Syften för denna studie har varit: ”att beskriva en variation av uppfattningar hos gymnasieelever på teoretiska gymnasieprogram vad gäller hur de uppfattar och resonerar omkring sitt eget skolfusk i förhållande till fenomen som eleverna själva uppfattar som betydelsefulla för det egna skolfusket” och ”att belysa elevers uppfattningar om sitt eget skolfusk genom fyra allmänt kända teoretiska perspektiv som kan antas tangera den förförståelse av elevers skolfusk som antas vanligt förekommande hos lärare på motsvarande gymnasieprogram.” Begreppet skolfusk har definierats och data har därefter samlats in genom kvalitativt utformade enkäter som besvarats av 36 gymnasielever från det studieförberedande samhällsvetenskapsprogrammet. Forskningsansatsen har varit fenomengrafisk och analysmetoden kontextuell analys. Huvudresultatet utgörs av fem kategorier som på kvalitativt skilda sätt beskriver elevernas uppfattningar kring skolfusk. Kategorierna har rubricerats efter det totala materialets mest meningsbärande aspekt, nämligen elevernas uppsåt/avsikt/intention med sitt skolfusk som utgörs av variationerna ”att klara av en tillfälligt besvärlig situation”, ”att utmana/provocera/protestera emot (skol)systemet”, ”att överleva i en skolsituation som upplevs för svår”, ”att höja betyg” och ”att slippa anstränga sig”. Empirin har också tolkats genom fyra teoretiska perspektiv som i studien ansetts representativa för lärares förförståelse kring elevers skolfusk. Av resultatet framgår att ett flertal elever i sina uppfattningar om eget skolfusk ensidigt orienterar sig åt prestationspsykologiska, sociologiska eller mikroekonomiska perspektiv. / The aims of this study have been: “to describe a variation of conceptions among upper secondary pupils in theoretical education programs concerning how they apprehend and reason about their own school cheating in relations to phenomena that the pupils themselves judge as meaningful for their own school cheating” and “to illustrate pupils conceptions of their own school cheating through four common known theoretical perspectives which can be considered to touch upon the precomprehension of pupils school cheating that is considered as frequent among teachers in corresponding education.” The conception school cheating has been defined and data have been collected through qualitatively designed questionnaires which have been answered by 36 upper secondary pupils in social science education preparing for ensuing studies. The research approach has been phenomenografical and the method of analyzing contextual analysis. The main result is constituted by five categories which in qualitative different ways describe the pupils conceptions of school cheating. The categories have been classified on the basis of the most meaningful aspect of the total data, “the pupils intentions of their school cheating” which is constituted by the variations “to manage a temporary troublesome situation”, “to challenge/provoke/protest upon the (school)system”, “to survive in a school situation which is experienced as to difficult”, “to raise grades” and “to avoid effort”. Empirical data have also been interpreted through four theoretical perspectives which in the study have been considered representative for teachers precomprehension of pupils school cheating. The result shows that a majority of pupils is one-sided orientated in their conceptions of their own school cheating towards perspectives of either achievement-psychology, sociology or micro-economics.

<p>”Colosseum- Code of Hammurabi” var titeln på det spelprojekt jag deltog i under kursen ”Spelprojekt II” vårterminen 2006. Spelet är ett fightingspel för upp till fyra spelare som äger rum i en arena i öknen. Då tiden för exjobbet närmade sig bestämde jag mig för att vara med och vidareutveckla spelet till XBox 360.</p><p>För att få ett proffsigare intryck av arenan till Colosseum valde jag att i en historisk kontext omarbeta arkitekturen efter storyn till ”Colosseum- Code of Hammurabi".</p><p>I arbetet ingår att finna en lämplig setting och tidpunkt för arenan.</p><p>Resultatet har blivit en arena som influerats av många olika kulturer, från den babylonska dynastin till Rom och det Parthiska imperiet.</p><p>Eftersom historien inte alltid erbjudit nakna fakta har jag efter egen förmåga fyllt i de tomrum som uppstått för den kontextuella designen, men även behållit vissa av de stilelement som utmärkte designen i Colosseum- Code of Hammurabi.</p>

<p>Syften för denna studie har varit: ”att beskriva en variation av uppfattningar hos gymnasieelever på teoretiska gymnasieprogram vad gäller hur de uppfattar och resonerar omkring sitt eget skolfusk i förhållande till fenomen som eleverna själva uppfattar som betydelsefulla för det egna skolfusket” och ”att belysa elevers uppfattningar om sitt eget skolfusk genom fyra allmänt kända teoretiska perspektiv som kan antas tangera den förförståelse av elevers skolfusk som antas vanligt förekommande hos lärare på motsvarande gymnasieprogram.”</p><p>Begreppet skolfusk har definierats och data har därefter samlats in genom kvalitativt utformade enkäter som besvarats av 36 gymnasielever från det studieförberedande samhällsvetenskapsprogrammet. Forskningsansatsen har varit fenomengrafisk och analysmetoden kontextuell analys.</p><p>Huvudresultatet utgörs av fem kategorier som på kvalitativt skilda sätt beskriver elevernas uppfattningar kring skolfusk. Kategorierna har rubricerats efter det totala materialets mest meningsbärande aspekt, nämligen elevernas uppsåt/avsikt/intention med sitt skolfusk som utgörs av variationerna ”att klara av en tillfälligt besvärlig situation”, ”att utmana/provocera/protestera emot (skol)systemet”, ”att överleva i en skolsituation som upplevs för svår”, ”att höja betyg” och ”att slippa anstränga sig”.</p><p>Empirin har också tolkats genom fyra teoretiska perspektiv som i studien ansetts representativa för lärares förförståelse kring elevers skolfusk. Av resultatet framgår att ett flertal elever i sina uppfattningar om eget skolfusk ensidigt orienterar sig åt prestationspsykologiska, sociologiska eller mikroekonomiska perspektiv.</p> / <p>The aims of this study have been: “to describe a variation of conceptions among upper secondary pupils in theoretical education programs concerning how they apprehend and reason about their own school cheating in relations to phenomena that the pupils themselves judge as meaningful for their own school cheating” and “to illustrate pupils conceptions of their own school cheating through four common known theoretical perspectives which can be considered to touch upon the precomprehension of pupils school cheating that is considered as frequent among teachers in corresponding education.”</p><p>The conception school cheating has been defined and data have been collected through qualitatively designed questionnaires which have been answered by 36 upper secondary pupils in social science education preparing for ensuing studies. The research approach has been phenomenografical and the method of analyzing contextual analysis.</p><p>The main result is constituted by five categories which in qualitative different ways describe the pupils conceptions of school cheating. The categories have been classified on the basis of the most meaningful aspect of the total data, “the pupils intentions of their school cheating” which is constituted by the variations “to manage a temporary troublesome situation”, “to challenge/provoke/protest upon the (school)system”, “to survive in a school situation which is experienced as to difficult”, “to raise grades” and “to avoid effort”.</p><p>Empirical data have also been interpreted through four theoretical perspectives which in the study have been considered representative for teachers precomprehension of pupils school cheating. The result shows that a majority of pupils is one-sided orientated in their conceptions of their own school cheating towards perspectives of either achievement-psychology, sociology or micro-economics.</p>

Detta projekt syftar till att undersöka hur man genom litteraturstudie, intervju av personer i en användares närhet samt egna erfarenheter kan genomföra en designprocess. Inom många vårdområden finns det brister då det gäller tekniska hjälpmedel. Många personer både inom äldreomsorgen och inom LSS skulle ha stor nytta av tekniska hjälpmedel. Fokus i detta projekt är vuxna personer med autism. Designprocessen genomfördes med metoden Kontextuell design och innefattade de 6 första stegen av metoden. Projektet resulterade i en design av en applikation med kommunikationsstöd som ska komma att användas då man går och handlar matvaror.

Behavoral Parental Training, BPT, är en stödinsats där föräldrar till barn som ofta hamnar i konflikter lär sig strategier som minskar både föräldrars stress och barnens risk för sociala problem. Denna uppsats frågar vilka kvalitéer som kännetecknar föräldrarnas lärande genom BPT och vill därför studera, beskriva och förstå detta lärande. Lärande förstås här som en förändrad relation till en del av omvärlden. Utifrån forskningsansatsen och metodologin ”kontextuell analys” görs en fallbaserad studie där 2 kursledare och 4 deltagare delar sina erfarenheter i kvalitativa intervjuer. När fallen jämförs framträder en dominerande bild av föräldrar som förändrat beteende, tankar och känslor och fått en mer positiv syn på sig själva och färre konflikter i relation till sina barn. Dessa förändringar kommer ur samtal, instruktioner, praktiska läxor och andra aktiviteter. Ett fall avviker då det endast visar ett begränsat lärande och att variationen är större än vad som enkelt låter sig generaliseras.

The current study examined how repetitive exposure of an opponent’s stroke preferences on video affected the integration of contextual priors and kinematic information during anticipation in skilled boxers. We performed an experimental ingroup-design with a temporal-occlusion video-based anticipation task with repeated measures where 19 male skilled boxers (M = 22.95 age, SD = 4.26) classified as A boxers in Sweden participated in the study. The test represented three different stroke combinations divided into four tests and two exposure videos. Each test included 22 occluded clips divided into two blocks and each block contained six high-probability strokes, three moderate-probability strokes and two low- probability strokes. The participants were informed to answer which stroke they anticipated and how sure they were of their answer after each clip. Retrospective verbal reports were answered regarding what information the participants used to anticipate the strokes in the preceding test. The purpose of the exposure videos was to manipulate the participants’ to-be- anticipated action in favor of the opponent’s stroke preferences both when the opponent acted and did not act accordingly. The result indicated that participants learned kinematic information about the opponent by observing the opponent on video rather than learning about the opponent’s stroke preferences. Future research is needed to fully understand how contextual priors integrate with kinematic information in boxing. / Föreliggande studie undersökte hur repetitiv exponering av en motståndares slagpreferenser på video påverkade integrationen av kontextuell förhandsinformation och kinematisk information under antecipering hos skickliga boxare. Vi utförde en experimentell inomgruppsdesign med en videobaserad temporal-ocklusion anticiperingsuppgift med upprepade mätningar där 19 skickliga manliga boxare (M = 22.95 ålder, SD = 4.26) klassade som A-boxare i Sverige deltog i studien. Testet representerade tre olika slagkombinationer uppdelade i fyra tester och två exponerings videor. Varje test inkluderade 22 ockluderade klipp uppdelade i två block där varje block innehöll sex slag med hög sannolikhet, tre slag med måttlig sannolikhet och två slag med låg sannolikhet. Deltagarna informerades om att svara vilket slag de anteciperade och hur säkra de var på sitt svar efter varje klipp. Retrospektiva verbala rapporter besvarades angående vilken information deltagarna använde för att antecipera slagen i det föregående testen. Syftet med exponerings videorna var att manipulera deltagarnas antecipering till förmån för motståndarens slag preferenser både när motståndaren agerade och inte agerade därefter. Resultatet visade att deltagarna lärde sig kinematisk information om motståndaren genom att observera motståndaren på video snarare än att lära sig om motståndarens slag preferenser. Framtida forskning behövs för att öka förståelsen för hur kontextuell förhandsinformation integreras med kinematisk information i boxning.

Syftet med föreliggande studie var att bidra med fördjupad kunskap om hur nyutbildade lärare i fritidshem upplever sitt yrkesutövande under den obligatoriska delen av skolverksamheten. Vidare undersöktes på vilka sätt yrkesutövandet under den obligatoriska skoldagen upplevs vara en tillgång och på vilka sätt det upplevs vara ett hinder för fritidshemmets verksamhet. Den genomförda uppsatsen är en kvalitativ studie där tio nyexaminerade lärare i fritidshem har intervjuats med semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med hjälp av kontextuell analys. Studiens resultat delas in i tre huvudkategorier:   elevorienterat yrkesutövande - inom denna kategori anses det givande att agera elevassistent samt att det går i linje med uppdraget. Det anses också att arbetet med enskilda elever som är i behov av särskilt stöd bidrar till att arbetsdagen upplevs meningsfull. kompetensorienterat yrkesutövande – ett ifrågasättande perspektiv – inom denna kategori är det yttre faktorer som dikterar villkoren och ledningen samt klasslärare delegerar delvis irrelevanta arbetsuppgifter i relation till uppdraget. kompetensorienterat yrkesutövande – ett möjlighetsperspektiv innebär att organisatoriska förutsättningar ges, det vill säga rektor är väl förtrogen med fritidshemmets uppdrag vilket resulterar i att lärare i fritidshem tilldelas arbetsuppgifter som de är utbildade för eller som de anser har relevans för yrket.   En övergripande slutsats är att organisatoriska förutsättningar har stor betydelse, i både positiv och negativ bemärkelse, för lärare i fritidshems yrkesutövning under skoldagen.

The main objective of Industry 4.0 (I4.0) is to advance and ensure better manufacturing efficiency, productivity, and flexibility through the smart use of emergent technologies to enable the development of digital tools to visualise crucial information regarding factory events, products, and processes. As these systems grow in complexity, more information will be necessary to learn how to use them, and thus, more expertise and knowledge will be required to handle them. This study was therefore conducted with the aim to investigate the affordances and limitations of incorporating knowledge management and knowledge visualisation into a downtime management tool at a manufacturing company. This study has gathered findings from users through user interviews and contextual inquiries to provide insights and experiences on the existing downtime management tool. Thereafter, a first iteration of a prototype was designed and evaluated through a heuristic evaluation to investigate the applicability of knowledge management and visualisation concepts in the tool. A second design iteration was then developed to be evaluated with 10 users. This study resulted in overall positive attitudes towards knowledge sharing and user ownership concerning the knowledge-enhanced downtime management tool. Therefore, there are affordances of utilising knowledge management and visualisation to increase knowledge sharing between peers, it can help them in making more informed decisions, and the tool can support both new and experienced users when categorising downtime issues. However, it is essential to take into consideration the time and effort to maintain such a system, and to investigate the long-term effects of incorporating such concepts into different I4.0 tools. / Huvudsyftet med Industri 4.0 (I4.0) är att främja och säkerställa bättre effektivitet, produktivitet och flexibilitet i produktion genom smart användning av ny teknik för att möjliggöra utveckling av digitala verktyg för att visualisera viktig information om händelser, produkter och processer i fabriken. I takt med att dessa system blir alltmer komplexa kommer det att krävas mer information för att lära sig att använda dem, och därmed kommer det att krävas mer expertis och kunskap för att hantera dem. Den här studien genomfördes därför i syfte att undersöka vilka möjligheter och begränsningar det finns att använda kunskapshantering och kunskapsvisualisering i ett verktyg för hantering av stilleståndstider på ett tillverkningsföretag. Denna studie har samlat in resultat från användare genom användarintervjuer och kontextuella undersökningar för att ge insikter och erfarenheter om det befintliga verktyget för hantering av stilleståndstider. Därefter utformades och utvärderades en första iteration av en prototyp genom en heuristisk utvärdering för att undersöka tillämpligheten av kunskapshantering och visualiseringskoncept i verktyget. Därefter utvecklades en andra design-iteration som utvärderades med 10 användare. Denna studie resulterade i övergripande positiva attityder till kunskapsdelning och användarnas ägarskap när det gäller det kunskapsförstärkta verktyget för hantering av stilleståndstider. Därför finns det möjligheter att använda kunskapshantering och visualisering för att öka kunskapsutbytet mellan kollegor, det kan hjälpa dem att ta mer välgrundade beslut, och verktyget kan stödja både nya och erfarna användare när de kategoriserar stilleståndsfrågor. Det är dock viktigt att ta hänsyn till den tid och de ansträngningar som krävs för att underhålla ett sådant system samt att undersöka de långsiktiga effekterna av att införliva sådana koncept i olika I4.0-verktyg.

Syftet med denna studie är att undersöka hur digitala marknadsföringsbyråer arbetar medkontextuell annonsering och hur kontextuell annonsering påverkar kundens beslutsprocess.Teori om digitala marknadsföringsbyråer, kontextuell annonsering och kundens beslutsprocesshar tillämpats, samt en för undersökningen skapad analysmodell. Metoden som använts ärkvalitativ och har inkluderat fem digitalt utförda semi-strukturerade intervjuer.Undersökningen visar att digitala marknadsföringsbyråer arbetar med två former av kontextuellannonsering; tematisk annonsering och sökannonsering. Tematisk annonsering används främstför att uppnå varumärkeskännedom och sökannonsering används främst för att uppnå köpslut.Undersökningen visar vidare att tematisk annonsering påverkar kundens beslutsprocess genomatt väcka kundens uppmärksamhet och intresse för annonsen. Sökannonsering påverkarkundens beslutsprocess genom att väcka kundens önskan för produkten i annonsen och väckahandling genom att kunden köper en specifik produkt. Analysen förbättrar den nuvarandekunskapen om digitala marknadsföringsbyråers användning av kontextuell annonsering för attpåverka kundens beslutsprocess, och demonstrerar tillvägagångssätt som liknande aktörerskulle kunna anamma för att uppnå framgångsrik annonsering på internet.

No description available.