Uppsatsen undersöker sambandet mellan text, diskurs och social praktik i ett tal hållet av Olof Palme i september 1974 på Skånes partidistrikts Chilemöte. Studien undersöker även vilka strategier Palme använder i sitt tal och de vanligast förekommande teman. Metoden i arbetet är en kombination av Faircloughs kritiska diskursanalys och Hallidays systemiska funktionella grammatik. Textanalysprogrammet Lexicool användes för att se de mest använda orden i talet. Resultatet visar att Palmes tal inte var ett ordinärt politiskt tal, då han till största delen talar i första person plural och om “de” som inte är inkluderade. I politiska tal är det vanligt att man talar i egen person för att vinna röster. Dessutom används inte modalitetsmarkörer i någon större utsträckning, en väl vald strategi för att tala till Chiles folk i kris och för att visa avsky mot Pinochet och andra diktatorer. De mest förekommande teman är politik, demokrati och diktatur, som får sammanfatta talets syfte. Sambandet mellan text, diskurs och social praktik är solidaritet. Palmes sista uppmaning i sitt tal, på textnivå, är att alla ska visa Chile solidaritet. Palme talar även om andra länder i kris, andra länder som levt i diktaturer, vilket visar solidaritet på diskursnivå. Socialdemokratisk ideologi och historia har sin grund i solidaritet, vilket visar en länk mellan text, diskurs och social praktik.

Denna rapport beskriver ett projekt som startats och utförts på Aspervall instrument AB. Projektet är en del i kursen examensarbete för högskoleingenjörer i maskinteknik, MSGC17, vid Karlstads universitet, fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap. Målet med arbetet var att presentera ett layoutförslag som kan användas för en planerad flytt av Aspervall Instruments verksamheten från befintliga lokaler till nya större lokaler. Rapporten består av flera olika delar. Den första delen består av en nulägesanalys där med hjälp av datainsamlingen (intervjuer, observationer och kundordrar), orsakverkandiagram och flödesschema en hel bild av företagets maskinpark har tagits fram för att kunna förstå problemen som finns i nuvarande layout. Analysen är byggd av underlag framtagna ur litteraturstudier inom tillhörande ämnen Följande del består av framtagningen av de sex olika layoutförslagen som skall lösa de problem framtagna ur nulägesanalysen. Mätning av de nya lokalerna, maskiner och dess tillhörande utrustning samt systematisk layout planering har använts som underlag för att kunna kartlägga en layout. Alla layoutförslag har framtagits med hjälp av Microsoft Visio och Smart Draw. Layoutförslagen 2,4 och 6 sållades bort ur de möjliga alternativen tillsammans med ledningen på Aspervall. De kvarstående förslagen 1,3 och 5 utvärderades sedan med hjälp av två olika metoder. Första metoden bestod av minskning i transporter och onödiga rörelser medans den andra utvärderade hur pass bra de olika förslagen kan lösa de nuvarande layoutproblemen som existerar. Layoutförslag 5 fick bäst resultat och anses därmed vara det förslag som lämpar sig bäst. Layoutförslag 5 minskade transporter och onödiga rörelser med 31% och fick högsta poäng i viktningsmatrisen. Förslaget består av bra verktyg och materialhantering med en kompakt maskinpark som uppfyller alla krav. Förslaget ger god möjlighet för arbetsrotation och kompetensöverföring inte bara inom en grupp men också mellan olika grupper vilket kan leda till ökande effektivitet och stark lagkänsla. Förslaget är skissat så att ut- och inflyttningen av de maskiner som skall bytas ut inte kommer att påverka dess produktion. För fortsatt arbete har olika förbättringsförslag presenterats samt har det även genomförts en utvärdering. Detta för att underlätta företagets beslut kring vart man skall börja arbetet i syn på enkelhet och effektivitet. Slutsatsen av utvärderingen visar att verktygshantering och regelbundna möten med personal är de två förbättringarna som är lättast att genomföra samt som ger störst effekt och nödvändigt resultat. / This report describes a project which is conceived at Aspervall Instruments AB. This project is a part of the course “degree project of Bachelor of Science in Mechanical Engineering”, MSGC17, at Karlstad University, the faculty of health, science and technology. The aim of the project was to present a layout proposal that could be used for a planned move of Aspervall Instruments operations from existing premises to new larger premises. The report consists of several different parts. The first part presents a current position analysis. With the help of the data collection (interviews, observations and study of customer orders), the cause-effect analysis and spaghetti diagram an entire picture of the company's machine park has been developed to understand the problems that exist in the current layout. The following part was the development of various layout proposals which solves the problems that were encountered under current position analysis. Measurement of machinery and their related equipments, measurement of the new premises and systematic layout planning have been used to map several layouts. All layout suggestions have been drafted using Microsoft Visio and Smart Draw. During the first screening together with the management, three layout suggestions, suggestion 2,4 and 6 were left out. Then the remaining layout suggestions 1,3 and 5 have been evaluated using two methods. The first method was about the number of reductions in transport and unnecessary movements, and the following one was about how well various proposals can solve the problems which exist within the current layout. Layout proposal 5 was the best result in the evaluation and is the most suitable proposal. The proposal reduces the unnecessary transport and movement with 31% and got highest points in the evaluation table. The proposal consists of comprehensive tools and material handling with a compact machine park that meets all requirements. The proposal provides a good opportunity for job rotation and transfer of skills not only in the group but also between different groups, which can lead to increased efficiency and can help to build a strong team spirit. The proposal is outlined so that moving of the machines which are planned to be replaced / purchased in the near future will not affect production. For continuing work, various improvement proposals have been presented as well as an evaluation has also been conducted to facilitate the management in their decision regarding what to begin with, in terms of efficiency and easy to implement. According to the evaluation tool handling and regular meetings with the staff are the two easy-to-implement enhancements and can provide effective and responsive results.

Denna masteruppsats handlar om svenska myndigheters värdegrundstexter och har som över­gripande syfte att förstå vi är-konstruktionen. Vi är-konstruktionen innehåller en grammatisk form som prototypiskt beskriver nutid, framtid eller allmängiltiga påståenden, men som tycks användas i en annan betydelse i värdegrunder. I studien redogör jag för hur konstruktionen kan se ut, vad den uttrycker samt försöker förstå varför den finns genom att använda systemisk-funktionell grammatik (SFG). I undersökningen analyseras 351 vi är-konstruktioner och jag beskriver i en första fas vad som kan vara subjekt och vilka verb som kan användas i konstruktionen. I en andra fas kategoriserar jag verben utifrån vilken process de realiserar och utgår ifrån den svenska beskrivningen av systemisk-funktionell grammatik. I en tredje och sista fas undersöks vi är-konstruktionens olika typer av modalitet som uttrycker avsändarens inställning till yttrandet.  Undersökningen visar att de vanligaste komponenterna är vi och är, att presens indikativ är vanligare än modifierade verbfraser och att relationellt attributiva processer är den vanligaste processen. Undersökningen föreslår att den svenska indelningen i processer bör utvecklas då den inte är tillräcklig för att beskriva materialet.Beteendeprocesser hämtas från den engelska SFG-modellen, men med viss modifikation, för att kunna beskriva materialet och förstadeltagaren kallas utövare.Undersökningen föreslår även att presens indikativ tolkas mer uppmanande då det används tillsammans med rumsadverbial som förankrar händelsen på myndigheten.  Att vi är-konstruktionen används kan vara ett resultat av värdegrundens syfte att fungera både som dokumentation och styrinstrument. Presens indikativ-former är mildare uppmanande än imperativ, de möjliggör att subjekt kan skrivas ut och de uppmuntrar till dialog.

No description available.

Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur ett fåtal lärare tänker kring sambandet mellan språk och ämnesinnehåll i ett genreperspektiv. Min ambition var att ta reda på hur lärare skapar en språklig miljö som gynnar alla elevers lärande men med ett särskilt fokus på flerspråkiga elever. I litteraturgenomgången belyser jag internationell/nationell forskning i ett genrepedagogiskt perspektiv, främst utifrån den australiska genreskolan, även kallad Sydneyskolan. Studien har en kvalitativ inriktning och insamling av data har skett genom intervjuer och videoinspelning i klassrummen. Det resultat som framkommer i studien visar huvudsakligen att deltagarna ser en positiv utveckling hos eleverna utifrån det genrepedagogiska arbetet. Både lärare och elever får stöd genom pedagogikens tydliga modeller och strukturer enligt intervjudeltagarna. De uttrycker dock en oro för att genrepedagogiken ska hanteras formalistiskt och statiskt på grund av den okunskap som än så länge råder i Sverige gällande det explicita arbetet med text. Deltagare med en gedigen teoretisk kunskap talar dock mer om problematiken med hur pedagogiken ska tolkas och genomföras än vad deltagare gör som inte fördjupat sig i teorin. Ett förslag är att ett genreläromedel skapas som stödjer lärare i att ta sig an genrepedagogiken.

I denna uppsats undersöks fyra olika bostadsannonser samt de modelläsare som konstrueras i dessa. Modelläsaren kan beskrivas som den presupponerade eller förmodade läsare som sändaren av texten riktar sig mot och kan vidare förstås som en abstrakt instans som skapas i texten. Syftet med undersökningen är att studera vilka modelläsare som skapas i annonserna och vad dessa modelläsare kännetecknas av, men också att undersöka vilka betydelser och funktioner som hemmet i annonserna kan tillskrivas.  Metoden för analysen bygger på den systemisk-funktionella grammatiken och analysen av modelläsaren är uppdelad i flera steg. I ett första steg görs en analys av annonsernas ideationella betydelser där skriftens olika processer och förstadeltagare studeras, men också de attribut och aktiviteter som kan utläsas i annonsernas bilder. I det andra steget undersöks annonsernas interpersonella betydelser genom en analys av skriftens tilltal och lexikon, samt dess uttryck för attityd. Dessa två steg lägger tillsammans grunden för den sista delen av undersökningen, vilken innebär en analys av de presuppositioner som kan utläsas i texterna. Resultatet av undersökningen visar att modelläsarna som skapas i de olika annonserna liknar varandra i stor utsträckning; samtliga annonser tycks exempelvis förutsätta en urban, kapitalstark och trendmedveten läsare. Hemmet kan i stor utsträckning ses som ett uttryck för modelläsarnas identitet och livsstil och i annonserna kan tre gemensamma teman utläsas: hemmet fungerar som en arena för konsumtion, som en plats för socialt umgänge och som en plats för avkoppling.

Grammatiska metaforer har visat sig vara en viktig beståndsdel i det specialiserade språket. Syftet med denna uppsats är att undersöka sambandet mellan andelen grammatiska metaforer i elevtexter och deras betyg i de nationella provens skriftliga del i bedömningsaspekten ”språk och stil”. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är den systemisk-funktionella lingvistiken, som kompletterats med en översikt av det bedömningsunderlag som provkonstruktörerna tillgängliggjort digitalt. Materialet utgörs av 30 elevtexter från de nationella provens skriftliga del i kursen Svenska 1. Arbetsförloppet har i korta drag utgjorts av inläsning, materialinsamling, kodning av elevtexter och analys av resultat. I resultatet visades en svag korrelation mellan andelen grammatiska metaforer och elevtexternas tilldelade betyg, och variationen mellan enskilda elevtexter inom betygsstegen tyder på att andra bedömningsgrunder har påverkat deras betyg till större grad än andelen grammatiska metaforer. Detta blir således även uppsatsens övergripande slutsatser.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur kristendomen framställs i ett läroboksavsnitt i ämnet religion på högstadienivå. För detta har jag använt den systemisk-funktionella grammatikens ideationella analys och undersökt fördelningen av processtyper, textens förstadeltagare samt positionerna för karaktärer relaterade till kristendomen. Analysen visar att kristna människor ofta förekommer som förstadeltagare och därmed framställs som aktiva i texten. Däremot förekommer karaktären Gud, och till viss del resten av treenigheten, framför allt i ganska abstrakta processer, och framstår på så sätt som ett mer abstrakt fenomen än kristna. Detta blir särskilt tydligt om man jämför med karaktären kejsar Konstantin, som är en drivande förstadeltagaren i texten. Detta kan kopplas till läroplanens mål om en icke-konfessionell skola och tolerans. I användningen av pronomenen man respektive vi kan man dock ana en vag antydan till att kristendomen kopplas till människor i dåtid medan människor i nutid antas vara icke-troende, men det skulle krävas en utförligare analys än den ideationella för att bekräfta en sådan hypotes.

Syftet med detta examensarbete var att få en förståelse för musikens betydelse i den narrativa berättelsen samt ge läsarna en uppfattning om hur det i kombination med ljuddesign och specifika röstaspekter kan användas för att skapa en känsla av närvaro. Uppsatsen inleds med en redogörelse för tidigare forskning och därefter har en audio-visuell analys genomförts på två nyckelscener i Lejonkungen som representerar vändpunkter. Metoden baserades på Wingstedts kategorisering av musikaliska berättarfunktioner och kompletteras med andra musikaliska attribut beskrivna av Gabrielsson och Lindströms samt van Leuweens komponenter för att identifiera olika rösttyper. Sekvenserna analyserades seriellt där respektive scen innehåller en sammanfattande bakgrund, ljudbeskrivning och funktionsanalys följt av ett resultat. Resultatet visade att de två scenerna bygger på emotiva-, informativa-, deskriptiva-, vägledande- och temporala berättarfunktioner samt att det fanns en tydlig distinktion när det kommer till gestaltning av protagonist och antagonist både musikaliskt och gällande deras röstkaraktäristik. I den avslutande diskussionen fastslogs spekulativt att det känslomässiga engagemang publiken upplever spelar en betydande roll för filmens popularitet och dessa funktioner framförs väldigt subtilt. Förhoppningsvis kan resultatet leda till en större medvetenhet om hur musik och röstkaraktäristik kan brukas för att fånga publikens intresse. Detta kan vara till nytta både bland kompositörer och regissörer samt en inspirationskälla för framtida studenter inom audio-visuella medier.

Jag har genomfört en textanalys av 12 krönikor från 2013-2016 som handlar om depression. Syftet med undersökningen var att undersöka hur depression framställs i krönikor idag beroende på om skribenten har erfarenhet av sjukdomen från ett inifrån- eller utifrånperspektiv. Jag har tagit avstamp i den systemisk-funktionella grammatiken och undersökt teman, attityder och värderingar, närhet och distans, identitetsskapande samt deltagarroller. Resultaten från undersökningen visar att det skiljer i framställningen av depression beroende på om skribenten har egen erfarenhet eller erfarenhet som anhörig inom alla de områden jag valde att undersöka. Både sjukdomstillstånd och människor framställs som aktiva och passiva beroende på skribentens erfarenhet, de med egen erfarenhet skapar mer närhet till läsaren och en starkare identitet med den egna gruppen och båda grupperna har en negativ attityd till sjukdomen depression men olika om andra sjukdomsdrag samt människor.