No description available.

Non-Fungible Token (NFT) har genom sitt framträdande i digitala medier skapat ett större intresse för digital virtuell konst. Möjligheten att kunna ge digitala virtuella tillgångar ett unikt ägandeskap genom NFT-tekniken har förändrat hela marknaden för digital virtuell konst. Utvecklingen av NFTs har skapat ännu en otydlighet i gränsen mellan upplevelsen av fysiskt och digitalt virtuellt ägandeskap vilket har resulterat i utmaningar för utvecklingen av marknader för köp och försäljning av digital virtuell konst. Studien syftar till att undersöka hur digitalt ägandeskap av NFTs upplevs av intressenter för att kunna skapa en bättre förståelse för hur marknadsplatser kan hantera de utmaningar och möjligheter som utvecklingen av det digitala ägandeskapet har resulterat i. För att undersöka upplevelsen av ägandeskapet har en kvalitativ intervjustudie utförts med respondenter som har erfarenhet av antingen köp eller försäljning av NFTs. Studien använder en lins av psykologiskt ägandeskap för att kunna utforska upplevelsen av det digitala ägandeskapet av NFTs. Studiens resultat presenterar en förståelse för hur intressenter upplever ägandeskap av NFTs samt förslag på hur marknadsplatser kan förhålla sig till upplevelsen av ägandeskapet för att kunna utveckla ett demokratiskt och inkluderande ekosystem. / Non-Fungible Token (NFT) has through its appearance in digital media created a greater interest for digital virtual art. The ability to provide digital virtual assets with unique ownership through NFT technology has changed the entire market for digital virtual art. The development of NFTs has created another ambiguity in the boundary between the experience of physical and digital ownership, which has resulted in challenges for the development of markets for buying and selling digital virtual art. The study aims to investigate how digital ownership of NFTs is experienced by stakeholders in order to create a better understanding of how marketplaces can handle the challenges and opportunities that the development of digital ownership has resulted in. To investigate the experience of ownership, a qualitative interview study has been conducted with respondents who have experience in either buying or selling NFTs. The study uses a lens of psychological ownership in order to explore the experience of digital ownership of NFTs. The results of the study present an understanding of how stakeholders experience ownership of NFTs and suggestions on how marketplaces can act in relation to the experience of ownership in order to develop a democratic and inclusive ecosystem.

Detta kandidatarbete undersöker om värdesättningen av digitalt måleri idag i jämförelse medtraditionellt målande. Vi författare av denna artikel är båda aspirerande digitala konstnäreroch har upplevt att det finns en väldigt aktiv konversation som kan verka väldigt negativ ochnedlåtande, riktad mot digitalt måleri och dess värde. Då allt idag blir mer och mer digitaltifrågasätter vi varför konstens värdesättning verkar ha haft svårt att följa med i samma fartsom digitaliseringen av konst och måleri. För att undersöka detta använde vi oss avdesignmetoden Research Through Design där vi gestaltade varsin digital målning, där vianvänt oss av digitala tekniker för att måla i samma stil, samt med liknande tillvägagångssättsom traditionella oljemålningar för att skapa en artefakt som förmedlar vissa av de aspektersom värdesätts i de mer traditionella och fysiska medierna. Detta gjordes för att undersökavad som kan krävas av digitala medier för att kunna värdesättas på ett liknande sätt som detraditionella medierna.Gestaltningarna användes i intervjuer med konstnärer insatta i både den traditionella samtdigitala konstvärlden för att skapa en diskussion kring det digitala målandets värde samtuppfattningInspirationen för artikeln kom främst från Benjamin, W. (1936) konstverket ireproduktionsåldern och deras begrepp och teori om “aura” som ger ett historie baseratperspektiv på värdesättningen av nyare medier. Vi kommer även ifrågasätta hans teori medhjälp av våra intervjuer och Nick Peim’s nyare text Rereading of ‘The Work of Art in the Ageof Mechanical Reproduction (2007) om aura och dess relevans. Där skriver han om hurpolitik och skillnader på tidsperioder kan ha förändrat attityden till konst och aura.Jämförelsen mellan dessa medium var något som visade sig vara ganska svår där det visar sigatt digitala medier kan behöva fortsätta utvecklas tillsammans med tekniker som NonFungible Tokens (NFT) eller dagens typiska prenumerationer för att försörja konstnärer.Slutsatsen blev att i fallet av jämförandet av digitalt mot traditionellt måleri så behövs detstörre grad av förståelse för det digitala måleriet, För att det ska kunna värdesättas på ettjämlikt sätt som det traditionella måleriet. Då för tillfället så kan det inte jämföras på sammaeller på likvärdiga kriterier. / This bachelors candidacy article is about the valuation of digital painting today incomparison to traditional painting. Us writers of this article are both aspiring digital artistswho have experienced that people can have a very critical and condescending attitudetowards digital painting and its value. As everything today becomes more and more digital,we question how and why art seems to have a hard time keeping up with the digitization of itsmedium as a whole.To investigate this, we used the design methodology of Research Through Design and eachcreated a digital painting where we use digital techniques to try to paint in a similar style, andapproach very much like traditional oil paintings to create an artifact that attempts to mediatewhat gives traditional and physical mediums its values.This was done to research what digital mediums can do to reach a similar value as thesetraditional mediums. We will also question his theory with help from our interviews and NickPeims newer text Rereading of ‘The Work of Art in the Age of Mechanical Reproduction(2007) about aura and its relevance. He writes about how politics and changes in time periodscan have changed the attitude to art and aura.We used these paintings in interviews with artists who are familiar with the digital andtraditional art world to create a discussion about the value and perception of digital painting.We took much inspiration from Benjamin, W. The Work of Art in the Age of MechanicalReproduction (1936) and its concept of “aura” to give an historical comparison to thevaluation of new mediums.The comparison between these mediums was something that turned out to be quite difficultwhere it turns out that digital media may need to continue to be developed together withtechnologies such as Non Fungible Tokens (NFT) or today's typical subscriptions to supportartists.The conclusion was that in the case of the comparison of digital vs traditional painting, is thata greater degree of understanding of digital painting is needed, in order for it to be valued inan equal way as traditional painting. At the moment we concluded that it can not becompared with the same or equivalent criterias.

With the internet being the perhaps most important invention in recent time, the introduction of web 3.0 and the blockchain may be considered the most revolutionizing technology since then.A decentralized internet would mean that users can do business with each other in a fast and secure way, without the need for a trusted third party. The possibility of tokenizing digital assets creates a way of representing ownership that has not been a reality until now. NFTs are tokens stored in smart contracts in the blockchain that are transferable between owners and have reached increased popularity in recent years. However, since the technology is still in its infancy, literature covering the topic is scarce and limited. A systematic literature review of the most current and relevant research papers about NFTs allowed for the creation of an initial taxonomy, deconstructing the NFT into its building blocks to serve as a tool for navigating the currently scattered research field. After that, the taxonomy’s suitability was evaluated against modern-day applications of NFTs and expanded appropriately to better describe real-world projects. The contribution of the study is a taxonomy composed of eight main components, both technical and non-technical, describing NFTs. Furthermore, for these eight components, thirty different layouts were identified.

No description available.

Digitaliseringen och uppkomsten av internet hade under tidigt 2000-talet en storpåverkan på musikindustrin. Utvecklingen förändrade hur vi både skapar ochkonsumerar musik globalt. Denna uppsats har som syfte att undersöka om non-fungibletokens utsträckning och vad den har för betydelse för musikindustrin idag. Non-fungibletoken beskrivs kort som en äganderätt till ett unikt föremål i den digitala världen, sådanaföremål kan till exempel vara digital konst eller musik. Uppsatsen utgår ifrån enkvalitativ fallstudie där empirin samlas in genom analys av tre verksamheter och äventvå intervjuer med strategiskt valda informanter inom området. Ett återkommande temaför den tidigare forskningen är problematik rörande distributionskedjan, intäktsfördelningen och rättigheter.Resultaten visar att utsträckningen av non-fungible tokens inom musikindustrin ansesvara bred och täcker flera områden inom industrin. Non-fungible tokens har potentialenatt lösa problematiken inom industrin genom att erbjuda en snabbare och mertransparensutbetalning av royalties med av smart kontrakt samt effektivare hantering avrättigheter. Utvecklingen skapar möjligheter för en effektivare interaktion mellanartisten och fansen och för första gången tillåter fansen att investera och tjäna genom attkonsumera. Trots möjligheterna som förekommer med non-fungible tokens kanteknologin i dagsläget inte ersätta den traditionella affärsmodellen för musikindustrinhelt.Studien har bidragit med kunskap om non-fungible tokens inom musikindustrin och hurolika verksamheter utnyttjar den nya teknologin för att försöka lösa problematiken inommusikindustrin idag. Problem som uppsatsen kommer att lyfta fram handlar bland annatom artistens makt i distributionskedjan, utbetalningen av royalties och makten hosskivbolag.

NFT-teknologin blir mer och mer populär för varje år som går, och under det senaste året hardet mer än dubblerat sitt marknadsvärde från ungefär 22 miljarder dollar till 44 miljarder dollar.Teknologin har applicerats på olika områden och vissa forskare förutspår att teknologinkommer att vara en stor del av Web3 och framtidens internet. Som de flesta andra teknologierfinns det hinder som kan hindra utvecklingen och appliceringen av teknologin. Det är viktigt attidentifiera vilka hinder som teknologin står framför samt få en förståelse för hur dessa hinderfungerar och påverkar.Syftet med denna studie är att undersöka vilka hinder som finns för utvecklingen avNFT-teknologi. Detta görs med en multimetod som kombinerar en intervjustudie och enlitteraturstudie. Intervjustudien genomfördes med fyra semi-strukturerade intervjuer med fyrarespondenter som alla arbetar med NFT. Litteraturstudien undersökte två databaser ochresulterade i 18 artiklar som analyserades. Resultatet från de båda metoderna analyseradessedan med metodtriangulering. Resultatet av studien blev att det identifierades 12 unika hindersom presenteras och analyseras.

Studien syftar till att undersöka hur influencer marketing påverkar konsumenternas attityd och trovärdighet gentemot marknadsförda Non-Fungible Token (NFT) projekt. Begreppet influencer marketing syftar till marknadsföringsstrategin som handlar om att utveckla relationer med influencers som sedan marknadsför en produkt eller varumärke för att påverka sina följare. Strategin används av företag inom olika marknadsområden för att kunna förmedla och rekommendera produkter på ett mer trovärdigt sätt. Många konsumenter upplever att marknadsföring av företag är för kommersiellt vilket leder till mindre trovärdighet. Genom att använda sig av influencers för att marknadsföra produkter, kan detta stärka trovärdigheten och information som förmedlas. Influencer marketing används även för att påverka konsumenter vid köp av NFT som blivit en populär trend att investera i eftersom det är en digital tillgång i form av konst och samlarobjekt. NFT köps online genom kryptovalutor och certifierar sedan en unik digital tillgång till sin ägare. Däremot finns det stora kunskapsluckor inom NFT vilket ställer högre krav på influencers expertis för att kunna få en högre trovärdighet av konsumenter, dessutom är NFT-marknaden volatil då priset korrelerar med Herding behavior och inlägg från sociala medier. Den instabila NFT-marknaden ihop med osäkerheten kring influencers trovärdighet skapar en försämrad effekt av förtroende i två olika led, dels influencer marketing och NFT. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med totalt 8 respondenter. Frågorna som formats i intervjuguiden har utgått från det teoretiska ramverket med teorier om influencer marketing, AIDA,  Source Credibility, Herding behavior och Electronic word-of-mouth. Teorierna är viktiga faktorer för att förstå och generera kunskap om hur konsumenter påverkas av influencers gällande NFT. Resultatet av studien visar att influencers har en tydlig och allmän stor påverkan på konsumenter. Dock är denna påverkan till en viss gräns och skiljer sig beroende på konsumenters tidigare erfarenheter. Om konsumenter är nya inom NFT har influencers haft en direkt påverkan på köpbeslut, medans för de kunniga konsumenterna, blir påverkan endast till att bli uppmärksamma konsumenterna om NFT-projekt som presenteras. Sedan tas egna analyser och beslut självständigt av konsumenterna. Resultatet visar även att expertis är en vital faktor för att öka influencers trovärdighet, samt att nyansering och perspektiv av NFT-projekt är något som uppskattas av konsumenter. / The purpose of this study is to investigate how influencer marketing affects consumers´ attitudes and credibility towards marketed Non-fungible Token (NFT) projects. Influencer marketing refers to the marketing strategy which develops relationships with influencers who market a product or brand to influence their followers. The strategy is used by companies to recommend products in a more credible way. Many consumers feel that marketing by companies is too commercial, which leads to less credibility. By using influencers to market products, it can strengthen credibility and information can be conveyed. Influencer marketing is also used to influence consumers´purchases of NFT which has become a popular trend to invest in because it is a digital asset in the form of art and collectibles. NFT is purchased online through cryptocurrencies and certifies a digital unique access to its owner. On the other hand, there are knowledge gaps within NFT, which places higher demands on the influence of influencers in order to gain a higher credibility from consumers. In addition, the NFT market is volatile as the price correlates with herding behavior and posts from social media. The unstable NFT market together with the uncertainty surrounding influencer credibility creates a deteriorating effect of trust in two different stages, influencer marketing and NFT. The study is based on qualitative interviews with a total of 8 respondents. The questions formed in the interview guide have been based on the theoretical framework with theories on influencer marketing, AIDA, source credibility, herding behavior and Electronic word-of-mouth. The theories are important for understanding and generating knowledge about how consumers are affected by influencers regarding NFT. The results of the study show that influencers have a clearly large impact on consumers. However, this impact is to a certain extent and differs depending on consumers previous experiences. If consumers are new to the NFT space, the effect on the consumers has led to direct purchase decisions, while for knowledgeable consumers, the influence is only to be made aware of NFT-projects that are presented. Then their own analyzes and decisions are made independently by consumers. The results also show that expertise is a vital factor in increasing the credibility of influencers and that the nuance and perspective of NFT-projects is something that is appreciated by consumers.

Non-fungible tokens, or NFTs, are unique virtual tokens which are stored on a blockchain and can be linked to a wide range of digital and physical assets. In the online art world, NFTs are meant to function as digital certificates of authenticity and ownership, facilitating provenance research and introducing the notion of scarcity to the digital realm. However, the long-term sustainability of NFTs is threatened by their association to art theft, scams, and negative environmental impact. This qualitative study investigates the effects that non-fungible tokens have had on the work of online visual artists. With the goal of presenting multiple perspectives on a complex phenomenon, semi-structured interviews were conducted both with artists who personally create NFTs of their artwork and with artists whose art was tokenized by others without their permission. The results of the study reveal that NFTs appear as a possible path towards financial freedom for artists and a democratization of the arts. At the same time, a reoccurring point of concern is that online social media platforms and NFT marketplaces largely fail to protect artists against NFT-related art theft. Based on the answers collected from the interviews, this study presents several potential measures that could help combat plagiarism and scamming. Finally, the issue of widespread ignorance and misinformation is discussed, highlighting the need for more reliable, unbiased resources on the topic of NFTs.

Fraudulent behaviour within the art sector has been around since the Roman empire. The difficulty of proving provenance and authenticity has led to various art scandals around the world. The use of NFTs with their underlying blockchain technology has been described as a solution to these problems when applied to artworks. The recent public interest for NFT- applied to digital art and its perceived functionality is the motivation to investigate the usage of NFT digital art. Therefore, this study discusses the potential advantages and disadvantages of NFT-applied digital art. The results are based on (i) a literature analysis of previously identified advantages and disadvantages, (ii) the use of Practice Theory to investigate underlying motives to engage in the practice and (iii) an empirical review of nine respondents involved with NFTs applied to digital art. Potential advantages a majority of the respondents supported were the following: The advantage of royalty sharing, versatile utilization, provenance and exposure to larger markets. Potential disadvantages a majority of the respondents supported were the following: The disadvantage of the false belief of provenance, fraudulent behaviour, environmental aspects, legal aspects and that NFTs are currently not blockchain agnostic. The underlying motives the respondents expressed were financially driven and curiosity about the technology. The contribution of this paper will be useful for potential NFT-stakeholders to assess whether it is worth engaging in the area based on its current potential advantages and disadvantages. Furthermore, by highlighting the technology’s potential disadvantages, the paper also describes potential improvement factors which the NFT-community would benefit from resolving.