Bakgrund: Single-leg hop test, handdynamometertest och heel-rise test är vanligt förekommande test för att mäta muskelstyrka i fysioterapeutisk klinik. Målsättningar kan förändra hur människor presterar genom att påverka inre och yttre beteenden vilket observerats i tidigare forskning.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilken effekt målsättning har på testresultat vid test av muskeleffekt, maxstyrka och muskeluthållighet vid två separata tillfällen samt till vilken grad det föreligger ett samband mellan testresultatet och skattad self-efficacy samt testresultatet och skattad utfallsförväntning. Metod: Experimentell, enkelblindad RCT med kontrollgrupp samt för- och eftermätning. Tjugosex deltagare i åldrarna 18-30år rekryterades genom bekvämlighetsurval. Datainsamling bestod av testresultat, målsättning, skattad self-efficacy och utfallsförväntning. Resultat: Signifikanta skillnader mellan grupperna förelåg vid testtillfälle 2 för single-leg hop test men inte för övriga test. Signifikant skillnad inom interventionsgruppens testtillfällen fanns vid single-leg hop test samt handdynamometertest men inte vid heel-rise test. Signifikant skillnad inom kontrollgruppens testtillfällen fanns endast vid single-leg hop test. Slutsats: Målsättningen har troligtvis haft effekt på testresultaten i interventionsgruppen. Däremot kan metodologiska brister haft en påverkan på resultaten. Vidare forskning bör tillämpa större urval och bättre kontroll av externa variabler samt rekrytera ur andra populationer för att kunna generalisera till mer kliniskt relevant kontext.

Eftersom grammatik har fått en mer framskriven plats i svenskämnets läroplan i och med Lgy11 än i den tidigare läroplanen syftar denna studie till att belysa svensklä-rares uppfattningar om sin egen grammatikundervisnings innehåll, utformning och legitimering i svenskämnet i gymnasieskolan. För att uppnå syftet har datain-samlingen gjorts genom halvstrukturerade intervjuer med sex svensklärare på fem gymnasieskolor i Mellansverige. Den teoretiska utgångspunkt som valts i studien är ett genrepedagogiskt perspektiv eftersom genrepedagogiken är en teori om språket som resurs där grammatik är en viktig faktor. Denna teori har även valts eftersom genrepedagogiken kan skönjas i Lgy11. Föreliggande studie visar att innehållet i grammatikundervisningen består av bland annat ordklasser, satser, fraser, nomina-liseringar samt passiva former. Grammatikundervisningen förekommer främst i två utformningar: isolerade eller integrerade moment. Vid isolerade grammatikmoment förekommer muntliga genomgångar, skriftliga övningar och prov eller annan exa-minerande uppgift. Vid integrerad grammatikundervisning förekommer gramma-tiska begrepp i bland annat feedback till elever, vid samtal om texter och i analyser. Lärarna i denna studie använder främst metaspråksargumentet och språkriktighets-argumentet för att legitimera grammatikundervisningen. En slutsats som dras av stu-dien är att eftersom lärarna anser att elevernas grammatiska kunskaper är för låga när de kommer till gymnasieskolan menar lärarna att de måste repetera grundläg-gande grammatiska begrepp. Om eleverna hade haft en grammatisk grund skulle man kunna fördjupa grammatikundervisningen mer i gymnasieskolan än vad man kan idag.

Bakgrund: Axelskador är den vanligaste skadetypen inom träningsformen CrossFit. Evidensen för skadeprevention inom CrossFit är bristande och det finns inga skadepreventiva program inom sporten. Enligt författarnas kännedom saknas studier som utforskar CrossFit-atleters upplevelser och erfarenheter kring skadeförebyggande strategier inom sporten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva CrossFit-atleters tankar och erfarenheter av axelskador och axelbesvär samt strategier för prevention av axelskador och axelbesvär inom CrossFit. Metod: I november och december 2021 intervjuades nio CrossFit-atleter med axelskada och/eller axelbesvär som uppkommit i samband med CrossFit utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Rekryteringen gjordes på CrossFit-relaterade Facebook-grupper. Det insamlade intervjumaterialet analyserades med en induktiv innehållsanalys. Resultat: Utifrån intervjuerna delades materialet in i huvudkategorierna ”Orsaker till axelskador/ axelbesvär”, ”Följder av axelskador/axelbesvär”, ”Atletens skadepreventiva strategier” samt ”Organisation på boxen” med tillhörande underkategorier. Informanterna uttryckte ett behov av ökat skadepreventivt arbete och ansåg att övningar ovan huvudhöjd var en vanlig bidragande orsak till axelskador och axelbesvär. Konklusion: Orsakerna till axelskador och axelbesvär inom CrossFit är multifaktoriella och påverkar atleterna biopsykosocialt. Det finns ett behov av ökat skadepreventivt arbete inom CrossFit, däremot upplevde atleterna skadeförebyggande program som tråkigt, vilket kan påverka följsamheten negativt. Fysioterapeuter kan spela stor roll i atleters rehabilitering och utformning av skadepreventiva program.

Denna studie undersöker ett antal elevers uppfattning om lärandet i både den teoretiska och den praktiska undervisningen i ämnet Teknik 1. Vidare ska studien bidra till ökad didaktisk vetskap hos lärarna genom att belysa undervisningens effektivitet i förhållande till elevernas lärande. För att få empirin användes en kvalitativ undersökningsmetod i form av fyra fokusgruppintervjuer. Frågeställningarna som undersökts är: Hur upplever ett antal elever den teoretiska undervisningen i kursen Teknik 1? Hur upplever ett antal elever den praktiska delen av kursen? På vilket sätt ser ett antal elever koppling mellan teori och praktik? Vilka kunskaper tar ett antal elever med sig från kursen?De intervjuade elevernas klass undervisades enligt den funktionella arbetsmetoden, d.v.s. den första terminen ägnas åt den teoretiska undervisningen som består av mina och gästföreläsningar, klass- och gruppdiskussioner, enskilda- och gruppuppgifter. Den andra terminen ägnas åt ett praktiskt projekt där eleverna jobbar i grupper om 2-4 elever. Tanken med det praktiska projektet (tillverkning av ett mini vindkraftverk) är att eleverna ska få möjlighet att tillämpa och se användandet av de teoretiska kunskaperna i ett verkligt fall.Resultaten visar bland annat en varierad teoretisk undervisning i kombination med praktiska moment i kursen ökar förståelsen för ämnet som i sin tur leder till djupare inlärning hos eleverna. Dessutom visar undersökningen behovet av att lärare reflekterar över sin undervisning för att komma på nya och bättre undervisningsmetoder för att tydliggöra lärandemålen för eleverna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur grammatikundervisningen kan se ut i årskurserna 2 och 5. Vi har även haft för avsikt att undersöka hur lärarna tolkar styrdokumenten och varför de anser att eleverna ska lära sig grammatik. Vi har genom metoderna kvalitativ intervju och observation genomfört vår empiriska undersökning. Sammanlagt hade vi åtta informanter varav fyra lärare undervisade i åk 2, övriga fyra i åk 5. Vi har valt att dela in informanterna efter funktionaliserad, polariserad och formaliserad syn på grammatikundervisning. Resultatet visar att fyra av informanterna som hade en polariserad syn på grammatikundervisningen, två hade en funktionaliserad syn, medan två informanter hade en formaliserad syn. Informanternas främsta argument för att undervisa i grammatik var att utveckla elevernas skriftspråk och förbereda dem inför kommande studier. Av deras tolkning av kursplanerna framgick att det främsta motivet de hittade var utveckling av skriftspråket. Våra slutsatser är att grammatikundervisningen i skolans tidigare år är på väg att förändras. Vi påvisar även de gränser som existerar mellan grammatikforskning, verksamma lärare, och läromedelsframställning och belyser den problematik som uppstår därav.

Detta arbete är en litteraturstudie med fokus på hur funktionell grammatik (även kallad systemisk funktionell grammatik) inom främmandespråks- och andraspråksundervisning framställs inom forskningsfältet. Syftet är att beskriva och analysera hur den funktionella grammatiken i undervisning framställs i tio vetenskapliga artiklar samt hur dessa kunskaper från forskningen kan konkretiseras för att främja språkutveckling inom undervisningen av moderna språk i den svenska skolan. Detta arbete belyser och analyserar även hur språk och språkundervisning framställs i de tio forskningsartiklarna och vilka konsekvenser det kan medföra för de didaktiska val som lärare gör. Som analysmetod används diskursanalys. Analysen visar på hur flera olika diskurser om språkundervisning kan spåras i de tio vetenskapliga artiklarna, samt hur dessa, i vissa fall, framställer samma begrepp ur olika synvinklar och hur diskurserna på olika sätt försöker hävda sig mot varandra. Studien visar också på att funktionell grammatik kan ge möjligheter till en grammatikundervisning som kombinerar både grammatisk analys och kommunikativa aktiviteter, vilket stämmer bra överens med den kommunikativa syn på grammatik som förespråkas i styrdokumenten samt de tendenser som råder inom nutida språkforskning.

Syftet med arbetet är att utforska hur lärare och specialpedagogers samarbetar. Vidare syftar texten till att utforska hur skolans organisation kan påverka samarbetet. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre lärare och två specialpedagoger. För att analysera materialet har systemteori använts som ett övergripande teoretiskt ramverk. Utöver det har begreppen funktionell dumhet (Alvesson och Spicer, 2016) och mikropolitik (Sinclair och Malen, 2021) använts för att tolka respondenternas svar. Studien bidrar med kunskap om hur specialpedagoger och lärare beskriver sitt samarbete. Resultatet visar att lärarna är kritiska till hur specialpedagoger arbetar. Enligt lärarna agerar specialpedagogerna som ombud för elever utan att själva göra professionella bedömningar av elevernas behov. Trots att specialpedagogen har en mycket begränsad professionell arena agerar specialpedagoger som experter med tolkningsföreträde enligt lärarna. Under intervjuerna hade specialpedagogerna svårt att motivera sina metodval med stöd av vetenskap och hänvisade istället till beprövad erfarenhet eller känslor. Specialpedagogerna som intervjuades hade två olika förhållningsätt till lärare. Den ena agerade som rådgivare och som medlare mellan lärare och elev. Den andra specialpedagogen förhöll sig mer auktoritärt i förhållande till lärare och betraktade sig själv som ett ombud för elevers rättigheter. Specialpedagoger har enligt resultatet en mer idealistisk syn på eleverna medan lärarna har en tendens att betrakta eleverna som rationella aktörer. Från ett systemteoretiskt perspektiv blir det viktigt att hitta en jämvikt mellan dessa olika sätt att betrakta elever. För att specialpedagoger ska klara delarna av yrket som kräver fördjupade kunskaper om pedagogik och specialpedagogik behövs sannolikt en starkare vetenskaplig förankring. Alternativt bör specialpedagogyrket betraktas som ett mer kollegialt yrke utan tolkningsföreträde i förhållande till lärare.

Bakgrund: Funktionell träning (FT) är en fysisk aktivitet som tog fart i mitten på 90-talet. Det finns flera olika typer av FT och definitioner på vad det betyder. Då tidigare studier gjorts på FT så undersöks oftast en viss grupp som utför specifika rörelser gentemot en specifik aktivitet och hur denna förbättras av dessa rörelser. Författarna ville istället med denna studie undersöka en generell grupp där undersökningsgruppen fick svara på vilka funktioner de själva uppfattar som viktig i sin träning. Författarna menar på att detta ger en större bredd i diskussionen kring hur FT bör definieras. Syftet: Syftet med denna studie var att ta reda på vad medeltränade individer i åldrarna 20-65 år upplever som de viktigaste funktionerna i sin träning. Metod: 100 enkätformulär skickades ut och besvarades av individer med olika åldrar, kön, träningserfarenhet och nuvarande träningsform. Frågorna som inkluderades i enkäten gällde vilka funktioner undersökningsgruppen uppfattade som viktiga i sin träning. Resultat: De funktioner undersökningsgruppen uppfattade som mest viktiga var psykisk hälsa och att hålla sig frisk. De minst viktiga funktionerna var balans och koordination. Konklusion:  Detta resultat ger ett mer generellt svar på vad FT kan vara och att det inte bara handlar om att förbättra en specifik egenskap i relation till en specifik uppgift. Författarnas undersökning har inte tillräckligt mycket data för att formulera en allmän rekommendation eller specifik träningsplan till de som vill utföra FT.

In this essay the use of pronouns in educational textbooks teaching Swedish languagehistory, intended for compulsory school (grade 7–9) is examined, the purpose beingto investigate the aspect of interculturality in the texts. The questions asked are:What interpersonal meaning is mediated in the texts, and in what way is thismeaning compatible with an intercultural approach? To answer these questions ananalysis of the use of personal pronouns is carried out, aimed at the interpersonalmetafunction within the framework of Systemic Functional Grammar. Three printedand one digital textbook are examined. The analysis shows that the textbooks to someextent use an address that promotes interculturality, and at the same time tend toreproduce the perception of a Swedish us and a foreign them.

Textanalys och textsamtal är två begrepp som varit uppe på tapeten ett bra tag i såväl forsknings- som skolvärlden. I den senaste ämnesplanen för gymnasiet från 2011 skrivs begreppen fram som viktiga delar av svenskundervisningen. Eleven ska förutom att kommunicera och producera texter även kunna granska, värdera och bearbeta dem. Samtidigt inom forskningsvärlden betraktas textanalys och textsamtal som värdefulla verktyg för att utveckla elevers skrivande. Med tanke på den syn man har idag vad gäller skrivutveckling, ska dessa redskap introducera och stödja tanken om att texter är kontextuellt förankrade och att skrivutveckling bygger på utveckla olika slags skrivande. Det är mot denna bakgrund denna uppsats åsyftar dels att undersöka vilka modeller som stödjer textanalys och textsamtal, dels presentera vilket resultat diverse forskare fått fram när de studerat ämnena som stöd för elevers skrivutveckling. De slutsatser som läggs fram i uppsatsen är att textsamtal är en synonym för textanalys och att både koncepten fungerar som stödenheter för svenskämnets skrivundervisning. Tillsammans åskådliggör textanalys och textsamtal olika texters strukturer och stödjer tanken om att texter är kontextuellt sammanbundna.