Rosterpannor är en väl beprövad förbränningsteknik som är vanligaste pannan för små och medelstora anläggningar i Sverige. Det finns många utföranden på rosterpannans rosterbädd som alla har sina för och nackdelar. Dock delar de samma problematik vid eldning av bränsle med ett högt värmevärde såsom biobränslen. Det höga värmevärdet leder till en hög förbränningstemperatur som tillsammans med många andra parametrar ger upphov till korrosion på pannans inre delar, däribland rosterbädden. Det finns två typer av rosterkylning, där ena är luftkylning och andra mer effektiva metoden är vattenkylning.   Panna 7 är en del av Ålidhems värmeverk som används av Umeå Energi till att kapa effekttoppar hos fjärrvärmen. Denna panna eldar returträ med högt värmevärde och har problem med rosteröverhettning i rosterzon 2 vilket är i mitten av längden på hela rosterbädden. Rosteröverhettningen ger upphov till att rostret bryts ned och förutom det försämrar rosterbäddens alla funktioner för en optimal förbränning hos pannan. Denna rapport agerar som en dokumentationshandling åt UE som stöd  för P7:ans brister och lösningar på rosteröverhettningen. Rapporten innehåller kvantitativa lösningar som sedan fungerar som en förstudie vid intresse att genomgå en fördjupad undersökning innan förlagen implementeras i P7:an.   Efter att ha undersökt rosteröverhettningen lokaliserats åtta olika förbättringsåtgärder som innefattar: kylning av stavarna i rosterbädden, utjämna primärlufts- och bränsleflödet, sänkning av värmevärdet hos det befintliga bränslet, konvertera till fluidbäddspanna och rökgaskondensering för att ta tillvara på fukten som vissa lösningar tillsätter till förbränningen. Där antingen konvertera till fluidbäddspanna eller installera vattenkylda stavar är dem mest tänkbara lösningarna vid fortsatt eldning av returträ. Konverteringen anses vara den mest framtidssäkra lösningen, men också den mest omfattande. Vattenkylda stavar är därför den åtgärd som verkar mest lovande eftersom en sådan lösning inte bara kyler stavarna, utan även gör så att förvärmningen av primärluften och luftmängdsfaktorn till förbränningen optimeras. Tidigare studier visar att det inte är tillräckligt ekonomiskt försvarbart med en rökgaskondensering för den aktuella returtemperatur på fjärrvärmen som kommer in till anläggningen. Vidare undersökning måste utföras för att kontrollera ifall anläggningen Graniten, som i dagsläget värmer returvattnet, kan förbikopplas.

Examensarbetet är utfört i Rottneros bruks barkpanna och syftet med arbetet är att genom provkörningar och beräkningar, tillslut finna hur mycket slam som är praktiskt möjligt att blanda in i bränslemixen till pannan. Intresset i att elda slam är idag väldigt stort hos producenter av slam, då istället för att skicka iväg slammet för hantering kan en förbränning hos dem själva istället göras. Det stora intresset i att elda slammet själv, ligger i att på det sättet kan stora ekonomiska besparingar göras. Eftersom Rottneros bruk får slam som restprodukt från deras reningsverk, blir detta även aktuellt hos dem. Rottneros Bruk har idag ett företag som kommer och hämtar allt slam, behovet för detta skulle kunna efter denna studie minska.   Målet med studien är att hitta en bränslemix till pannan med så stor slamhalt som är praktiskt möjlig. Detta för att den ekonomiska besparingen ska bli så stor som möjligt, då besparingen ökar med andelen slam som går att blanda in i bränslemixen. För att en maximalt fungerande slammängd i bränslemixen ska vara acceptabel, krävs det att både bränslemixen är körvänlig i pannan samt att kraven på utsläppen uppfylls. Körbarheten innefattar att effekten, temperaturen samt slaggbildningen i pannan ligger på en sådan nivå att de inte blir problematiskt. När det kommer till miljöaspekten krävs det att så kallade gränsvärden för NOx och CO utsläpp inte överskrids. Dessa gränsvärden är unika för Rottneros bruk, som i sin tur får konsekvenser i form av böter ifall dem överskrids.        För att kunna lösa detta har provkörningar och beräkningar gjorts hos pannan.  Provkörningarna som genomförts har haft olika slammängder samt torrhalter på bränslemixen, för att på detta sätt se hur pannan reagerar under olika förhållanden. Genom beräkningar och data ifrån provkörningarna kan ett framtagande göras för hur mycket slam som går att blanda in i bränslemixen.   Det resultat som fås från denna studie säger att en fungerande bränslemix till pannan kan ha en maximal slaminblandning på 1,5-2 procent. Med denna mängd slam i bränslemixen kommer en årlig besparing för Rottneros bruk ligga på 207,6-276,9 kkr/år. Bränslemixen kommer både uppfylla gränsvärdena för utsläpp av NOx och CO samt att körbarheten i pannan kommer vara acceptabel. Den låga inbladningen av slam beror först och främst på att utsläppen av NOx annars kommer överskridas, detta på grund av att kvävet i slammet. Torrhalten hos bränslet har även ett stort inflytande på hur stora utsläppen blir av NOx och CO. Då torrhalten hos slammet, flisen och barken varierar, är detta något som hänsyn har tagits till då den maximala slaminblandingen hos bränslemixen tagits fram.

Denna uppsats är en processbeskrivning i hur man stoppar om en möbel som i sitt ursprung var stoppad på traditionellt vis. Uppsatsen visar med hjälp av beskrivningar och bildar i genomförande delen, processen av hur man stoppar om en rokokosoffa med både traditionell och modern stoppningsteknik. Vilka material som är typiska för dom olika stoppningsmetoderna och vilka materialval jag har gjord går jag närmare inpå i denna del. Efter genomförande delen med processbeskrivningarna ser jag närmare på skillnaderna mellan de två stoppningsmetoderna i form av materialkostnader, arbetstid och hållbarhet. Sist kommer et avsnitt med resultat av det föregående och avslutningsvis en reflektion av processbeskrivningen och resultatet.

In Sweden, there are about 0.5 million single-family houses that are heated by electricity alone, and rising electricity costs force the conversion to other heating sources such as heat pumps and wood pellet heating systems. Pellet heating systems for single-family houses are currently a strongly growing market. Future lack of wood fuels is possible even in Sweden, and combining wood pellet heating with solar heating will help to save the bio-fuel resources. The objectives of this thesis are to investigate how the electrically heated single-family houses can be converted to pellet and solar heating systems, and how the annual efficiency and solar gains can be increased in such systems. The possible reduction of CO-emissions by combining pellet heating with solar heating has also been investigated. Systems with pellet stoves (both with and without a water jacket), pellet boilers and solar heating have been simulated. Different system concepts have been compared in order to investigate the most promising solutions. Modifications in system design and control strategies have been carried out in order to increase the system efficiency and the solar gains. Possibilities for increasing the solar gains have been limited to investigation of DHW-units for hot water production and the use of hot water for heating of dishwashers and washing machines via a heat exchanger instead of electricity (heat-fed appliances). Computer models of pellet stoves, boilers, DHW-units and heat-fed appliances have been developed and the parameters for the models have been identified from measurements on real components. The conformity between the models and the measurements has been checked. The systems with wood pellet stoves have been simulated in three different multi-zone buildings, simulated in detail with heat distribution through door openings between the zones. For the other simulations, either a single-zone house model or a load file has been used. Simulations were carried out for Stockholm, Sweden, but for the simulations with heat-fed machines also for Miami, USA. The foremost result of this thesis is the increased understanding of the dynamic operation of combined pellet and solar heating systems for single-family houses. The results show that electricity savings and annual system efficiency is strongly affected by the system design and the control strategy. Large reductions in pellet consumption are possible by combining pellet boilers with solar heating (a reduction larger than the solar gains if the system is properly designed). In addition, large reductions in carbon monoxide emissions are possible. To achieve these reductions it is required that the hot water production and the connection of the radiator circuit is moved to a well insulated, solar heated buffer store so that the boiler can be turned off during the periods when the solar collectors cover the heating demand. The amount of electricity replaced using systems with pellet stoves is very dependant on the house plan, the system design, if internal doors are open or closed and the comfort requirements. Proper system design and control strategies are crucial to obtain high electricity savings and high comfort with pellet stove systems. The investigated technologies for increasing the solar gains (DHW-units and heat-fed appliances) significantly increase the solar gains, but for the heat-fed appliances the market introduction is difficult due to the limited financial savings and the need for a new heat distribution system. The applications closest to market introduction could be for communal laundries and for use in sunny climates where the dominating part of the heat can be covered by solar heating. The DHW-unit is economical but competes with the internal finned-tube heat exchanger which is the totally dominating technology for hot water preparation in solar combisystems for single-family houses.

The diploma thesis focuses on the analysis of the woman's ideal during the High Middle Ages, how it was represented by St. Elizabeth of Hungary as the main character of the old-Bohemian Život svaté Alžběty that was credited to Tomáš Štítný ze Štítného. Elizabeth belongs to a new type of saintesses which during the contemporary times embodied important ideals of Christianity (above all poverty and love toward a fellowman realized by charitable and social work) and they offered a model for some overshadowed aspects of feminity (mainly a model of a perfect wife and a widow). We concentrate especially on the formation of the main character in all three women's statuses typical for the Middle Ages, that is virginity, married life and viduity, and also on the revision of their traditional hierarchy in the Elizabethean hagiography.

The subject of this thesis is the pilgrimage activity at Lomec in the 20th century. Its aim is to show the religious life at this place of worship against a background of important events in the mentioned period.

The current boilers at the Brunna plant were installed in 1979 using oil and solvents to produce steam for the production and heating of the plant. To reduce the carbon dioxide emissions in compliance with Fresenius Kabi strategy a new biofuel boiler is about to be installed. Since the steam demand has been reduced during the years and it’s expensive to install a new boiler this study has been performed to calculate the actual steam demand for the plant at different scenarios. A smaller boiler requires a lower investment, achieves higher efficency and contributes to reduced carbon dioxide emissions. This report is intended to supply the management with information so that a decision regarding investments and employees can be made. The result is presented as different possible scenarios that are of great importance when deciding which boiler effect that is needed. Destillation, heating and the production have a major impact and must be considered when installing a new boiler. The results show that a boiler should be between 2-4 MW net effect depending on which scenario that is most likely to occur.

I Sverige finns det mycket skog att tillgå och en del av skogen används som energikälla för uppvärmning av hus. Många hus värms upp av pelletspannor och det finns många omoderna pelletspannor runt om i Sverige. Denna rapport syftar till att bygga om en pelletspanna av modell Ariterm PX21 från år 2009 med hjälp av lambdareglering.Brännaren idag har ingen teknik som kontrollerar förbränningen. Syftet med lambdaregleringen är att en lambdasond, som ska styra matarskruven till pelletsbrännaren, ska installeras och därmed styra förbränningen. Frågeställningen för arbetet är om en installation av lambdareglering förbättrar förbränningen och i sådana fall hur lång tid det tar innan investeringen lönar sig.En lambdasond installerades på rökröret och två Arduinos programmerades och installerades tillsammans med ett relä som är kopplat till matarskruvens strömförsörjning. Mätningar av avgaserna har genomförts både före och efter installationen och en förbättring på värdena NO, NOx och CO2 uppmättes vid lambdareglering. Vidare förbättrades verkningsgraden och bränsleförbrukningen. Förbränningen kan därmed antas vara mer fullständig med lambdareglering jämfört med utan. Efter inköpskostnaderna för installationen och besparingarna på pellets är installationen intjänad på en säsong. / There is a vast amount of forest in Sweden and parts of that is used as an energy source to heat up homes. Many homes are heated with pellet burners and some of these are old and inefficient. The purpose of this report is to rebuild a 2009 Ariterm PX21 pellet burner by installing a lambda controller.Currently, the burner has no built-in technique that controls the combustion. The purpose of the lambda controller is to control the pellet feeder to the burner with a lambda transmitter and by that control the combustion. The report aims to answer if that installation will improve the combustion and how long it will take until the investment is profitable.A lambda transmitter has been installed on the funnel and two Arduinos has been programmed and installed together with a relay connected to the feeder’s electrical supply. Exhaust measurements have been performed both before and after the installations. There was an improvement on NO, NOx, and CO2 after the installation. There was also an improvement of the efficiency and fuel consumption. Therefore, the installation of a lambda controller can be considered to improve the combustion. With the expenses made and the savings on pellet consumption, the installation will be profitable within one season.

Karlstads Energi AB är ett medborgarägt företag som levererar värme och el till Karlstad med omnejd. Sedan uppförandet av det nya kraftvärmeverket Heden 3 har kraftvärmeverket Heden 2 fått förändrade driftförhållanden och körs numera ofta på låga laster under pannans drifttid vilket har resulterat i ökade NOx-utsläpp. Som energiproducent omfattas Karlstads Energi av kväveoxidavgiften och det finns en önskan om att öka marginalen för att nå miljökraven. Då NOx-utsläppen främst beror på för stort O2-överskott i pannan finns det möjlighet att ersätta en del av förbränningsluften med recirkulerade rökgaser för att minska tillgänglig O2. För att fortsätta vara relevanta på energimarknaden har Karlstads Energi ett behov av att utveckla nya tjänster och produkter. Samproduktion av syntesgas kan vara aktuellt som värdeskapande process när samhället rör sig mot en bioekonomi och det finns anledning att utvärdera hur det skulle komma att påverka förbränningsprocessen. Förbränningsprocessen inklusive rådande NOx-reducerande åtgärder i Heden 2 har modellerats i CHEMCAD. Baserat på modellen har rökgasrecirkulation samt effekterna av att samproducera syntesgas implementerats. I fallet med syntesgas ersätts en del av bränslet med förgasningskoks och värme tas ut från den externa bäddcirkulationen för att driva syntesgasreaktorn. Modellen inkluderar reaktionskinetik för NOx-bildning och -reduktion samt intern och extern bäddcirkulation. Rökgasrecirkulation fungerar som NOx-reducerande åtgärd vid drift med låg last. Beroende på bränslesammansättning kan NO-bildning minska med upp till 10% och NO-utsläpp med upp till 67%. Optimal andel recirkulerade rökgaser är 20% när flis förbränns respektive 15% vid samförbränning av förgasningskoks. Temperaturen i pannan sjunker något med ökande flöde av recirkulerade rökgaser och överstiger aldrig 800°C vilket riskerar att skapa en ineffektiv NOx-reduktion med selektiv ickekatalytisk reduktion (SNCR). Samförbränning av förgasningskoks ökar den totala effektutvecklingen med ca 1,5 MW jämfört med då endast flis förbränns och värmeuttaget från cyklonen som driver den nya syntesgasreaktorn har försumbar inverkan på bäddmaterialets temperatur. Slutsatser som dras är att rökgasrecirkulation fungerar som NOx-reducerande åtgärd vid låg last. Samproduktion av syntesgas har en NOx-hämmande effekt och kan ge ett minskat bränslebehov för att möta energibehovet.

Vätgasbildning vid behandling av flygaska är ett problem många förbränningsanläggningar hanterar. På E.ON i Norrköping har vätgasbildning lett till kraftig explosion i bergrum där flygaska deponeras, men även för askmottagare innebär vätgasbildningen risker då incidenter med självantändande askhögar inträffat. Detta examensarbete har därför fokus på att minimera dessa vätgasrelaterade risker genom att undersöka vad som påverkar vätgasbildningen i flygaskan och reaktiviteten, främst med avseende på metalliskt aluminium, i CFB-pannorna P14 och P15 på Händelöverket. Med hjälp av kvantifiering av gasbildning har maximal vätgasbildning, vätgasbildningshastigheten, pH samt vikt-% metalliskt aluminium dokumenterats. De resultat som sammanställts inkluderar olika driftstörningar och förhållanden i pannorna som påträffats under projektets tidsperiod, därav skillnad mellan pannorna, kiselsand eller ilmenit som bäddmaterial, ammoniakdosering, del-last samt avstängd NID-reaktor. Utöver detta erhölls även totalhaltanalys utfört via ICP-SFMS analys där askans sammansättning presenteras. Resultaten påvisade skillnader i vätgasbildning för flera av de olika driftstörningarna och förutsättningarna mellan pannorna men även inom en och samma panna. Aska från P15 har högre reaktivitet, det påvisades även mindre vätgasbildning vid ilmenit som bäddmaterial samt vid avstängd NID-reaktor och vid del-last. Trots dessa skillnader i vätgasutveckling drogs slutsatsen att flygaska från avfallseldande CFB-pannor inte går att påverka till den grad att det avsevärt minskar mängden metalliskt aluminium och därmed vätgasbildningen utan att separera aluminiumet innan det genomgår förbränning. / Minimering av vätgasrelaterade risker från Avfallseldande CFB-pannor