<p>Syftet är att undersöka hur lärare arbetar för att skapa en fungerande klassrumsmiljö för elever med koncentrationssvårigheter som går i normalstor klass, samt att undersöka hur skolor organiserar stödet för dessa elever. Dessutom vill vi undersöka vad lärare anser om inkluderande undervisning av elever med koncentrationssvårigheter i normalstor klass. Syftet är även att undersöka hur lärare värderar sina förmågor att kunskapsmässigt kunna stimulera dessa elever. Undersökningen är baserad på en enkätstudie som har genomförts i två kommuner inom Stockholms län. Av de 100 enkäter som skickades ut till lärare fick vi 63 respondenter. Lärarna som deltog i enkätstudien besitter kunskaper om hur de bör undervisa elever med koncentrationssvårigheter, men de ser helst att dessa elever går i liten grupp. Detta kan vi koppla till det stöd och resurser som finns att tillgå på skolorna. Det fanns dock lärare som var nöjda med stödet men ändå inte ansåg att dessa elever bör undervisas i normalstorklass.</p><p>The objective is to examine how teachers work to create a functioning class room environment for students with attention deficit disorders in a normal sized class, as well as to investigate how the schools organise the support for those students. We also want to look into how teachers feel about including students with attention deficit disorders when teaching a normal sized class, and how the teachers rate their knowledge and abilities to stimulate students with attention deficit disorders. The study is based on a survey that has been given in two communities south of Stockholm. Of the 100 surveys that were sent out to teachers, 63 were answered. The teachers that partook in the survey feel they have the know-how to teach students with attention deficit disorders, but prefer to have these students in a smaller group. We can see a clear connection between this and the support and resources available at the schools. There were however teachers that were happy with the support but still felt that these students should not be taught in a normal sized class.</p>

<p>I dagens samhälle blir människor allt mer intresserade av upplevelser vilket har visat sig både i konsumtionsmönster och vid utbudet av rena upplevelser från företag. Denna trend har ännu inte synts vid konsumtion och utbud av funktionella tjänster. Därför syftar uppsatsen till att undersöka konsumenters intresse av upplevelser vid funktionella tjänster.</p><p>Uppsatsen tar sin grund i en kvalitativ ansats och för att reda ut frågan gjordes en fokusintervju med 11 respondenter samt enskilda intervjuer för att skapa en djupare förståelse för området.</p><p>Undersökningen bidrar i slutändan till en tydligare förståelse för konsumenters åsikter och visar på att tjänsten är det centrala vid sådana situationer – inte upplevelsen i sig. Därför har konsumenterna svårt att acceptera upplevelser vid funktionella tjänster som inte är direkt relaterade till tjänsten i sig. Försvinner den logiska anknytningen till tjänsten blir konsumenterna istället misstänksamma och företaget mister sin trovärdighet.</p><p>Således konkluderas uppsatsen med att konstatera att dagens konsument inte är redo för rena upplevelser vid funktionella tjänster. Det kan ändå vara intressant att ha tjänstemötets mindre beståndsdelar, så som servicebemötande och miljö, i åtanke för att kunna överträffa kundens förväntningar. På så sätt kan företag skapa en bättre helhetsupplevelse i tjänstekonsumtionen.</p> / <p>People in today’s society seem more and more interested in getting experiences in their everyday consumption. This can be seen both in the patterns of consumption and in what companies have to offer their customers concerning experiences in a purer form. This new trend has not yet been seen in situations concerning more functional services which is why this report aims to investigate customers interest in experiences in connection to consumption of functional services.</p><p>To be able to answer this, a focus group consisting of 11 people was put together as well as one-on-one interviews to get more of a depth to the research.</p><p>The research gives a deeper understanding for consumers’ opinions and show that experiences are not what’s important in the consumption of functional services. This is why consumers in general find it hard to accept too much excitement in these situations as the relevance of the experience connected to the service might not be clear enough.</p><p>The conclusion is; consumers are not yet ready for pure experiences in the consumption of functional services but it can still be of interest to keep in mind to be able to meet the consumers’ expectations. Thus can companies create a better overall experience for the customers in the service encounter.</p>

<p>Leva Nykter i Ljusdal bedrivs som en öppenvårdsbehandling på kvällstid enligt tolvstegsprogrammets filosofi två gånger varje vecka. Studien lyfter fram brukarnas egna åsikter och upplevelser av att genomföra detta program. Den innehåller hur deltagarna har upplevt själva deltagandet i programmet i termer av delaktighet och klimat m.m, vilket stöd de har upplevt sig ha fått samt hur det går för dem nu, ett par år senare och hur de bedömer sin framtid. Därmed handlar den såväl om utfall som kvalitet i vården. Studien har genomförts med hjälp av en strukturerad enkät där i huvudsak flervalsfrågor samt skattningsskalor har använts. I slutet av enkäten har brukarna även givits en chans att fritt tycka till om verksamheten, om vad de själva ansåg vara bra och vad som kunde ha gjorts bättre. Resultatet av studien har visat att vårdmiljön och programmets innehåll (funktionell kvalitet) på Leva Nykter har upplevts som positivt av brukarna. Att behandlingen har varit på kvällstid, att ha kunnat fortsätta arbeta och bo på hemmaplan har varit något som har uppskattats mycket av brukarna. Det har skett en positiv förändring överlag på de initialt upplevda problemområdena (teknisk kvalitet) från det att brukarna skrevs in till utskrivningen. Många av de tidigare problemen har idag försvunnit men några finns dock kvar i reducerad styrka. Av allt att döma verkar det ha gått bra för de brukare som har svarat på enkäten och brukarnas egen framtidstro är positiv när det gäller deras kommande tillvaro. Kvinnorna har haft lägre svarsfrekvens än männen, har i mindre utsträckning fullföljt behandlingen och har inte deltagit i självhjälpsgrupper vilket kan innebära att Leva Nykter kanske bör se över hur deras program fungerar specifikt för kvinnor vid en annars mycket väl fungerande verksamhet.</p>

<p>Denna studie är en utvärdering av boende i träningslägenhet i Gävle kommun. Boende i träningslägenhet är ett bistånd som beviljas av socialtjänstens Vuxenteam. Syftet är att människor som inte bedöms klara eget boende, eller av olika anledningar inte kan få ett eget kontrakt, ska genom en träningslägenhet ges möjlighet att prova eget boende. Det finns två övergripande syften med studien, dels att undersöka hur insatsen ser ut och hur den fungerar (teknisk kvalitet) dels att undersöka hur klienterna upplever hur det är att bo i träningslägenhet (funktionell kvalitet). Studien har genomförts med hjälp av både kvalitativ och kvantitativ metod, och där intervjuer och aktstudier använts som datainsamlingsmetod. Resultaten visar att missbruk, skulder och tidigare störningar är de främsta orsakerna till att klienterna bor i träningslägenhet. Resultaten från intervjuerna visar att nykterhets- och skötsamhetskraven som är kopplade till boende i träningslägenhet kan sägas vara uppskattade av klienterna, men förefaller vara svåra för klienterna att uppfylla. Skulder är den övervägande anledningen till att klienterna bor kvar i träningslägenheten längre än planerat. Klienternas ekonomiska situation förefaller vara något som samtliga bör få hjälp att arbeta mer aktivt med.</p>

<p>Från och med 1 januari 2005 skall börsnoterade svenska bolag använda det internationella regelverket IAS/IFRS. Denna uppsats behandlar valutakursdifferenser för utländska dotterbolag när ett noterat svenskt moderbolag skall upprätta en koncernredovisning. Före 2005 tillämpade svenska noterade bolag RR 8 (Redovisning av effekter av ändrade valutakurser) men skall idag tillämpa IAS 21 (effekterna av ändrade valutakurser). Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur svenska moderbolag, med utländska dotterbolag, påverkats av det nya regelverket och hur de skall tillämpa IAS 21.</p><p>I teorin beskrivs vissa grundläggande redovisningsbegrepp som behövs för att förstå ämnet. Vidare beskrivs RR 8 och IAS 21 i detalj då dessa regelverk ligger som grund för uppsatsen. Vi visar även hur annan litteratur behandlat och tolkat problemet. Empirin har tagits fram genom att vi själva granskat koncerners årsredovisningar för att sedan kunna ställa kompletterande frågor till företagen.</p><p>Efter att vi granskat och analyserat teorin samt empirin så kan vi konstatera att införandet av IAS 21 har föranlett vissa förändringar. Bland annat anser vi att det inte finns stöd i IAS 21 för den omräkningsmetoden som i RR 8 kallas för monetär metod. Detta är dock grund för stora meningsskiljaktigheter bland såväl företag som revisorer. Vissa anser att den finns som en metodteknik utanför IAS 21, andra anser att den finns beskriven i IAS 21, och en tredje part säger att den är helt förlegad.</p><p>Vidare har vi kunnat konstatera att införandet av IAS 21 har lett till att begreppet funktionell valuta har fått en väldigt betydande roll. Vi anser här att bestämmandet av den funktionella valutan sker på något oklara grunder. Det finns därför en viss möjlighet att påverka vilken funktionell valuta ett företag skall ha och därmed skulle företaget kunna påverka vilken omräkningsmetod som skall användas. Ett resultat av att man introducerat funktionell valuta är också att det för vissa företag uppstått en situation där företaget blivit tvunget att blanda in en tredje valuta och att detta kan anses onödigt och svårt. Vi har även i slutet på uppsatsen diskuterat att bakgrunden till utformningen av IAS 21 är ett projekt som kallas Convergence Project och som har för avsikt att harmonisera US GAAP med IAS/IFRS. Vi ställer oss undrande till om EU verkligen är redo för en sådan harmonisering.</p><p>Kortfattat kan man konstatera att införandet av IAS 21 har lett till en del förändringar, vissa komplikationer och stor förvirring. Ingen vet riktigt exakt hur regelverket ska tillämpas men detta är vår tolkning av ett oerhört komplext ämne.</p> / <p>From January 2005 Swedish companies listed on a stock-market are forced to apply the international laws called IAS/IFRS. This paper is about how a Swedish company should use IAS 21 -Effects of Changes in Foreign Exchange Rates when they calculate the changes from a foreign subsidiary. Before year 2005 Swedish companies had to apply a national law called RR 8. The purpose with this paper is to investigate what effects IAS 21 have had on the companies compared to the former law system RR 8.</p><p>In the theory of this paper we describe the basic principles of accounting. Then we describe the two law-systems RR 8 and IAS 21 which are the basics in this paper. We also show how other literature has approached this subject. In the empirical study we have reviewed Swedish company’s annual accounts so that we in the later stage could ask the companies relevant questions.</p><p>After reviewing the theory and the empirical study we came to the conclusion that the introduction of IAS 21 hade resulted in some changes for the companies. One of these changes is that there is no support in the current law for the method called monetär metod. In the former RR 8 system this method was one of two possible methods when the companies had to calculate changes in foreign exchange rates from foreign subsidiary. But this fact is object for big discussions because not everyone agrees that monetär metod don’t exists anymore and thinks that its still possible to use it in some situations.</p><p>We have easily come to the conclusion that a new currency called functional currency plays a big part in this new law-system. We think that the grounds on which the companies determine this functional currency is very week and confusing. Therefore we se a possibility for the companies to affect which method they should use when calculating changes in foreign exchange rates from foreign subsidiary. Another result of the introduction of functional currency is that there has arisen a new situation where some companies have to deal whit three currencies instead of earlier two. We think that these situations are unnecessary and hard, and we question if this really is the purpose whit functional currency.</p><p>One discussion in this paper is on what grounds these changes are made. We might have come across a reason when we heard of a project called Convergence Project. The purpose of this project is to harmonise the US accounting-laws with IAS/IFRS. In this paper we ask ourselves if a harmonisation between these different law-systems is good or bad.</p><p>To summarise the affects of the introduction of IAS 21 to Swedish companies we would like to say that it have resulted in some big changes and that some of these changes make room for misunderstandings, and we think that this is a bad quality in an accounting-law-system.</p>

Från och med 1 januari 2005 skall börsnoterade svenska bolag använda det internationella regelverket IAS/IFRS. Denna uppsats behandlar valutakursdifferenser för utländska dotterbolag när ett noterat svenskt moderbolag skall upprätta en koncernredovisning. Före 2005 tillämpade svenska noterade bolag RR 8 (Redovisning av effekter av ändrade valutakurser) men skall idag tillämpa IAS 21 (effekterna av ändrade valutakurser). Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur svenska moderbolag, med utländska dotterbolag, påverkats av det nya regelverket och hur de skall tillämpa IAS 21. I teorin beskrivs vissa grundläggande redovisningsbegrepp som behövs för att förstå ämnet. Vidare beskrivs RR 8 och IAS 21 i detalj då dessa regelverk ligger som grund för uppsatsen. Vi visar även hur annan litteratur behandlat och tolkat problemet. Empirin har tagits fram genom att vi själva granskat koncerners årsredovisningar för att sedan kunna ställa kompletterande frågor till företagen. Efter att vi granskat och analyserat teorin samt empirin så kan vi konstatera att införandet av IAS 21 har föranlett vissa förändringar. Bland annat anser vi att det inte finns stöd i IAS 21 för den omräkningsmetoden som i RR 8 kallas för monetär metod. Detta är dock grund för stora meningsskiljaktigheter bland såväl företag som revisorer. Vissa anser att den finns som en metodteknik utanför IAS 21, andra anser att den finns beskriven i IAS 21, och en tredje part säger att den är helt förlegad. Vidare har vi kunnat konstatera att införandet av IAS 21 har lett till att begreppet funktionell valuta har fått en väldigt betydande roll. Vi anser här att bestämmandet av den funktionella valutan sker på något oklara grunder. Det finns därför en viss möjlighet att påverka vilken funktionell valuta ett företag skall ha och därmed skulle företaget kunna påverka vilken omräkningsmetod som skall användas. Ett resultat av att man introducerat funktionell valuta är också att det för vissa företag uppstått en situation där företaget blivit tvunget att blanda in en tredje valuta och att detta kan anses onödigt och svårt. Vi har även i slutet på uppsatsen diskuterat att bakgrunden till utformningen av IAS 21 är ett projekt som kallas Convergence Project och som har för avsikt att harmonisera US GAAP med IAS/IFRS. Vi ställer oss undrande till om EU verkligen är redo för en sådan harmonisering. Kortfattat kan man konstatera att införandet av IAS 21 har lett till en del förändringar, vissa komplikationer och stor förvirring. Ingen vet riktigt exakt hur regelverket ska tillämpas men detta är vår tolkning av ett oerhört komplext ämne. / From January 2005 Swedish companies listed on a stock-market are forced to apply the international laws called IAS/IFRS. This paper is about how a Swedish company should use IAS 21 -Effects of Changes in Foreign Exchange Rates when they calculate the changes from a foreign subsidiary. Before year 2005 Swedish companies had to apply a national law called RR 8. The purpose with this paper is to investigate what effects IAS 21 have had on the companies compared to the former law system RR 8. In the theory of this paper we describe the basic principles of accounting. Then we describe the two law-systems RR 8 and IAS 21 which are the basics in this paper. We also show how other literature has approached this subject. In the empirical study we have reviewed Swedish company’s annual accounts so that we in the later stage could ask the companies relevant questions. After reviewing the theory and the empirical study we came to the conclusion that the introduction of IAS 21 hade resulted in some changes for the companies. One of these changes is that there is no support in the current law for the method called monetär metod. In the former RR 8 system this method was one of two possible methods when the companies had to calculate changes in foreign exchange rates from foreign subsidiary. But this fact is object for big discussions because not everyone agrees that monetär metod don’t exists anymore and thinks that its still possible to use it in some situations. We have easily come to the conclusion that a new currency called functional currency plays a big part in this new law-system. We think that the grounds on which the companies determine this functional currency is very week and confusing. Therefore we se a possibility for the companies to affect which method they should use when calculating changes in foreign exchange rates from foreign subsidiary. Another result of the introduction of functional currency is that there has arisen a new situation where some companies have to deal whit three currencies instead of earlier two. We think that these situations are unnecessary and hard, and we question if this really is the purpose whit functional currency. One discussion in this paper is on what grounds these changes are made. We might have come across a reason when we heard of a project called Convergence Project. The purpose of this project is to harmonise the US accounting-laws with IAS/IFRS. In this paper we ask ourselves if a harmonisation between these different law-systems is good or bad. To summarise the affects of the introduction of IAS 21 to Swedish companies we would like to say that it have resulted in some big changes and that some of these changes make room for misunderstandings, and we think that this is a bad quality in an accounting-law-system.

Syftet är att undersöka hur lärare arbetar för att skapa en fungerande klassrumsmiljö för elever med koncentrationssvårigheter som går i normalstor klass, samt att undersöka hur skolor organiserar stödet för dessa elever. Dessutom vill vi undersöka vad lärare anser om inkluderande undervisning av elever med koncentrationssvårigheter i normalstor klass. Syftet är även att undersöka hur lärare värderar sina förmågor att kunskapsmässigt kunna stimulera dessa elever. Undersökningen är baserad på en enkätstudie som har genomförts i två kommuner inom Stockholms län. Av de 100 enkäter som skickades ut till lärare fick vi 63 respondenter. Lärarna som deltog i enkätstudien besitter kunskaper om hur de bör undervisa elever med koncentrationssvårigheter, men de ser helst att dessa elever går i liten grupp. Detta kan vi koppla till det stöd och resurser som finns att tillgå på skolorna. Det fanns dock lärare som var nöjda med stödet men ändå inte ansåg att dessa elever bör undervisas i normalstorklass. The objective is to examine how teachers work to create a functioning class room environment for students with attention deficit disorders in a normal sized class, as well as to investigate how the schools organise the support for those students. We also want to look into how teachers feel about including students with attention deficit disorders when teaching a normal sized class, and how the teachers rate their knowledge and abilities to stimulate students with attention deficit disorders. The study is based on a survey that has been given in two communities south of Stockholm. Of the 100 surveys that were sent out to teachers, 63 were answered. The teachers that partook in the survey feel they have the know-how to teach students with attention deficit disorders, but prefer to have these students in a smaller group. We can see a clear connection between this and the support and resources available at the schools. There were however teachers that were happy with the support but still felt that these students should not be taught in a normal sized class.

I dagens samhälle blir människor allt mer intresserade av upplevelser vilket har visat sig både i konsumtionsmönster och vid utbudet av rena upplevelser från företag. Denna trend har ännu inte synts vid konsumtion och utbud av funktionella tjänster. Därför syftar uppsatsen till att undersöka konsumenters intresse av upplevelser vid funktionella tjänster. Uppsatsen tar sin grund i en kvalitativ ansats och för att reda ut frågan gjordes en fokusintervju med 11 respondenter samt enskilda intervjuer för att skapa en djupare förståelse för området. Undersökningen bidrar i slutändan till en tydligare förståelse för konsumenters åsikter och visar på att tjänsten är det centrala vid sådana situationer – inte upplevelsen i sig. Därför har konsumenterna svårt att acceptera upplevelser vid funktionella tjänster som inte är direkt relaterade till tjänsten i sig. Försvinner den logiska anknytningen till tjänsten blir konsumenterna istället misstänksamma och företaget mister sin trovärdighet. Således konkluderas uppsatsen med att konstatera att dagens konsument inte är redo för rena upplevelser vid funktionella tjänster. Det kan ändå vara intressant att ha tjänstemötets mindre beståndsdelar, så som servicebemötande och miljö, i åtanke för att kunna överträffa kundens förväntningar. På så sätt kan företag skapa en bättre helhetsupplevelse i tjänstekonsumtionen. / People in today’s society seem more and more interested in getting experiences in their everyday consumption. This can be seen both in the patterns of consumption and in what companies have to offer their customers concerning experiences in a purer form. This new trend has not yet been seen in situations concerning more functional services which is why this report aims to investigate customers interest in experiences in connection to consumption of functional services. To be able to answer this, a focus group consisting of 11 people was put together as well as one-on-one interviews to get more of a depth to the research. The research gives a deeper understanding for consumers’ opinions and show that experiences are not what’s important in the consumption of functional services. This is why consumers in general find it hard to accept too much excitement in these situations as the relevance of the experience connected to the service might not be clear enough. The conclusion is; consumers are not yet ready for pure experiences in the consumption of functional services but it can still be of interest to keep in mind to be able to meet the consumers’ expectations. Thus can companies create a better overall experience for the customers in the service encounter.

Denna studie är en utvärdering av boende i träningslägenhet i Gävle kommun. Boende i träningslägenhet är ett bistånd som beviljas av socialtjänstens Vuxenteam. Syftet är att människor som inte bedöms klara eget boende, eller av olika anledningar inte kan få ett eget kontrakt, ska genom en träningslägenhet ges möjlighet att prova eget boende. Det finns två övergripande syften med studien, dels att undersöka hur insatsen ser ut och hur den fungerar (teknisk kvalitet) dels att undersöka hur klienterna upplever hur det är att bo i träningslägenhet (funktionell kvalitet). Studien har genomförts med hjälp av både kvalitativ och kvantitativ metod, och där intervjuer och aktstudier använts som datainsamlingsmetod. Resultaten visar att missbruk, skulder och tidigare störningar är de främsta orsakerna till att klienterna bor i träningslägenhet. Resultaten från intervjuerna visar att nykterhets- och skötsamhetskraven som är kopplade till boende i träningslägenhet kan sägas vara uppskattade av klienterna, men förefaller vara svåra för klienterna att uppfylla. Skulder är den övervägande anledningen till att klienterna bor kvar i träningslägenheten längre än planerat. Klienternas ekonomiska situation förefaller vara något som samtliga bör få hjälp att arbeta mer aktivt med.

Leva Nykter i Ljusdal bedrivs som en öppenvårdsbehandling på kvällstid enligt tolvstegsprogrammets filosofi två gånger varje vecka. Studien lyfter fram brukarnas egna åsikter och upplevelser av att genomföra detta program. Den innehåller hur deltagarna har upplevt själva deltagandet i programmet i termer av delaktighet och klimat m.m, vilket stöd de har upplevt sig ha fått samt hur det går för dem nu, ett par år senare och hur de bedömer sin framtid. Därmed handlar den såväl om utfall som kvalitet i vården. Studien har genomförts med hjälp av en strukturerad enkät där i huvudsak flervalsfrågor samt skattningsskalor har använts. I slutet av enkäten har brukarna även givits en chans att fritt tycka till om verksamheten, om vad de själva ansåg vara bra och vad som kunde ha gjorts bättre. Resultatet av studien har visat att vårdmiljön och programmets innehåll (funktionell kvalitet) på Leva Nykter har upplevts som positivt av brukarna. Att behandlingen har varit på kvällstid, att ha kunnat fortsätta arbeta och bo på hemmaplan har varit något som har uppskattats mycket av brukarna. Det har skett en positiv förändring överlag på de initialt upplevda problemområdena (teknisk kvalitet) från det att brukarna skrevs in till utskrivningen. Många av de tidigare problemen har idag försvunnit men några finns dock kvar i reducerad styrka. Av allt att döma verkar det ha gått bra för de brukare som har svarat på enkäten och brukarnas egen framtidstro är positiv när det gäller deras kommande tillvaro. Kvinnorna har haft lägre svarsfrekvens än männen, har i mindre utsträckning fullföljt behandlingen och har inte deltagit i självhjälpsgrupper vilket kan innebära att Leva Nykter kanske bör se över hur deras program fungerar specifikt för kvinnor vid en annars mycket väl fungerande verksamhet.