på ett äldre småhus beläget i Skellefteå kommun. Den tidigare kallvinden var drabbad av fuktskador och byggdes därför om till en klimatvind 2014. Sedan dess har ingen utvärdering gjorts om detta är tillräckligt för att fuktsäkra vinden. Syftet med denna studie är därför att ta reda på om klimatvinden på detta hus är fuktsäker till följd av ombyggnaden. Resultatet kommer att användas som ett underlag för att besluta om fler åtgärder är nödvändiga för att fuktsäkra vinden.   För att bedöma fuktsäkerheten har mätningar av temperatur och relativ fuktighet på klimatvinden utförts. Under samma period utfördes även likadana mätningar på en traditionellt uppbyggd kallvind belägen 150 meter från klimatvinden. Genom att jämföra mätresultat mellan dessa vindar kan slutsatser om den utvändiga isoleringens effekt på vindsklimatet göras.   Resultatet av klimatmätningarna visar att den relativa fuktigheten på klimatvinden har legat långt under kritisk nivå för mögeltillväxt. Under samma mätperiod har relativ fuktighet på referensvinden varit i närheten av kritiska nivåer. Klimatvinden har i jämförelse med referensvinden ett varmare och torrare klimat och påverkas inte i lika stor utsträckning av svängningarna i utomhusklimatet. Slutsatsen är att klimatvinden anses vara fuktsäker under mätperioden. Rekommendationen är att fortsätta med klimatmätningar under en helårsperiod för att kunna bedöma fuktsäkerheten ur ett helårsperspektiv. / Mold growth caused by moisture are common in cold attics in small houses in Sweden. According to a report from the National Board of Housing - Boverket, a fifth of all attics in small houses in sweden has moisture problems caused by increased levels of relative humidity. Statistics from the same report show that older houses with natural draft ventilation are affected to a greater extent. Air leakage of damp indoor air into the attic space is said to be one cause of increased humidity. The construction of older houses are usually not as airtight compared to modern houses. This makes the attics in old houses more vulnerable to this problem. Additionally insulation with eps insulation at the outside of the roof has been shown to reduce the relative humidity in cold attics. This report refers to attics with this type of construction as a ”climate attic”   This study is based on a climate attic of a older house located in Skellefteå municipality. The former cold attic had mold problems caused by moisture and was therefore converted to a climate attic in 2014. Since then, no evaluation has been made of the moisture saftey in this climate attic. The purpose of this study is therefore to find out if the climate attic in this house is moisture safe due to the conversion. The results will be used to determining whether more actions are necessary to make the attic moisture safe.   In order to evaluate the moisture safety in the climate attic, measurements of temperature and relative humidity has been made. During the same period measurements were made in a traditionally cold attic. By comparing measurement results between those attics conclusions of the effect from the external isolation can be made. The results from the measurements made in the climate attic shows that the relative humidity has been far below critical levels for mold growth. During the same period the relative humidity in the traditional cold attic has been close to critical levels. In comparison with the traditionally cold attic, the climate attic has a warmer and drier climate and is not affected to the same extent by the fluctuations in the outdoor climate. The conclusion is that the climate attic are considered to be moistureproof during the time measurement was made. The recommendation is to continue with climate measurements over a full-year period to assess moisture safety from a full-year perspective. / <p>Kull H14</p>

Energieffektivisering är intressant för alla industrier, eftersom det handlar om minskning av både energianvändning och kostnad. Syftet med detta examensarbete är att analysera potentiell energiåtervinning av spillvärme från en mangel vid Limatvätten AB. Limatvätten AB är en stor och modern tvätterianläggning. Limatvätten tvättar åt främst hotell- och restaurangkunder. Limatvätten AB har egna textilier som hyrs ut till hotell, konferenser m.m. Största kunderna finns i Sälenfjällen och Siljansregionen. Då inga processdata fanns tillgängliga för detta arbete krävdes mätningar för att få basinformationen. Utifrån mätningar beräknas mängden av energi som kan återvinnas. Systemförslag för värmeåtervinning ges även i rapporten. Aquavent är en värmeväxlare som använder ventilationsvärme från manglar. Vattnet som värms upp i aquavent leds in i tvättrören, vilket leder till minskning av ångförbrukning i tvättprocesser. Temperaturförändring är beroende av värmeväxlarens verkningsgrad, ju högre temperaturförändring det är desto mer mängd av energiåtervinning fås. Efter identifiering av problemet kartlades tidsplan, lämpliga instrument samt intressanta parametrar. Fukthalten, temperaturen och dynamiska trycket har mätts. Formlerna som beskrivs i teoriavsnittet har använts till de flesta beräkningarna med hjälp av Excel. Av resultatet framkommer att maximala energibesparingen blir 184 MWh/år om all överskottsvärme från manglarna återanvänds. Utifrån resultatet blir den totala besparingspotentialen på 57 000 SEK/år. Ytterligare kompletterande mätningar och analyser behövs för att få tillräckligt bra beslutsunderlag. Men detta arbete tyder på att ytterligare analys är intressant. Resultaten visar det att finns potential att använda överskottsvärme från Limatvättens manglar. Förutom besparingen av energin så minskas också klimatpåverkan eftersom överskottsenergin återanvänds igen som annars skulle försvinna ut i atmosfären. Om två av manglarna kopplas med ett värmeåtervinningssystem, resulterar det en dubblering på besparingspotentialen. För att få ett mera noggrant resultat kunde man logga en längre tid för mätningarna för att se förändring kring de mätande storheterna t.ex. genom att installera mätare som loggar till en dag eller till med en vecka. Övervakning och tolererande givare behövs dock. / Energy efficiency is in the interest of all industries, as it involves the reduction of both energy and cost. The purpose of this project for a bachelor’s degree is to analyse potential energy recovery of waste heat from an ironer. The work was carried out at Limatvätten AB, which is a large and modern laundry facility. Limatvätten AB is a textile service company that has been in existence for 50 years. The Lima laundry’s main customers are from the hotel and restaurant business. Limatvätten AB has its own textiles that are rented to hotels, conferences, etc. The largest customers are in Sälenfjällen and in the Siljan region. The work is done by identifying moisture, temperature and dynamic pressure in an ironer Based on measurements, the amount of energy that can be recycled is calculated. Heat recovery system proposals are also given in the report. Aquavent is a heat exchanger that uses ventilation heat from the ironers. The water that is heated in the aquavent is led into the washing pipes, which leads to the reduction of steam consumption in washing processes. Temperature change depends on the heat exchanger's efficiency, the higher the temperature change, the more amount of energy recovery is obtained. After identification of the problem, a timetable was mapped, and appropriate instruments and interesting parameters were chosen. The moisture content, temperature and dynamic pressure have been measured. The equations described in the theory section are used for most of the calculations with the help of Excel. According to the result, the energy saving will be 184 MWh/year if all excess heat from a mangle is reused. Based on the result, the total savings potential is SEK 57 000 /year. According to the results, it is shown that there is the potential to use excess heat from the Lima wash ironers. In addition to the saving of energy, climate impact is also reduced, as the excess energy is again reused which would otherwise disappear into the atmosphere. If two of the ironers are coupled with a heat recovery system, it results in a doubling on the savings potential.

This report regards evaluating the energy and indoor climate of a pre-school located in Erikslund, Sweden which has undergone several measurers to achieve lower energy usage. The project was done on the orders of the governing municipality of Västerås and tasked to a consulting company for simulating the effects of performing these measures for lowering energy need. The municipal has together with the parliament sat goals to reach in 2020 to reduce the total energy usage by 20 %. The project had earlier installed a total of seven measures (such as new air handling unit, new lightings, adding ceiling insulation) related to energy efficiency was implemented and some ancillary construction of ventilation room. The main purposes for the study are first to analyze the energy and economical calculations and estimations done by the consulting company for the pre-school in the project stage. Then an energy mapping was done by this study to compare the earlier calculations for both the energy and economical part. The results are compared with the real values of both energy and economically data handed by Västerås stad. The theoretically energy usage calculated by the consulting company was before the measures 178 MWh/year to 65 MWh/year after. The energy mapping of this report shows before the measures 216 MWh/year to 108 MWh/year after. To compare with the real energy usage that before was 200 MWh/year, and 113,5 MWh/year after. The total cost of the project summed up to approximately $311K, which is 40 % higher than first estimated by the consulting company. The climate impact of the greenhouse gas CO2 was reduced with 12 ton yearly. Due to complications in the energy follow-up for both heat and electricity there is in the appendix attach instructional guide for Västerås stad to use in future projects regarding energy efficiencies but also evaluating the measures impact on the overall energy usage of the pre-school. The produced guide holds information regarding necessary “setup” for each type of energy efficiency measure making it possible for future evaluation (via measured data). / Denna rapport berör en undersökning av Erikslunds förskola, där syftet är att sammanställa data från flera energieffektiviserande åtgärder som har utförts under projektledning av Västerås stad. Med denna data ska det klargöras om hur väl den projekterade energieffektiviseringen stämmer överens mot den verkliga. Det utfördes även en energikartläggning för förskolan för att jämföra mot. Förskolan är belägen i Erikslunds i Västerås och har genomgått totalt sju energieffektiviserande åtgärder samt en omfattande byggåtgärd. De energirelaterade åtgärder som utförts är, tilläggsisolering av kallvind, byte av ventilationssystem (till luftbehandlingsaggregat med roterande värmeväxlare), byte av styrsystem, byte till LED belysning, nya shuntar och cirkulationspumpar, injustering av värme samt varmvattenbesparande åtgärder (perlatorer). En omfattande investering av ventilationssystem med en beräknad energibesparing på ca 80 MWh/år. Analys av investeringen visade en energibesparing på endast 40 MWh under år 2015. I helhet gav åtgärderna en lägre energibesparing än det tidigare beräknade. Den totala energibesparingen var beräknat till ca 120 MWh/år men vid mätning och verifiering uppgick den till ca 60 MWh/år. Utöver energiprestanda undersöktes även det ekonomiska utfallet. Budgeterad investeringskostnaden var ca 1,9 Mkr medan den verkliga kostnaden uppgick till ca 2,6 Mkr. Detta innebar en kostnadsökning på 40 % för projektet. Inomhusklimatet och dess påverkan av energieffektiviserande åtgärder undersöks. Detta gjordes genom en enkätundersökning samt mätningar med temperatur, CO2 och RH (relativ fuktighet) mätloggar. Resultatet av enkätundersökningen visar att det är delade åsikter, men överlag tycker personalen att den har blivit bättre fast fortfarande dålig. Mätresultatet visar att den relativa fukthalten ligger kring det undre gränsvärdet, temperaturerna varierar mellan 18-23 grader och CO2 halten steg maximalt till 825 ppm och håller sig då under gränsvärdet. Det visade sig under projektets gång att projekteringen hade brister både i planering och beräkningar. Det fattades även nödvändiga mätdata för utvärdering av energiprestanda. Slutsatsen blev att investeringarna ej är lönsamma och för att undvika detta i framtida projekt utarbetades en instruktion med tillhörande checklista som finns bifogat under bilagor. Västerås stad kan använda den i framtiden för att undvika att missa viktiga delar som behövs för framtida verifieringar av energiprestanda. Rapporten har i litteraturstudien undersökt redan framtagna guider med checklistor till exempelvis SVEBYS energiavtal 12 som handlar om att i energieffektiviseringsprojekt strukturera upp och öka kvalitén dels för att minska skillnaden mellan projekterad och verkligt utfall, dels för att undvika missar i planeringen. Det har även undersökts liknande energieffektiviseringsprojekt där uppföljning utförts vilket visar att det ofta blir en skillnad mellan projekterad energisimulering samt verkligt utfall, det finns exempel både på när det blir bättre och sämre samt vad det beror på.

Skogen är en förnyelsebar energikälla som möjliggör för ett minskat beroende av fossila bränslen. Ur ett politiskt perspektiv minskar såväl klimatpåverkan som beroendet av importerad energi från oroliga delar av världen genom att ta tillvara skogsbränsle lokalt. I Sverige är sågverkens biprodukter fullt utnyttjade och därför har skogsbränsle i from av grot (GRenar Och Toppar) en av de största potentialerna till ökat uttag. Barrträdens barr är en omstridd fråga i samband med tillvaratagandet av grot. Barren står för en liten del av biomassan, men för en stor del av näringen i ett bestånd. Därför är det önskvärt att så mycket som möjligt av barren lämnas på föryngringsytan. Om barrandel i färsk grot är känd kan den även användas för att beräkna hur mycket barr som egentligen lämnas kvar på hygget. Den energiomvandlande industrin vill inte heller ha för mycket barr i bränslet, då de anses skapa problem i förbränningen. Studien är ett fältexperiment genomförd på tio olika hyggen i södra Sverige under mars och april 2015. En grothög lastades på ett personbilssläp och transporterades till företaget Skogsbränsle Smålands flishugg för sönderdelning. Provmaterialet bearbetades sedan på Linnéuniversitetet där bl.a. fukthalt och barrandel bestämdes. Resultatet i denna studie genomförd i södra Sverige pekar på att medelvärdet för barrandelen i färsk grot från gran är 22,2 %, men där variationen mellan olika hygge kan variera stort (17,5–32,4 %). Medelvärdet ligger dock i nedre delen av det vedertagna intervallet motsvarande 20–30 %. Studien visade på ett medelvärde för fukthalt på 38,7 %, vilket är lägre än vad tidigare studier fastställt. Barrträd har lägst fukthalt under vårvintern, dvs. under genomförandet av denna studie vilket kan förklara en relativt låg fukthalt som annars generellt brukar vara 50–55 %. Denna studie har konstaterat att barrandelen för färsk grot från gran i södra Sverige är lägre än vedertaget intervall för hela Sverige. Det har även kunnat konstateras att det förekommer stora lokala avvikelser i barrandel, varför slutsatsen dras att det inte är rätt att anta ett generellt värde för barrandelen. Ett generellt antagande innebär t.ex. att bedömningen av hur mycket barr som lämnats kvar på föryngringsytan blir missvisade. Den ursprungliga barrandelen har en stor inverkan på hur mycket barr som lämnas kvar. Vidare har denna studie fastställt att fukthalten för grot från gran är lägre under vårvintern. / The forest is a renewable source of energy, enabling a reduction in dependence on fossil fuels. From a political point of view both climate impact as the dependence on imported energy from troubled parts of the world can be reduced by making use of forest fuel locally. In Sweden sawmill byproducts are fully exploited and therefore there is a potential to increase the proportion of forest fuels, particularly the removal of logging residues in form of branches and tops. Needles is a contentious issue in connection with the utilization of logging residues. The needles accounts for a small proportion of the biomass, but for a large part of the nutrients in a forest stand. Therefore, it is desirable that as much needles as possible is left in the harvesting area. If the needle proportion in fresh logging residues is known, it can also be used to calculate how much needles actually is left in the harvesting area. The energy converting industry does not want too much needles in the fuel, as it seems to create problems with combustion. The study is a field experiment conducted on 10 different harvesting areas in southern Sweden during March and April 2015. A pile of logging residues were loaded on a car trailer and then transported to Skogsbränsle Småland's chipper for decomposition. The test material was then processed at Linnaeus University, where needle and moisture content was determined. The results of this study conducted in the south of Sweden indicate that the average value of the needle content in fresh logging residues from spruce in southern Sweden is 22.2 %. The variation between different harvesting areas can vary greatly (17,5–32,4 %). This study showed a mean moisture content of fresh logging residues from spruce in southern Sweden of 38.7 %, which is lower than previous studies found. Softwood has the lowest moisture during early spring, during the implementation of this study, which may explain a relatively low moisture content which otherwise generally tend to be 50–55 %. This study found that the needle content in fresh logging residues from spruce in the south of Sweden is lower than the established range of 20–30 %. It has also been noted that there are large local variations in the needle content, therefore concluded that it is not right to adopt an overall value of the needle content. A general adoption of the needle content means e.g. that the assessment of how much needles left on the harvesting area becomes misleading. The needle content in fresh logging residues has a great impact on how much needles is left. Furthermore, this study found that the moisture content of logging residues from spruce is lower during early spring. / Metsä on uusiutuva energianlähde, jolla on mahdollista vähentää riippuvuutta fossiili polttoaineista. Poliittisesta näkökulmasta metsäpolttoaine vähentää sekä ilmastovaikutusta kuin tuontienergian riippuvaisuutta peräisin levottomista osista maailmaa. Ruotsissa sahan sivutuotteita hyödynnetään täysimääräisesti, siksi on iso mahdollisuus nostaa metsäpolttoaineiden osuutta, erityisesti hakkuutähteiden oksia ja latvoja. Havupuiden neulaset on kiistanalainen kysymys. Neulasten osuus on pieni osa metsän biomassasta, mutta suuri osa ravinteesta. On toivottavaa että niin paljon neulasia kuin mahdollista jätetään hakkuupaikalle. Energiateollisuus ei halua neulasia polttoaineeseen, koska se näyttää luovan ongelmia poltossa. Osuus neulasia tuoreissa hakkuutähteissä käytetään arvioimaan kuinka paljon neulasia todellisuudessa jää hakkuupaikalle. Tutkimus on kenttäkoe suoritettu kymmenellä eri hakkuupaikalla Etelä-Ruotsissa maalis-huhtikuun aikana 2015. Yksi kasa hakkuutähteitä lastattiin auton perävaunuun ja kuljetettiin Skogsbränsle Småland:in hakkurille hajottamista varten. Testimateriaali käsiteltiin sitten Linnaeus yliopistossa, jossa muun muassa osuus neulasia ja kosteuspitoisuus määritettiin. Tämän tutkimuksen tulokset osoittavat, että osuus neulasia tuoreissa hakkuutähteissä kuusesta Etelä-Ruotsissa on 22,2 %, mutta osuus eri hakkuupaikoilla vaihtelee suuresti (17,5–32,4 %). Yleinen arvo Ruotsissa on 20–30 %. Tämä tutkimus osoittaa myös, että kosteuspitoisuus tuoreissa hakkuutähteissä kuusesta Etelä-Ruotsissa on 38,7 %, joka on vähemmän kuin aiemmissa tutkimuksissa todettu. Havupuilla on alhaisin kosteus kevättalvella, samaan aikaan kun tämän tutkimuksen kenttätyö. Tämä voi selittää suhteellisen alhaisen kosteuspitoisuuden, joka muutoin yleensä pyrkii olemaan 50–55 %. Tutkimuksessa todettiin, että osuus neulasia tuoreissa hakkuutähteissä kuusesta Etelä-Ruotsissa on alempi kuin koko Ruotsin yleinen arvo. On myös todettu, että on olemassa suuria paikallisia vaihteluja hakkutähteiden neulasten osuudessa. Siksi päätellään, ettei ole oikein käyttää yleistä arvoa. Alkuperäisellä neulasosuudella on suuri vaikutus siihen, miten paljon neulasia on jätetty. Lisäksi tässä tutkimuksessa todettiin, että kuusen hakkutähteiden kosteuspitoisuus on alhaisempi kevättalvella.

The global energy demand supplies mainly from fossil fuels, which is neither sustainable nor environmentally friendly and aims to global warming. Therefore, both more investments in renewable energy sources such as bioenergy are required, as well as new technologies such as carbon capture and storage (CCS) to handle the emissions from existing combined heat and power (CHP) plants. In this degree project, the focus is to determine the moisture content, ash content, heating value, and elemental compositions of solid biofuel mixtures in real-time by utilizing the optical technique of near-infrared (NIR) spectroscopy. A total number of 150 samples of solid biofuel mixtures were prepared and illuminated by NIR light. All spectra of the samples were recorded in a wavenumber range of 12000 cm-1 – 400 cm-1 in a dish on a turn table which was in a moving mode with a speed of 0.5 m/s. Each sample was scanned three times to avoid, or at least minimize the deviation of the spectra and the samples were mixed between each scan to get more reliable representative spectra data. Partial least square regression models were created to analyze the spectra data. A data split was done randomly, 100 for calibration and 50 for validation. Then the data was pre-processed with different methods including multiplicative scatter correction (MSC), standard normal variate (SNV), Savitzky-Golay 1st derivative (SG 1st), Savitzky-Golay 2nd derivative (SG 2nd), and orthogonal signal correction (OSC) to reduce noise and scatter effect. The results of NIR spectra treated by OSC method obtained  , RMSE and SE of 0.900, 2.241 and 2.204, respectively for prediction of moisture content, 0.424, 0.913 and 0.922 for prediction of ash content, 0.640, 0.370 and 0.368 for prediction of heating value, respectively. The obtained prediction of  , RMSE and SE were 0.687, 0.066 and 0.058 for nitrogen, 0.636, 0.361 and 0.364 for carbon, 0.483, 0.269 and 0.270 for hydrogen, respectively. As the results shows, these models to predict the ash content and hydrogen content has a lower accuracy than what is expected in process modeling while the prediction of moisture content has the highest accuracy.