<p>I den här undersökningen analyseras texter skrivna av elever i olika skolår. Skillnader i texterna jämförs på helhets-, menings-, ord- och teckennivå, mellan de olika skolåren. Tjugo texter, tio från skolår 3 och tio från skolår 5, analyseras funktionellt och strukturellt. Elevurvalet har jämn könsfördelning och hälften har ett annat modersmål än svenska. Resultatet visar att skillnaderna mellan skolåren är små och främst på menings- och ordnivå. I skolår 5 skriver eleverna fler fullständiga meningar, använder fler långord och färre särskrivningar men textlängderna varierar mer än i skolår 3. Oavsett skolår använder eleverna sagans berättelsestruktur, avslutar meningarna med punkt och använder initial versal. Några elever skriver korta texter, har en enkel syntax eller skriver inte enligt skrifspråkets normer, vilket kan tyda på att eleverna har språksvårigheter eller svenska som andraspråk.</p>

Jag har studerat frågeställningarna: existerar det en barnbokskanon i förskolan, hur ser den i så fall ut och efter vilka kriterier är denna barnbokskanon konstruerad? Jag har med ett cultural studies perspektiv använt en kombination av metoder, som litteraturanalyser, empirisk studie och litterära näranalyser samt beaktat delar av olika vetenskapliga områden, som litteraturvetenskap, pedagogik och psykologi i en barnkulturell kontext. Utifrån analys av tidigare forskning, och utlåningsstatistik hävdar jag att valet av barnböcker följer ett konventionellt mönster. Den bilderbokskanon som framgår i min uppsats är inte estetisk eller pedagogisk, eftersom den inte grundar sig på litterära och konstnärliga eller pedagogiska kriterier. Valet av barnböcker i bildandet av en kanon tycks istället utgöras av vuxnas föreställning om hur barn och barndom ska vara. Det har jag gett benämningen en funktionell barnbokskanon, i betydelsen att det som fungerar för mig som vuxen, borde fungera för dig som barn. Diskursen om det kompetenta barnet, var gemensam för de nio bilderböcker jag näranalyserat, och synen på barn var övervägande att barn är tillfreds med tillvaron utan förändringar i en idyllisk lantlig miljö.

Examensarbetet kartlägger en verkstadsavdelning på Saab i Linköping där det i framtiden ska komma att ske en del förändringar kring verkstadslayouten på grund av att en ny maskin ska installeras. Kartläggningen görs dels för att belysa material- och verktygsflöden i verkstaden och undersöka hur dessa påverkas den framtida layoutförändringen. Kartläggningen görs dessutom för att identifiera problem som finns i verksamheten idag och en undersökning utförs kring hur dessa problem påverkas av att en ny verkstadslayout ska införas. Examensarbetet presenterar förbättringsförslag för den nya verkstadslayouten som ska leda till att de identifierade problemen ska undvikas samt underlätta för det framtida material- och verktygsflödet. Rekommendationer ges även kring hur man i framtiden kan arbete med liknande problem.

The purpose of the thesis is to investigate how information seeking processes,librarians and users are formed and constructed in web-based search guides ofpublic libraries. Questions raised are: How are information seekingprocesses presented in the search guides? How do libraries and librariansappear in the texts? How are users presented in the search guides?The thesis analyses web-based search guides from two large public libraries insouthern Sweden, eight texts in total. The texts are analysed through asystemic functional text analysis based on ideational meta-functions,interpersonal meta-functions and also register and context.Based on the textual analysis, effects and consequences of the design andformulation of the texts are discussed. Theories and previous research aboutinformation literacy, user education and expertise are used. Mainly fourdifferent approaches to user education are identified to further clarify anddeepen the discussion.The conclusion is that the design of web-based search guides hasconsequences for how information seeking processes, libraries and librariansand users are shaped and created in the web-based search guides.

Syre transporteras från lungorna, via blodet bundet till erytrocyternas hemoglobin, till kroppens alla celler. En hemoglobinkoncentration i blodet under referensintervallet definieras som anemi och påverkar hela kroppen och försämrar den fysiska prestationsförmågan. Järnbristanemi är en anemi med otillräcklig järntillförsel till benmärgen på grund av tomma järnförråd (absolut järnbrist) eller försvårat järnutnyttjande (funktionell järnbrist). Analysparametern HYPO på analysinstrumentet Advia 2120 (Siemens) mäter andelen hypokroma erytrocyter (erytrocyter med lågt hemoglobininnehåll) och anses vara en av de bästa parametrarna för att påvisa funktionell järnbrist. Analysparametern Hypo-He på analysinstrumentet XN-1000 (Sysmex) är en forskningsparameter för samma ändamål. Syftet med detta arbete var att jämföra markörer för funktionellt järnstatus och utvärdera om analysen HYPO på Advia 2120 kan ersättas med Hypo-He på XN-1000. Fyrtiofyra patientprover, på vilka HYPO var beställt, analyserades, först på XN-1000 och därefter på Advia 2120. En linjär regressionmodell gjordes för att beskriva korrelationen mellan analyserna HYPO och Hypo-He. Imprecisionen för analysen Hypo-He beräknades genom inom-serie- och total-serie-imprecision. Korrelationen mellan analyserna var måttligt stark (r = 0,7185 (absoluta värden) och r = 0,8081 (logaritmerade värden)), dock med många analysresultat inom det lägre området. Variationskoefficienten för Hypo-He beräknades till mellan 0 % - 9,5 %. För att kunna avgöra om Hypo-He kan ersätta HYPO som indikator på funktionell järnbrist krävs kompletterande studier på välkaraktäriserade patientprover med varierande analysvärden inkluderande värden för HYPO på mer än 10 %.

Denna undersökning är en kritisk textanalys av fem nyhetsartiklar skrivna av Nathan Shachar, Dagens Nyheters utrikeskorrespondent i Mellanöstern. Analysen är en undersökning av hur ansvar, här undersökt i termer av ergativitet, fördelas mellan parterna Hamas och Israel. Syftet med analysen är att ta reda på om en part tillskrivs mer ansvar än den andra för den pågående konflikten i området. Resultatet visar att Hamas i texterna är en drivande och påverkande deltagare, dubbelt så ofta som Israel. Hamas är också utsatt för påverkan dubbelt så många gånger som Israel. En annan framträdande deltagare i artiklarna är befolkningen i Gaza som beskrivs som mer påverkad än Hamas och Israel tillsammans. Undersökningen visar även att Gazaborna påverkas mer av Hamas agerande än av Israels. Satser där verbet står i passivum och saknar agent kan kopplas till ansvar; dessa uttryck analyseras för att ta reda på deras omfattning och eventuella påverkan på läsupplevelsen. Resultatet visar att passiver utan agent är relativt vanliga i artiklarna, vilket ger bilden av att ingen part kan stå till svars för dessa handlingar, trots att någon av dem faktiskt är ansvarig.

I den här uppsatsen studeras valbroschyrer från tre svenska partier utgivna åren 1998 och 2010 för att identifiera modelläsarna i dessa broschyrer. De tre partierna är Moderaterna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Modelläsare är den presupponerade läsaren av en text som kan sägas vara den som avsändaren av texten riktar sig mot. Modelläsaren är textintern vilket innebär att det är en identitet som skapas på olika nivåer i texten.      Syftet med uppsatsen är att studera hur modelläsarna konstrueras i broschyrerna, vilka egenska­per de ger uttryck för, om de skiljer sig partierna emellan och om det skett en förändring av modell-läsaren mellan de två årtalen.      Metoden som används grundar sig i den systemisk-funktionella grammatiken, en grammatik­modell som utgår från språkets betydelse. Analysen delas in i två huvudkategorier, den skriftliga analysen och bildanalysen.      I den skriftliga analysen undersöks först den ideationella betydelsen i form av textens processer och deltagare. Det andra steget består av att analysera den interpersonella betydelsen i form av språkhandlingar, modalitet distans och attityder. I den skriftliga analysens sista del analyseras textens presuppositioner, det innebär vad som kan antas om modelläsaren i form av bland annat sociala och kulturella egenskaper.      Bildanalysen består av två steg. Först studeras den ideationella betydelsen där, precis som i den skriftliga analysen, processanvändningen står i fokus. Det andra steget är den interpersonella betyd­elsen då bildhandlingarna i bilderna analyseras samt distans och attityder.      Undersökningens resultat visar sex individuella modelläsare som har både likheter och olikheter sig emellan, både över partigränser och mellan årtalen. Ett övergripande mönster som exempelvis syns är att modelläsare i oppositionspartiers broschyrer i större utsträckning ser negativt på rådande samhällsläge och regering till skillnad från modelläsare som tillhör regerande partier. Alla tre parti­ers modelläsare förändras mellan årtalen till olika grad där den sverigedemokratiske visar upp störst förändring.

I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 formuleras ambitioner om att skolan ska bryta könsmönster och verka för jämställdhet mellan könen och denna studie syftar till att öka kunskapen kring hur elever i årskurs tre, genom användandet av språkliga processer, gör genus i de berättande texterna i nationella provet i svenska. Tidigare studier av elevtexter fokuserar ofta på texternas form framför deras innehåll och samma tendens syns i de bedömningsstöd som finns att tillgå från Skolverket. Studiens teoretiska ramverk är dels genusteori och dels systemisk-funktionell grammatik. Materialet i studien består av elevtexter som hämtats ut från Institutionen för Nordiska Språk vid Uppsala Universitet, där elevtexter från de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk samlas in och arkiveras. Det rör sig om sammanlagt 75 texter, skrivna av elever i årkurs tre vid de nationella proven i svenska år 2011, 2012 och 2013. Texterna analyserades till att börja med kvantitativt för att besvara frågorna: Vilka kön har huvudpersonerna i de analyserade texterna? Hur är huvudpersonernas kön fördelade mellan de tre åren? I vilken utsträckning skapar eleverna huvudpersoner med kön som inte matchar deras eget? Efter denna inledande analys valdes åtta texter ut för en näranalys med systemisk-funktionell grammatik som teoretisk grund, för att besvara frågorna: I vilken utsträckning placerar eleverna dessa huvudpersoner i texternas ideationella processer jämfört med huvudpersoner som matchar deras eget kön? Hur skapar eleverna genus i sina texter genom placerandet av huvudpersoner i de ideationella processerna? Metoden bestod av att identifiera de olika ideationella processerna samt deras förstadeltagare och att sammanställa antalet processer sammanlagt samt uppdelat på författarnas kön respektive förstadeltagarnas kön. Resultaten visar att eleverna oftast valde att skriva om huvudpersoner som har samma kön som de själva har, men att fler flickor skrev om manliga huvudpersoner än pojkar skrev om kvinnliga huvudpersoner. Både pojkar och flickor placerade dessutom oftast huvudpersoner av samma kön som de själva som förstadeltagare i alla processer, utom i de mentala processerna, där flickor placerade fler manliga huvudpersoner än kvinnliga som förstadeltagare. Resultaten visade även skillnader i hur flickor och pojkar skrev de mentala processerna, där förstadeltagarna i flickornas texter tilläts visa andra känslor än förstadeltagarna i pojkarnas texter, vilket kan antas bero på i vilken mån flickor och pojkar själva tillåts visa och uttrycka känslor.

Ett brett och djupt ordförråd är en av de absolut viktigaste komponenterna för att kunna förstå och prestera i alla skolans ämnen. Andraspråkselever kan dock börja den svenska skolan utan ett basordförråd på cirka 8000 ord och skall lära in det samtidigt som de skall lära in de 3000 nya ord per år som förstaspråkselever lär sig. Dessa omständigheter låg till grund för valet av att undersöka första- och andraspråkselevers ordförråd i sitt skrivande. Studien undersöker också om det finns skillnader i elevers ordförråd i förhållande till vilket betyg elevtexterna erhållit. Tidigare forskning (Hultman &amp; Westman, 1977: Nordenfors, 2011) visar att elever med högre betyg har ett bredare ordförråd samt att andraspråkselever använder mer talspråk i skrift, än vad förstaspråkselever gör. Studien grundar sig i funktionell grammatik vilket innebär att texterna analyserats med kontexten i fokus i den bemärkelsen att betydelsen och funktionen av elevernas ordförråd för texten som helhet analyserats. 40 elevtexter från årskurs 6 från den beskrivande/förklarande delen på det nationella provet i svenska och svenska som andraspråk 2013 undersöks via en kvantitativ och kvalitativ textanalys. I studien undersöktes de kvantitativa måtten ordmängd, ordlängd och ordvariationsindex samt användningen av substantiv och pronomen, abstrakta och konkreta substantiv samt vilka ämnesord som eleverna använder. Resultatet visade skillnader mellan första- och andraspråkselevers ordförråd, främst att andraspråkselever inte hade lika stor variation i ordförrådet samt att de använde mindre ämnesord jämfört med förstaspråkseleverna. De största skillnaderna i elevernas ordförråd syntes dock mellan de undersökta betygsgrupperna, obereonde av svenska som första- eller andraspråk. Elevtexterna med högre betyg hade de generellt högsta värdena i måtten ordmängd och ordlängd, de använde fler ämnesord, fler abstrakta substantiv, samt använde fler substantiv än pronomen jämfört med vad elever med lägre betyg gjorde. Resultatet visar att elever med lägre betyg och elever med svenska som andraspråk använder talspråk i större utsträckning i sitt skrivande.

Studienssyfte var att synliggöra de värderande språkresurser som används för att skapaen relation till läsaren. För att uppfylla studiens syfte ställdes tvåforskningsfrågor: Vilka värderande språkresurser används i elevtexter skrivna iberättande text i årskurs 3 i skolämnet svenska? Vilka mönster går att urskiljai användningen av dessa språkliga resurser? För att besvara forskningsfrågornavalde vi att analysera 90 elevtexter från de nationella proven år 2016 förårskurs 3, varav tio utav dessa ingick i vår pilotstudie. Den analysmetod somstudien utgick från var appraisalsystemet som är ett system vars syfte är attringa in något så abstrakt som känslor och värderingar i elevtexter. Resultatetvisade att det totala antalet värderande uttryck och känslor som användes ielevtexterna var 686 uttryck och över hälften av dessa uttryck förmedlades implicit.Majoriteten av de värderande uttryck och känslor förmedlade en grundkänsla inommänniskan. Eleverna använde färre uttryck för värderingar kring ett mänskligtbeteende samt uttryck som berörde ett tillstånd, processer eller saker. Få avdessa uttrycks betydelse förstärktes eller förminskades. Elevtexter sominnehöll flera olika typer av känslor och värderingar var retoriskt merkraftfulla än de andra elevtexterna. Mottagaren blev mer engagerad ochinvolverad i textens innehåll än i de elevtexter som använt färre typer avkänslor och värderingar. Appraisalsystemet fungerar som ett verktyg för lärareför att kunna sätta ord på vilka språkliga resurser som gör att en läsare blirengagerad och involverad i en text. Eleverna kan således utveckla sina läs-ochskrivkunskaper inom området genom att läraren förmedlar de språkliga resursernasom behövs för att engagera en läsare.