Denna kunskapsöversikt ämnar undersöka vilka utfall som kontextuell grammatikundervisning kan ha på elevers textskrivande i grundskolan. Kontextuell grammatikundervisning innebär att grammatik undervisas i samband med övrig undervisning och inte för sig själv. Studien tar upp faktorer som kan förklara varför dessa utfall uppstår. Systematiskt insamlad vetenskaplig empiri har sammanställts samt analyserats och leder fram till slutsatsen att redan skrivstarka elever utvecklar sitt skrivande medan skrivsvaga elever utvecklas i mindre grad. Förklaringar till detta kan vara att skrivsvaga elevers metakognitiva förförståelse av textskrivande är på en lägre nivå samt att undersökningarnas lektionsplanering var bättre anpassade till de eleverna med högre metakognitiv förförståelse. Ytterligare faktorer till resultatet är lärares kunskapsbrist och inställning till grammatikundervisning.

Nivån på ett lands valdeltagande kan vara ett mått på hur en befolknings förtroende för de folkvalda ser ut. Är valdeltagandet högt kan det tyda på att förtroendet till de som styr samhället är stort. Syftet med den här kvantitativa studien är att undersöka om det finns något samband mellan några av samhällets socioekonomiska stratifieringsvariabler och sannolikheten för att en person går och röstar. Undersökningen utgår från fem frågeställningar angående lön, utbildningsår, social klass, samhörighet med en viss klass samt civilstånd och undersöker utifrån dessa sannolikheten för att en person deltar i val. Forskning har visat att socioekonomiska variabler har samband med en persons valdeltagande. Förhoppningen med den här studien är att kunna bidra med ytterligare kunskap inom forskningsområdet. Tidigare teorier delar framförallt upp förklaringar kring valdeltagande i tre olika perspektiv: institutionella-, individuella- och kontextuella förklaringar. Institutionella förklaringar innefattar framförallt hur reglerna kring ett lands valdeltagande ser ut, t.ex. vilket valsystem som används. Individuella faktorer innebär istället vissa personliga egenskaper som kan påverka huruvida en person väljer att gå och rösta eller inte. De kontextuella förklaringarna syftar till slut på den sociala och politiska miljö som individer vistas i och hur dessa kan påverka valdeltagandet. Den här studien fokuserar framförallt på om det finns något samband mellan de individuella egenskaperna lön, utbildning, social klass samt civilstånd och sannolikheten för att en person röstar i val. Datamaterialet utgår från levnadsnivåundersökningen år 2000 där respondenter från alla åldrar och bakgrunder ingår. Resultaten visar att antalet utbildningsår, om en person är gift eller sambo samt ålder har ett samband med sannolikheten för att delta i val. En sociologisk förklaring angående sambandet mellan civilstånd och valdeltagande skulle kunna vara att om man bor tillsammans med någon kan chansen att bli påmind om att rösta vara större än om man bor ensam.

Vi undersökte i denna studie den kontextuella kunskapens inverkan på läsförståelsen av skönlitteratur hos fem inlärare av svenska som andraspråk i åldern 12-14. Genom ett experiment i en autentisk inlärarmiljö har det socialkonstruktivistiska perspektivet på inlärning använts i skapandet av en inlärningsaktivitet som kretsar kring kontextuell kunskap och kollaborativt lärande. Inlärningsaktiviteten syftade till att förbereda eleverna på läsförståelsetestet genom arbete med kontextuell kunskap kopplat till den skönlitterära text som ingick i läsförståelsetestet. Undersökningens centrala data är en mätning av läsförståelse genom traditionella läsförståelsetest, först genom ett läsförståelsetest som deltagarna var helt oförberedda på och sedan ett läsförståelsetest som deltagarna hade förberetts på genom ovan nämnda inlärningsaktivitet. En observation av inlärningsaktiviteten har också genomförts. Studien har visat att kontextuell kunskap kan underlätta avancerad läsförståelse men detta är beroende av inlärningsaktivitetens utformning såväl som deltagarnas förutsättningar och grad av delaktighet. Vidare har resultatet visat att kollaborativt lärande också är starkt beroende av samma faktorer. Ytterligare en slutsats är att traditionella läsförståelsetest kräver mer av testtagaren, än enbart läsförståelse.

Denna studie undersöker ett antal elevers uppfattning om lärandet i både den teoretiska och den praktiska undervisningen i ämnet Teknik 1. Vidare ska studien bidra till ökad didaktisk vetskap hos lärarna genom att belysa undervisningens effektivitet i förhållande till elevernas lärande. För att få empirin användes en kvalitativ undersökningsmetod i form av fyra fokusgruppintervjuer. Frågeställningarna som undersökts är: Hur upplever ett antal elever den teoretiska undervisningen i kursen Teknik 1? Hur upplever ett antal elever den praktiska delen av kursen? På vilket sätt ser ett antal elever koppling mellan teori och praktik? Vilka kunskaper tar ett antal elever med sig från kursen?De intervjuade elevernas klass undervisades enligt den funktionella arbetsmetoden, d.v.s. den första terminen ägnas åt den teoretiska undervisningen som består av mina och gästföreläsningar, klass- och gruppdiskussioner, enskilda- och gruppuppgifter. Den andra terminen ägnas åt ett praktiskt projekt där eleverna jobbar i grupper om 2-4 elever. Tanken med det praktiska projektet (tillverkning av ett mini vindkraftverk) är att eleverna ska få möjlighet att tillämpa och se användandet av de teoretiska kunskaperna i ett verkligt fall.Resultaten visar bland annat en varierad teoretisk undervisning i kombination med praktiska moment i kursen ökar förståelsen för ämnet som i sin tur leder till djupare inlärning hos eleverna. Dessutom visar undersökningen behovet av att lärare reflekterar över sin undervisning för att komma på nya och bättre undervisningsmetoder för att tydliggöra lärandemålen för eleverna.

Eftersom det inte finns några nationella riktlinjer för en specialpedagog i förskolan att utgå ifrån i sitt yrkesutövande så är det intressant att undersöka hur denna otydlighet utifrån befintliga lagar och styrdokument skulle kunna påverka uppfattningar om specialpedagogens yrkesroll i förskolan samt uppfattningar om specialpedagogens förutsättningar för adekvata arbetsområden i förskolan. I denna kvalitativa studie svarade rektorer, specialpedagoger och förskollärare på en E-postenkät, vilken ämnade att ge svar på vilka uppfattningar informanterna hade avseende specialpedagogens yrkesroll och arbetsområden i förskolan. Svar analyserades utifrån professionsteorin (Abbot, 1988) vilket innebar en analys om vilka arbetsområden inom en viss kontext, i detta fall förskolan, de olika yrkesgrupperna förfogar över, tilldelas eller förhandlar sig till. Begreppet professionell jurisdiktion användes i analysen. Det som framkom i studiens resultat var att det råder en splittrad bild mellan yrkesrollerna om vad specialpedagogen ska arbeta med i förskolan samt att specialpedagogens yrkesroll är otydlig och begränsas av olika kontextuella förutsättningar.  Studien avslutas med specialpedagogiska implikationer och förslag på fortsatt forskning.

This thesis examines if developers of software can be considered aware of the usage of the product. The study was made to reveal the developers perception about the usage, and comparing their perception with the actual usage. The scope of the study was to investigate a software system used in a contact center, specifically the part of the software where the administration is performed. The first part of the study consisted of interviews with the developers of the software to obtain their perception of the usage. Further, a second study was performed to determine the most important functionalities in the software for the end users, and evaluate the usability of the software. This was achieved by performing a contextual inquiry with end users. The results of the study concluded that the developers could be considered to have a moderate awareness of the usage. Although, the study revealed that the developers had limited understanding of the functionalities that are the most important for the end users. One of the essential functionalities according to the contextual inquiry, was left unmentioned by a majority of the developers. On the basis of Nielsen’s theoretical usability concepts, the usability of the client was evaluated as low, something the developers also were considered aware of. Finally, the study concludes a lack of a profound understanding amongst the developers regarding the difficulties and limitations that the end users face.

Studiens syfte var att undersöka om kontextuell intelligens är en möjlig lösning till dagensstora mängd ledarskapsrecept. Primärdata från en enkätundersökning med 389 giltiga svarsamlades in angående sex av beteendena som utgör Kutz (2016) teori för kontextuellintelligens, vilket utgjorde metoden för studien. Kontextuell intelligens visade sig vara ettmöjligt svar till de många och kritiserade ledarskapsstilar som har idealiserats.Signifikanstestet visade på signifikant skillnad mellan chefers och medarbetares bedömningarav svenska chefers beteenden och prestationer. Studiens resultat indikerade att forskningbaserad på självutvärdering präglas av allvarliga brister. Studien visade därmed att teorin förkontextuell intelligens inte enbart kan vila på chefers självbedömning, utan bör kompletterasmed observatörers bedömningar av chefer för att ge en mer sanningsenlig bild och förbättraledarskapet. Dessutom bör rekrytering förlita sig på forskning baserad på fler perspektiv änenbart självbedömningar för att undvika misslyckanden vilka kan minska organisatoriskeffektivitet. / The purpose of this study was to examine whether contextual intelligence is a possiblesolution to today's vast array of leadership concepts. Primary data from a questionnaire surveywith 389 valid answers were collected regarding six of the behaviors constituting Kutz (2016)theory of contextual intelligence which formed the method of the study. The findings showedthat contextual intelligence proved to be a possible response to the many and criticizedleadership styles that have been idealized. The significance test showed statisticallysignificant differences between managers and employees assessments of Swedish managers’behavior and performance. The results indicated that research based on self-evaluation ischaracterized by serious shortcomings. This study therefore shows that the theory ofcontextual intelligence can not only rely on managers’ self-assessment and should becomplemented by observers' assessments of managers to give a more truthful picture andimprove leadership. In addition, recruitment should rely on research based on moreperspectives than just self-assessments to avoid failures which could reduce organizationaleffectiveness.The thesis is written in Swedish.

Studien är gjord i en klass med flerspråkiga elever i årskurs 4. Fokus ligger på att identifiera svårigheter för flerspråkiga elevers lärande i matematik. Detta sker genom att identifiera svårigheter för dem i olika typer av matematiska uppgifter samt genom elevintervjuer om elevernas upplevelser om dessa uppgifter. Studien använder sig av variationsteorins kritiska aspekter för att identifiera och kategorisera dessa svårigheter medan fenomenografin är den centrala teori som studien utgår ifrån gällande elevers upplevelser om uppgifterna. Studien har samlat in sin empiri genom ett arbetsblad med matematikuppgifter som flerspråkiga elever har fått lösa samt elevintervjuer där elever har beskrivit sina upplevelser om dessa uppgifter. Resultatet visade hur textuppgifter och uppgifter med innehåll kopplat till svensk kultur skapade problematik för elever när de löste matematiska textuppgifter. Eleverna själva uttryckte även en frustration om dessa uppgifter då de själva ansåg att de hade klarat uppgifterna i stor utsträckning om de förstått vad uppgiften handlat om. Vidare i diskussionen förs en diskussion om hur dessa olika faktorer påverkar elever i skolämnet matematik och hur anpassning kan ske för att skapa en rättvis och lärorik skolgång för flerspråkiga elever i matematik.

”Colosseum- Code of Hammurabi” var titeln på det spelprojekt jag deltog i under kursen ”Spelprojekt II” vårterminen 2006. Spelet är ett fightingspel för upp till fyra spelare som äger rum i en arena i öknen. Då tiden för exjobbet närmade sig bestämde jag mig för att vara med och vidareutveckla spelet till XBox 360. För att få ett proffsigare intryck av arenan till Colosseum valde jag att i en historisk kontext omarbeta arkitekturen efter storyn till ”Colosseum- Code of Hammurabi". I arbetet ingår att finna en lämplig setting och tidpunkt för arenan. Resultatet har blivit en arena som influerats av många olika kulturer, från den babylonska dynastin till Rom och det Parthiska imperiet. Eftersom historien inte alltid erbjudit nakna fakta har jag efter egen förmåga fyllt i de tomrum som uppstått för den kontextuella designen, men även behållit vissa av de stilelement som utmärkte designen i Colosseum- Code of Hammurabi.

Annonseringstjänster på nätet finns idag för alla möjliga ändamål. På grund av detta ökar även bedrägerier och annonser med tvivelaktigt innehåll, för att undvika att sådana annonser publiceras är det viktigt att annonseringsföretagen granskar sina annonser innan dem publiceras. Detta examensarbete har utförts på ett annonseringsföretag som behandlar jobbannonser. Företaget är stationerat någonstans i Europa. Eftersom annonserna granskas av ett externt företag vars tjänster annonseringsföretaget hyr in så är tanken med examensarbetet att skapa en förståelse för hur arbetsprocessen fungerar på granskningsföretaget samt identifiera vad som kan förbättras med det granskningsverktyg som används för att granska annonser idag. Detta har utförts genom kontextuella intervjuer på plats hos granskningsföretaget. Resultatet av dessa har sedan visualiserats i fem olika arbetsmodeller: (flödesmodellen), (sekvensmodellen), (artefaktmodellen), (den kulturella modellen) samt (den fysiska modellen) Beyer och Holtzblatt (1998). Tanken med dessa modeller är att de ska agera som en grund när nya designbeslut fattas och bidra med en förståelse för hur arbetet fungerar hos granskningsföretaget. Rapporten kommer för övrigt presentera en del designförslag som framkommit av de fakta som finns i arbetsmodellerna vilka kan förbättra den nuvarande lösningen. All information i denna rapport är tänkt att fungera som ett stöd för annonseringsföretaget när dem designar nya lösningar som rör granskningen av jobbannonser. / Advertising Services on the Internet today are available for all kinds of purposes. Because of this it also increases fraud and ads with questionable content, to avoid that such advertisements are published, it is important that the advertising companies review their ads before they are published. This thesis has been carried out in an advertising company, dealing with job offers. The company is stationed somewhere in Europe. The ads are scrutinized by an external company whose the services advertising firm hires, the idea of the thesis is to create an understanding of how the work works on the audit firm, and to identify what can be improved with the assessment tools used to examine the ads today. This has been done through contextual interviews on-site at the audit firm. The results of these has then been visualized in five different work models: (flow model), (sequence model), (artifact model), (the cultural model) and (the physical model), Beyer and Holtzblatt (1998). The idea behind these models is that they should act as a basis for new design decisions and contribute to an understanding of how the work of the audit firm is done. The report will also present some design proposals that emerged from the facts found in the work models, which can improve the current solution. All information in this report is intended to act as a support for the advertising company when they are designing new solutions related to the review of job announcements.