I denna uppsats analyseras den debatt som ägde rum under sommaren 2018 och som handlade om Mr.Cool och låten ”Knulla barn”. Uppsatsen utgår från en konstruktivistisk språksyn och syftar till att identifiera de diskurser som kan påstås konstituera debatten. Intresset ligger i att åskådliggöra hur olika diskurser söker reglera vad som får och inte får yttras. Identifieringen av diskurser sker genom en analys av olika fragment ur debatten. I dessa fragment analyseras legitimerande strategier som debattdeltagarna tillämpar i samband med sitt deltagande. Ur legitimeringarna urskiljs sedan de olika diskursernas skilda positioneringar av samma referenter, exempelvis hur upphovspersonerna till låten tilldelas olika positioner beroende på diskurs. Analysen visar hur diskurserna upprättar skilda regelverk när det gäller vad som får yttras och inte. Det framgår även hur de olika diskurserna bildar skilda uppfattningar gällande hur språkbruk kan och bör kontrolleras. Avslutningsvis diskuteras kortfattat det ifrågasättande av yttrandefriheten som analysen identifierar, samt de eventuella språkstyrningseffekter som kan uppstå på internet och i sociala medier som en följd av dess utformning.

Finns det skillnader mellan hur två olika attentat beskrivs i olika svenska tidningar? Om det finns en skillnad, går det att se skillnaden mellan attentaten eller mellan tidningarna, eller båda? Dessa frågor besvarar den här uppsatsen. Jag har med, hjälp av systemisk-funktionell grammatik, undersökt om det finns någon skillnad mellan hur en svensk kvällstidning (Aftonbladet) och en svensk morgontidning (Göteborgsposten) beskrivit gärningsmannens handlingar med avseende på materiella processer i artiklar publicerade dagarna efter två olika terrorattentat. Jag har även med samma metod undersökt om det finns skillnader mellan artiklarna som beskriver de två dåden. Alltså vilka potentiella skillnader som kan finnas mellan två tidningar eller två terrordåd. Dåden som har undersökts är för det första skolattacken i Trollhättan 2015-10-22. En maskerad man gick in på en grundskola och högg ihjäl lärare och elever med utländskt påbrå med ett svärd innan han sköts till döds av polis. Det andra dådet är lastbilsattacken i Stockholm 2017-04-07. En man kapade en lastbil och körde ihjäl människor på Drottninggatan och greps senare samma dag. Efter att ha räknat antalet satser och materiella processer med gärningsmannen som deltagare, i fem artiklar per tidning och attentat, visar jag i den här studien att Göteborgsposten har gärningsmannen som aktör eller mål i processerna märkbart färre gånger än Aftonbladet. Uppsatsen kan också visa att andelen materiella processer med gärningsmannen som deltagare är lägre i artiklarna om lastbilsattacken än skolattacken. / Are there any differences between how two different acts of terrorism are described in Swedish newspapers? If there are, is the difference between the newspapers or between the attacks, or both? These are the questions the author have tried to answer in this paper. The author has, with the help of system-functional grammar, analyzed if there are any differences between how a Swedish evening newspaper (Aftonbladet) and a morning newspaper (Göteborgsposten) described the material processes with the perpetrator as a participant in articles published during the days following two different terror attacks. I have with the same method analyzed if there are differences between the articles describing the attacks. Meaning, what are the potential differences between the two newspapers or the two terror attacks. The first attack used in the essay is the school attack on a elementary school in Trollhättan 2015-10-22. A masked man armed with a sword stabbed teachers and students with non-Swedish heritage before being shot by police. The other attack is the truck attack in Stockholm 2017-04-07, where a man hijacked a delivery truck and drove over pedestrians on Drottninggatan before being arrested later the same day. After counting the material processes with the perpetrator as a participant, using five articles per attack in each newspaper following the two attacks, the essay proves that Göteborgsposten has noticeably fewer instances of this than Aftonbladet. It also proves that the amount of material processes with the perpetrator as a participant are fewer in the articles about the truck attack than the school attack.

Rapporten beskriver design, utveckling och testning av det funktionella shaderspråket FSL i syftet att avgöra om funktionell paradigm gör shaderspråk enklare att förstå och använda än den existerande imperativa paradigmen. Implementationen presenterar tekniker för att kompilera de funktionella språkkonstruktionerna typinferens, funktionsvärden och automatisk generalisering till HLSL. För jämförelse introduceras också språket PSL, en imperativ motsvarighet till FSL. Resultatet bedöms genom ett blindtest där FSL och PSL presenteras till två separata grupper och testas genom tre provuppgifter. Undersökningen visade att personer som testade det funktionella språket svarade mer negativt på språkets designbeslut, men att båda grupperna presterade lika bra på uppgifterna. Förslag på hur arbetet kan användas som grund för en djupare studie om funktionell grafikprogrammering presenteras. Till sist diskuteras olika sätt att bygga på FSLs tekniska bas för att implementera andra funktionella språkverktyg.

Syftet med denna studie är undersöka hur svensklärare på högstadiet förhåller sig till traditionell och funktionell grammatik i sin undervisning och vilka olika diskurser om grammatik som kan urskiljas i deras förhållningssätt. Studiens teoretiska utgångspunkt bygger på Ivanič (2004) skrivdiskurser och specifikt färdighetsdiskursen och diskursen om sociala praktiker. Metoden som använts i denna studie är kvalitativa intervjuer. Resultatet av studien visar att informanterna undervisar inom såväl den traditionella som funktionella grammatiken, men också att diskursen om sociala praktiker dominerade och därmed den funktionella grammatiken. Samtliga lärare menar samtidigt att de undervisar enligt den traditionella grammatiken för att de ska kunna bygga upp en begreppsbank och ett metaspråk hos eleverna. Majoriteten av informanterna vill bygga upp detta metaspråk för att sedan kunna arbeta funktionellt med grammatik.

Skatteverket (The Swedish Tax Agency) offers more than 20 web ser- vices to individuals and even more to corporations. Skatteverket has a vital function in society and it’s important that their web site never goes down. A user may logon to one service with electronic legitimation and later change to another service. The purpose of this thesis is to learn how to monitor a web service from outside, to test a webpage and its functionality and how to a logon automatically with electronic legitima- tion. Monitoring of webpages is offered by many services and tools. WebDriver is an API and engine to navigate a web browser and sup- ports many of the biggest program languages. With support from this tool it is possible to test a webpage and its functionality. It is supported by most web browsers on the market. Examples of tools to automatical- ly test logon with electronic identification are Java Robot and Sikuli. The project resulted in several tools for logon and tests of elements in webpages. / Skatteverket erbjuder fler än 20 webbtjänster för privatpersoner och ännu fler för företag. För en organisation som har en sådan viktig funktion som Skatteverket så är det av största vikt att deras webbplats aldrig går ner eller att vissa delar slutar fungera. En användare loggar in på en tjänst med e-legitimation för att sedan byta till en annan tjänst. Syftet med den här rapporten är att ta reda på hur övervakning av en webbtjänst kan ske utifrån, testa funktionalitet automatiskt på en webbplats och automatisk inloggning med e-legitimation. För övervak- ning av en webbtjänst utifrån så finns många olika tjänster och verktyg. WebDriver är ett applikationsgränssnitt och en motor för att styra en webbläsare med flera olika programspråk. Med hjälp av detta verktyg går det att testa en webbsida och dess funktioner. Stöd finns för de flesta webbläsare på marknaden. Exempel på verktyg för att automatiskt testa inloggning är Java Robot och Sikuli. Arbetet resulterade i flera verktyg för såväl inloggning med e-legitimation som tester för att hitta element på webbsidor.

I denna uppsats analyserar jag några av texterna på Sollentuna kommuns webbplats. Syftet är att undersöka begripligheten i texterna. Jag har låtit en fokusgrupp läsa och diskutera hur de upplever fyra webbtexter. Utifrån gruppens synpunkter har jag gjort en textanalys. Analysen bygger på den systemisk-funktionella lingvistikens tre metafunktioner: den ideationella, den interpersonella och den textuella. Jag har kopplat metafunktionerna till det pragmatiska synsättet, som menar att en begriplig text leder till att mottagarnas läsmål uppfylls, till exempel att mottagarna med hjälp av texten kan utföa handlingar av olika slag. Undersökningens resultat visar att alla fyra webbtexterna innehåller drag som kan försämra begripligheten. De brister som var lättast att koppla till direkta begriplighetsproblem hos fokusgruppen låg på det ideationella planet, som huvudsakligen avser textens innehåll. Framför allt gällde det avsaknad av viktig information men också att huvudämnet inte framgick tillräckligt tydligt. Brister på det textuella planet, som främst avser den språkliga formen, var något svårare att knyta till direkta begriplighetsproblem. I ett par fall gjorde dock texternas komplexa och abstrakta form att fokusgruppen blev osäker på innehållet. Brister på det interpersonella planet, som avser relationen mellan sändaren och mottagaren i texten, var svårast att koppla till fokusgruppens förståelse. Det gällde avsaknad av du-tilltal och direkta uppmaningar.

Den här studiens syfte var att relatera elevers språkliga abstraktionsgrad med deras grammatiska nivå enligt Processbarhetsteorin (PT). Med utgångspunkt i systemisk-funktionell grammatik (SFG) analyserades abstraktionsgrad i form av informationstunga ord samt vilka processtyper eleverna använde. För att få ett ytterligare perspektiv på abstraktionsgrad vägdes även ett kvantitativt kognitiv-psykologiskt mått, konkretionsvärden, in i analysen. Materialet som analyserades bestod av 18 argumenterande texter, skrivna av elever vid ett språkintroduktionsprogram. Studien visade på en koppling mellan elevers grammatiska nivå enligt processbarhetsteorin och hur abstrakt språk de använde. PT-nivå varierade mellan nivå 3, 4 och 5 och elever som hade kommit längre grammatiskt, det vill säga PT-nivå 4 och 5, använde flerrelationella processer och till viss del även fler informationstunga ord.. . Alltså var språket hos dessa elever, enligt både den SFG-baserade analysen och den databas som användes, mer abstrakt.

Bakgrund: Mångfald som begrepp introducerades i Sverige under 1990-talet med den amerikanska ledningsstrategin Diversity management som förebild, där man i slutet av 1980-talet började tala om anti-diskriminering i termer av organisationsnytta. Insikten om vikten av diversifierade arbetsstyrkor som kan generera effektivitet och kundanpassning beskrivs tillsammans med den demografiska utvecklingen ha gjort mångfald till en etablerad managementfråga. Begreppet konceptualiseras emellertid på en mängd olika sätt - en normativ managementlitteratur tenderar att framhäva mångfaldens fördelar, medan en omfattande kritik mot mångfald som managementstrategi vuxit fram i den akademiska sfären. Syfte: Studien syftar till att studera hur mångfaldsbegreppet konstrueras i olika svenska organisationer samt att förstå villkoren för dessa konstruktioner. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med elva respondenter i tio organisationer inom offentlig och privat sektor. Slutsats: Människors olikheter utgör själva utgångspunkten för konstruktionen av mångfaldsbegreppet och ses som en förutsättning för organisationers prestationsförmåga. En funktionalistiskt orienterad forskning betraktas som sann och objektiv och olika normativa element i den institutionella omgivningen beskrivs prägla organisationernas konstruktion av begreppet. Mångfaldsfrågan förstås som frikopplad från praktiken och starka institutionella krav på ekonomisk rationalitet i den organisatoriska kontexten beskrivs vara avgörande för begreppets konstruktion. Genom att betona den särartsideologi som utgör själva förutsättningen för diskriminering beskrivs vidare konstruktionen av den lönsamma mångfalden bidra till att skapa och upprätthålla maktrelationer och social ojämlikhet. / Background: Diversity management was introduced in Sweden during the 1990s along with its desirable arguments which stresses the importance of diversified workforces in order to ensure organizational efficiency and customization. These assumptions along with demographic changes in the Swedish labour force has led to diversity being described as an established issue for management. However, the concept can be conceptualized in a variety of ways – a functionalistic orientated management literature tend to highlight the benefits of diversity in organizations, while extensive criticism of diversity as a management strategy has emerged in the academic sphere.  Purpose: The purpose is to study how the concept of diversity is constructed in Swedish organizations. Furthermore to understand the conditions of these constructions.   Method: The study was conducted with a qualitative research method,  through ten semi-structured interviews in both public and private organizations. Conclusion: Human differences constitute the very basis of the construction of diversity management and is seen as a prerequisite for organizations' performance ability. A functionalist-oriented research is regarded as true and objective and various normative elements in the institutional environment are described as important for the construction of diversity. However, the issue of diversity management is understood to be decoupled from practice and strong institutional requirements for economic rationality in the organizational context are described as crucial for the concept's construction. By emphasizing the specific ideology that constitutes the very premise of discrimination, the construction of diversity as a business case is further described to contribute to creating and maintaining power relations and social inequality.

<p>Bakgrund: I bakgrunden framgår det att den personliga kontakten med mejeriföretagen har minskat med tiden, vilket har resulterat i ett ökat avstånd mellan mejeriföretag och kund. Samtidigt präglas branschen av hög konkurrens. Det har blivit allt viktigare att arbeta för att behålla sina befintliga kunder.</p><p>Problemformulering: Vilka faktorer är viktiga för mejeriföretagens långsiktiga överlevnad vid omvandling av en rutinmässig kärntjänst?</p><p>Syfte: Att analysera och jämföra två beställningsmetoder för att se vilka faktorer som påverkar och bidrar till en långsiktig relation.</p><p>Metod: Uppsatsen utgår från en deduktiv forskningsansats. Både kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetod tillämpas i form av en djupintervju samt en kundenkät.</p><p>Teorier: Uppsatsen använder följande teorier: Involveringsteorin, Mervärdesteorin, Nätverkssynsättet, Totalkommunikation samt Service profit chain. Uppsatsen utgår från ett Relationsmarknadsföringsperspektiv.</p><p>Empiri: Empirin består uteslutande av primärdata från kundenkäten. Djupintervjuns huvudsakliga syfte var att få en förförståelse över mejeribranschen.</p><p>Resultat: Resultatet visar på att ringkunderna är höginvolverade samt att orderwebbkunderna på lång sikt kan bli låginvolverade. Uppsatsförfattarna anser att övergången till orderwebben minskar Arla Foods förutsättningar för långsiktiga relationer.</p><p>Slutsats: Kundrelationer, höginvolverade kunder, samarbete samt tillgänglighet är viktiga faktorer för mejeriföretagens långsiktiga överlevnad.</p>

Bakgrund: I bakgrunden framgår det att den personliga kontakten med mejeriföretagen har minskat med tiden, vilket har resulterat i ett ökat avstånd mellan mejeriföretag och kund. Samtidigt präglas branschen av hög konkurrens. Det har blivit allt viktigare att arbeta för att behålla sina befintliga kunder. Problemformulering: Vilka faktorer är viktiga för mejeriföretagens långsiktiga överlevnad vid omvandling av en rutinmässig kärntjänst? Syfte: Att analysera och jämföra två beställningsmetoder för att se vilka faktorer som påverkar och bidrar till en långsiktig relation. Metod: Uppsatsen utgår från en deduktiv forskningsansats. Både kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetod tillämpas i form av en djupintervju samt en kundenkät. Teorier: Uppsatsen använder följande teorier: Involveringsteorin, Mervärdesteorin, Nätverkssynsättet, Totalkommunikation samt Service profit chain. Uppsatsen utgår från ett Relationsmarknadsföringsperspektiv. Empiri: Empirin består uteslutande av primärdata från kundenkäten. Djupintervjuns huvudsakliga syfte var att få en förförståelse över mejeribranschen. Resultat: Resultatet visar på att ringkunderna är höginvolverade samt att orderwebbkunderna på lång sikt kan bli låginvolverade. Uppsatsförfattarna anser att övergången till orderwebben minskar Arla Foods förutsättningar för långsiktiga relationer. Slutsats: Kundrelationer, höginvolverade kunder, samarbete samt tillgänglighet är viktiga faktorer för mejeriföretagens långsiktiga överlevnad.