There are several different methods of assessment of functional communication in individuals with aphasia. However, these are not very established in Sweden. A number of assessment methods are not translated and adapted to Swedish. The views about what functional communication means are scattered. The purpose of this study was to, with the help of a questionnaire survey, identify how Swedish speech and language therapists assess functional communication, to what extent and what they want that an assessment method should contain to be clinically useful. The study involved 54 clinically active speech and language therapists in the area of aphasia. Participants felt that it was important to assess functional communication. Assessment was commonly used but with different methods. The most common way of assessment was that the speech  and language therapists assessed the functional communication through dialogue and observation. It was less claimed to use only structured and published assessment materials. The speech and language therapists in the study considered it important that the results from an assessment method should be comparable over time to be clinically useful. An increased knowledge and dissemination of assessment materials for functional communication might increase the use. There is a need for new Swedish assessment material and/or translations of existing material regarding functionell communication. Another aspect that is important for a more thorough assessment of functional communication is the lack of time as many speech and language therapists where experiencing. / Det finns flertalet bedömningsmetoder för funktionell kommunikation hos personer med afasi. Dessa är dock inte särskilt etablerade i Sverige. Flera av bedömningsmetoderna finns inte översatta till svenska och är därmed inte anpassade till svenska förhållanden. Åsikterna kring vad funktionell kommunikation innebär är spridda. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av en enkätundersökning kartlägga hur och i vilken utsträckning logopeder i Sverige bedömer funktionell kommunikation vid afasi, samt vad de vill att en bedömningsmetod ska innehålla för att den ska vara kliniskt användbar.  I studien deltog 54 kliniskt aktiva logopeder inom afasiområdet. Deltagarna ansåg att det var viktigt att bedöma funktionell kommunikation. Bedömningen utfördes i hög grad men med olika metoder. Det vanligaste var att logopederna bedömde funktionell kommunikation genom samtal och observation. En mindre andel uppgav sig använda enbart strukturerade och publicerade bedömningsmaterial. Det logopederna ansåg viktigast för att en bedömningsmetod ska vara kliniskt användbar var att det gick att jämföra resultatet över tid. Det framkom av svaren att en utökad kunskap och spridning av bedömningsmaterial för funktionell kommunikation skulle få logopeder att använda dessa mer. Det behövs nya svenska material och/eller översättningar av redan befintliga material. Tidsbrist för bedömning av funktionell kommunikation är något som många deltagare angav som en anledning till att det inte genomförs i stor utsträckning.

Det här arbetet ämnar att studera kommunikationspolicyn och -programmet för Stockholms stad. Mot bakgrund att kommunen har tagit fram det nya kommunikationsprogrammet som ersätter den gamla kommunikationspolicyn undersöker jag följande; vilka deltagare som realiseras i texterna och vilka av de som utgör påverkan samt hur kommunen framställer på sig själv och sin kommunikation. Jag undersöker även huruvida det i samband med framställandet av det nya dokumentet och övergången till en strategisk kommunikation har synen på kommunikationenoch på sig själv förändrats och vilka kommunikationskriterier som realiseras i dokumenten. Som metod för min analys använder jag ett verktyg såsom den systemisk-funktionellagrammatiken (SFG) har att tillämpa. Inom SFG har jag tillämpat den ideationellametafunktionen till min analys däri jag har tagit del av transitivitetsystemet och ergativitetssystemet samt satskomplex. Jag har även tillämpat en del av den interpersonellameta funktionen däri analys av modalitetsmarkörer har stått i fokus. Med hjälp av den språkvetenskapliga metoden har jag kommit fram till följande: samtliga deltagare i texterna har rollen agent som utgör påverkan. Agenterna har blivit mer preciserade iprogrammet, där till exempel kommunikation har preciserats med intern och extern samtidigt som agenterna har blivit färre i kommunikationsprogrammet. Dessa agenter skiljer sig åt i policyn och programmet och det finns passiva satser där ansvariga deltagare undandöljs. Analysen har påvisat att kommunens syn på sig själv har förändrats och har gått mer åt att framställa sig själv som ett varumärke i kommunikationsprogrammet. Benämningen ”vi” och ”vår” relaterade till sig själv och kommunikationen har blivit ”Stockholms” och ”Stockholmsstads varumärke” samtidigt som kommunen uttrycker sig alltmer i form av förpliktelser. Kommunikationskriterierna kan genomsyras av attribut som uttrycker gemensamma värderingar. Kommunikationsprogrammet innehåller även mer den vägledande prepositionen ”genom” som utrymmer kommunens generella riktlinjer för kommunikationen. De kommunikationskanaler som ska användas är inte preciserade, varken i kommunikationsprogrammet eller i kommunikationspolicyn. På grund av det föga antal studier om kommunikationspolicyer i svenska kommuner har mitt arbete baserats mest på den teoretiska grunden snarare än den empiriska. Som tillägg till de studier som finns om styrdokument för kommunikation redogör jag för en granskning av kommunikationspolicyn som Stockholms stad genomförde innan det nya styrdokumentet togs fram år 2012.

Uppsatsens syfte är att redogöra för hur de två apoteksaktörerna, Apoteket AB (statligt) och Apotek Hjärtat AB (privat) realiserar sina respektive verksamheter språkligt i de verksamhetspresentationer som återfinns på deras webbplatser. Med hjälp av den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, undersöks dels relationsskapandet mellan apoteksaktörerna och konsumenten samt dels hur de konstruerar den egna verksamheten språkligt. Genom en kritisk diskursanalys vidgas perspektivet och resultaten av textanalyserna fördjupas. Den kritiska diskursanalysen bidrar till att ge förståelse för hur och varför texterna ser ut som de gör och kopplar det till aktuella samhällsförändringar som skett de senaste årtiondena. Resultatet av analyserna visar att de två apoteksaktörerna konstruerar relationen till konsumenten såväl som den egna verksamheten på olika sätt. Apoteket AB upprätthåller en auktoritär roll och en distans till konsumenten. Apotek Hjärtat har ett tydligt konsumentfokus där de själva såväl som konsumenten konstrueras som centrala. Slutsatser som kan dras av analysen är att Apoteket AB upprätthåller den ”traditionella” synen på apoteksverksamhet, så som vi är vana att se apoteksverksamheten. Apotek Hjärtat, med sitt konsumentorienterade angreppsätt, visar en ny sida av apoteksverksamheten, präglad av drag som vi är vana att se i övrig detaljhandel.

Uppsatsen är en studie av Funktionell Familjeterapi (FFT). Syftet var att undersöka om en FFT-behandling innebar en förändring för en ungdom och dennes föräldrar avseende deras beskrivning av familjeklimatet och dyaderna inom familjen. Målgruppen utgjordes av 29 familjer som under åren 2011-2013 avslutat en FFT-behandling på Ungdomscentrum, Uppsala kommun. Familjerna hade fyllt i självskattningsformulären Frågor om Familjemedlemmar och Familjeklimat före och efter behandlingen. Resultatet visade ett flertal statistiskt signifikanta skillnader vilket stämde överens med tidigare forskning av modellen, både internationellt och nationellt. Kritik och klander hade minskat mellan familjemedlemmarna och föräldrarna ansåg sig mindre överinvolverade i sina ungdomar efter behandlingen. När det gäller Familjeklimat visade det sig att ungdomarna, mödrarna och fäderna upplevde mer närhet och mindre distans inom familjen efter genomför behandling. Studien bekräftade att FFT-modellen ger en viss effekt för familjer med en tonåring som har ett utagerande beteende. Den starka betoningen på att ändra familjens kommunikationsmönster till en mer stödjande sådan, har avgörande betydelse för om familjen fullföljer behandlingen och för om behandlingsresultatet blir positivt. / The paper is an evaluation of Functional Family Therapy (FFT). The aim was to investigate whether a FFT treatment meant a change for a youth and his parents regarding their description of family climate and dyads within the family. The target group consisted of 29 families that during 2011-2013 completed the FFT treatment at Ungdomscentrum (Youth Centre), in Uppsala community. The families had completed the self-assessment forms Issues of Family members and Family climate before and after the treatment. The results showed several significant differences that were consistent with previous research of the model, both internationally and nationally. Criticism and blame had been reduced between family members and the parents considered themselves less over-involved in their youth after the treatment. Current Family climate, it turned out that the adolescents, mothers and fathers experienced more closeness and less distance within the family in the end of treatment. The evaluation confirmed that the FFT- model provides some effect for families with a teenager with behavior problems. The strong emphasis on changing family patterns of communication to a more supportive one, is crucial for the family to complete their treatment and for the result of the treatment.

Hemuppgiften är ett viktigt moment inom såväl Funktionell familjeterapi (FFT) som Dialektisk beteendeterapi (DBT). Målsättningen med denna uppsats var att utröna om, och i sådana fall på vilket sätt, hemuppgifter ges inom den familjeterapeutiska kontext som utgör ramen för FFT. En hypotes vid arbetets ingång var att de interaktionistiska hemuppgifterna kommit att ersättas av de mer beteendeorienterade som ingår i DBT. De personer som utgjort underlag för undersökningen arbetar alla på en öppenvårdsmottagning inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Uppsala, med antingen ovan nämnda Funktionella familjeterapi (n=3) eller med Dialektisk beteendeterapi (n=2). Syftet med studien var att, dels via en enkätundersökning dels via en intervju i fokusgruppform, försöka förstå mer av det psykoterapeutiska redskap som utgörs av hemuppgiften. Fokus låg på den relationella hemuppgift som familjeterapeuterna tillhörande nämnda team förväntas konstruera utifrån tillhandahållen FFT-manual. Resultatet visade på en relativt stor bredd när det gällde terapeuternas syn på och tillämpning av hemuppgiften, men det generella mönstret pekade på att terapeuterna i sitt praktiska arbete konstruerade såväl relationella som beteendeorienterade hemuppgifter. Vad som framkom är dock ett behov av och en önskan från familjeterapeuternas sida om en större tydlighet kring hur man går tillväga då man fastställer och ger en familj en relationellt orienterad hemuppgift. Det vi sluter oss till i vår uppsats är att ett sådant förtydligande inte låter sig göras med mindre än att man går till botten med och definierar vad funktionen av relationen innebär samt hur man använder sig av denna vid det som inom Funktionell familjeterapi kallas för relationsbedömningen. / The homework is an important part of both Functional Family Therapy (FFT) and Dialectical Behavior Therapy (DBT). The goal of this essay has been to determine if, and in what way, homework is used in the context of family therapy, that is the frame of FFT. One hypothesis at the beginning of this work was that the interactional home assignments have started to be replaced by the behavior oriented ones that are a part of DBT. The individuals participating in the study are all working in a psychiatric outpatient clinic (BUP) in Uppsala. They are all using either Functional Family Therapy (n=3) or Dialectical Behavior Therapy (n=2) as treatment methods. The purpose of the study has been to try to understand more of the homework as a therapeutic instrument, especially the relational homework that family therapists are expected to work out on the basis of a manual that is provided within FFT. Two methods have been used to examine this: a survey and focus group interview. The results show a relatively large width when it comes to the therapists view on and practice of homework, though the general pattern indicates that they work out both relational as well as behavior oriented assignments in their practical work. However, there is a need and a wish of the family therapists to gain more clarity on how to determine and give a family a relational oriented homework. The conclusion of this essay is that a clarification like that is not possible, unless you go to the bottom with and define what the relational function is and how to use it in what within Functional Family Therapy is called the Relational Assessment Phase.

Bakgrund: Irritable Bowel Syndrome (IBS) och Funktionell Dyspepsi (FD) är två syndrom som många personer lider av och som det inte finns någon botande behandling för. Då syndromen bara går att symptomlindra tar många av personerna som lider av dessa till egenvårdsmetoder som ofta är kostrelaterade. Att stötta och vägleda patienter i sin egenvård är en uppgift som sjuksköterskor i allmänhet har, och i synnerhet för dessa patienter eftersom ingen botande behandling finns. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva kostrelaterade egenvårdsmetoder för patienter med Irritable Bowel Syndrome och/eller Funktionell Dyspepsi där upplevda och/eller observerade effekter beskrivits. Syftet var även att beskriva de valda studiernas datainsamlingsmetoder. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design. Datainsamlingen har skett från databaserna PubMed och CINAHL. Huvudresultat: Tretton studier har inkluderats. Utifrån dessa har det framkommit att patienter som lider av IBS och/eller FD kan ta till en mängd olika kostrelaterade egenvårdsmetoder. Effekter av dessa har visat sig förebygga och/eller lindra fysiska symptom från mag-tarmkanalen samt i och med detta ge förbättrad livskvalitet. De datainsamlingsmetoder som beskrivits har visat sig variera mellan frågeformulär och skattningsskalor, dagböcker, kroppsliga markörer samt gruppintervjuer. Slutsats: Patienter med IBS och/eller FD kan använda sig av ett flertal olika kostrelaterade egenvårdsmetoder i syfte att förebygga och/eller lindra sina symptom från mag-tarmkanalen. En mängd olika datainsamlingsmetoder kan användas för att identifiera olika kostrelaterade egenvårdsmetoder och dess påverkan på symptom från IBS och/eller FD. / Background: Irritable Bowel Syndrome (IBS) and Functional Dyspepsia (FD) are two syndromes that many people suffers from and that has no curing treatment. Since the syndromes only has a symptomatic treatment many people that suffers from it uses self-care methodes that often includes diet. Support and guidance in patiens self-care are a main task for nurses in general and especially for these patients since no curing treatment is available. Aim: The aim of the present study was to describe dietary self-care practices for patients with Irritable Bowel Syndrome and/or Functional Dyspepsia where the perceived and/or observed effects was described. The aim was also to describe the selected studies data collection methods. Method: A literature review with descriptive design. Data has been collected from the databases PubMed and CINAHL. Main Results: Thirteen studies were included. From these, it has been found that patients suffering from IBS and/or FD may use a variety of dietary self-care methods. Effects of these have been shown to prevent and/or alleviate physical symptoms from the gastrointestinal tract and therefore provide better quality of life. The data collection methods described have been found to vary between questionnaires and rating scales, diaries, physical markers and group interviews. Conclusion: Patients with IBS and/or FD can make use of many diet related self-care methods to prevent and/or relieve their symptoms from the gastrointestinal tract. Many different data collection methods can be used to identify diet related self-care practices and its effect on the symptoms of IBS and/or FD.

Idag är medvetenheten om miljöförstöring och dåliga arbetsförhållanden för anställda större än för trettio år sedan. Att företag ska ta ansvar och aktivt arbeta för en hållbar utveckling har blivit ett fenomen internationellt. Denna studie är en analys av tre svenska detaljhandelsföretags hållbarhetsredovisning, från 2003, 2008 och 2013, med syfte att visa på eventuell förändring över tid. Med en socialkonstruktivistisk språksyn används delar av Faircloughs kritiska diskursanalys och Hallidays systemisk-funktionella grammatik för att undersöka texternas modalitet samt vilka diskurser som präglar hållbarhetsredovisningarna. Även hållbarhetsredovisningens omfattning i förhållande till årsredovisningens totala omfång undersöks. Resultatet visar att ett av de tre undersökta företagen formulerar sin redovisning med starkare modalitet med åren. För två av företagen blir diskursen som rör bland annat arbetsförhållanden större, medan det tredje företaget domineras av en miljödiskurs. Gemensamt för de tre företagen är att hållbarhetsredovisningen ökar i omfattning. En slutsats är att hållbarhetsredovisningarna har påverkats av den sociala praktik de är en del av. Globalisering och ett ökat intresse för hållbarhetsarbete hos konsumenterna bör vara en bidragande faktor till hållbarhetsredovisningens expansion. Att diskursen för sociala förhållanden tar större plats med åren har möjligen att göra med en ökad medvetenhet om dåliga arbetsvillkor hos allmänheten.

Vår intention var att undersöka lärares uppfattningar av genrepedagogik. Denna pedagogik vilade på tre ben, en teori om lärande, en teori om språk samt cykeln för undervisning och lärande. Genrepedagogiken utvecklades i Australien för cirka 30 år sedan. Idag används den över hela världen. Pedagogiken hade som mål att utveckla elevers läs- och skrivförmåga oavsett socioekonomisk bakgrund. Metoden som låg till grund för vår studie var kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade sex respondenter från olika delar i södra och mellersta delarna av Sverige. I analys- och resultatdelen presenterade vi våra resultat utifrån sex teman som svarade mot våra frågeställningar om lärares uppfattningar av genrepedagogik. Vårt resultat visade att våra respondenter genom genrepedagogiskt arbetssätt såg en positiv utveckling av elevernas skrivförmåga och en ökad språklig medvetenhet. De flesta respondenter såg alla faser i cirkelmodellen som lika betydelsefulla och eleverna kunde få den individuella stöttning som var relevant för var och en. Samtliga respondenter såg att texterna för elever i läs- och skrivsvårigheter förbättrades. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv var det intressant att se att respondenterna uppfattade pedagogiken som positiv för elever i läs- och skrivsvårigheter. Vår studie visade att den systemisk-funktionella grammatiken var betydelsefull för att genrepedagogiken skulle vila på alla sina tre ben. Det var inte alla respondenter medvetna om. Vissa respondenter ansåg att arbetssättet kunde bli för tidskrävande, men framgångsfaktorerna övervägde.

Endocytosis is an essential cellular process consisting of the internalization of extracellular cargo and its transport towards different intracellular destinations. Multiple endocytic routes are tailored for the internalization and trafficking of different types of cargo and multiple endocytic organelles provide specialized biochemical environments where different molecular events take place. Membrane receptors and cargo molecules are internalized by both Clathrin-dependent and –independent endocytosis into early endosomes. From here two main endocytic routes are followed: 1) the recycling route, mainly followed by membrane receptor and other molecules like Transferrin, brings the cargo back to the plasma membrane and 2) the degradative route, followed by molecules like Epidermal Growth Factor (EGF) and Lipoprotein particles (LDL), leads the cargo to degradation into late endosomes/lysosomes. In addition to the basic function of intracellular cargo transport, the endocytic system fulfils many other cellular and developmental functions such as transmission of proliferative and survival signals and defence against pathogens. In order for cells to properly perform their various and numerous functions in organs and tissues, the activity of the endocytic system needs to be coordinated between cells and, within individual cells, integrated with other cellular functions. Even though molecules orchestrating the endocytic sorting and transport of different types of cargo have long been investigated, our understanding of the molecular machinery underlying endocytosis and its coordination into the cellular systems remains fragmentary. The work presented in this thesis aimed at understanding how this high-order regulation and integration is achieved. This requires not only a comprehensive analysis of molecular constituents of the endocytic system but also an understanding of the general design principles underlying its function. To this end, in collaboration with several members of the Zerial group and with the HT-Technology Development Studio (TDS) at MPI-CBG, I developed a new strategy to accurately profile the activity of human genes with respect to Transferrin (Tfn) and Epidermal Growth Factor (EGF) endocytosis by combining genome-wide RNAi with several siRNA/esiRNA per gene, automated high-resolution confocal microscopy, quantitative multi-parametric image analysis and high-performance computing. This provided a rich and complex genomic dataset that was subsequently subjected to analysis with a combination of tools such as a multi-parametric correlation of oligo profiles, phenotypic clustering and pathways analysis, and a Bayesian network reconstruction of key endocytic features. Altogether, the genomic endeavour and the subsequent analyses provided a number of important results: first, they revealed a much higher extent of off-target effects from RNAi and provided novel tools to infer the specific effects of genes loss of function; second, they identified a large number of novel molecules exerting a regulatory role on the endocytic system, including uncharacterized genes and genes implicated in human diseases; third, they uncovered the regulatory activity of signalling pathways such as Wnt, Integrin, TGF-β, and Notch, and found new genes regulating the sorting of cargo to a specialized subset of early endosomes that function as intracellular signalling platforms; and fourth, a systems analysis by Bayesian networks revealed that the cell specifically regulates the number, size, concentration of cargo and intracellular position of endosomes, thus uncovering novel properties of the endocytic system. In conclusion, the work presented here not only provided a dataset extremely rich of information whose potential has just begun to be uncovered but also shows how genomic datasets can be used to reveal design principles governing the functioning of biological processes.

Firms tend to engage in interorganizational relationships (IORs) to an increasingly large extent. IORs are however problematic. On one hand, they entail expectations of continued possibilities. On the other hand, they entail expectations of complete explicitness – business partners simply expect intentions to be transparent and fixed. Co-workers in IORs manage these expectations with trust: in the context of IORs, trust is both a promise of continued possibilities and explicitness. Continued possibilities require changeable intentions however, making explicitness hard to maintain. The given promise is consequently very hard to keep, and the result is accusations of betrayal. The management method of trust is comprised by dilemmas originating from a complex interplay between strong ideas about what to (and not to) do and the dynamics of IORs. This could be described as an interplay between ideology, cooperative situations and dilemmas of practice. Ideology is investigated using corpus linguistics and functional grammar applied on concordances extracted from academic articles about Trust and the contrasting terms Control and Betrayal. Cooperative situations are investigated using correspondence analysis applied on an indexed interview material. Underlying interviews concern IORs, and informants come from a broad sample reflecting different types of firms, industries and professions. Dilemmas of practice, finally, are represented by in-depth interviews with individuals whom possess rich experience of IORs. The interviews are transcribed in detail and analyzed using functional grammar. Results show that IORs are profoundly dilemmatic and that co-workers use trust as a mean to bridge the dilemmas of IORs. Result also reveals that dilemmas of IORs have an ambiguous quality; dilemmas are not just a problem that needs to be handled, but to an equal extent a resource that can be used for deliberation and decision. In the management method of trust, dilemmas are as inevitable as they are indispensable. / Gränslöst Management