Vi är av uppfattningen att elevers skrivande kan vara ett verktyg för lärande och personlig utveckling, men att det då krävs en språklig medvetenhet. För att kunna skapa denna språkliga medvetenhet hos eleverna krävs ett funktionellt förhållningssätt till skrivandet samt en metaspråklig förmåga. I detta examensarbete tar vi oss därför an frågan kring hur skrivandet kan göras meningsfullt för elever och hur läromedel kan vara ett redskap för eleverna och läraren i detta. Den teoretiska utgångspunkten för vårt arbete är den funktionella grammatiken där betydelse och funktion är centralt. Syftet med arbetet är att granska hur läromedelsserien Svenska impulser använder metaspråk för att utveckla elevers skrivande och därmed också undersöka en eventuell progression i läromedlets skrivdelar. Utifrån detta vill vi också granska vilken syn på skrivande som speglas i läromedlet. För att realisera syftet har tre frågeställningar formulerats: 1) Hur används metaspråk i förhållande till skrivande i Svenska impulser? 2) På vilket sätt, om något, synliggörs en progression i hur läromedlet använder sig av metaspråk utifrån kurserna Svenska 1, 2 och 3? och 3) Hur kan synen på skrivande i läromedlet förstås i relation till teorier om funktionell grammatik?Materialet i arbetet är således läromedlet Svenska impulsers tre böcker för vardera kurs i ämnet svenska, samt tillhörande styrdokument. För att kunna besvara våra frågor använder vi oss av kvalitativ innehållsanalys där vårt material kodas, kategoriseras och slutligen tematiseras utifrån frågeställningarna. I läromedlet finns olika typer av metaspråk men också ett tydligt fokus på texttyper vilka är starkt kopplade till styrdokumenten. Dessutom förekommer det genomgående en preskriptiv språksyn. Vår slutsats är att skrivande främst ses som en social handling i Svenska impulser, men att det inte förekommer tillräckligt mycket metaspråk för att kunna sägas vara funktionellt. Vi menar därför att läromedlet lämnar över till läraren att skapa en explicit undervisning utifrån teorier kring den funktionella grammatiken i klassrummet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur svensklärare uppger att de konkretiserar målen och kunskapskraven som rör skriftlig produktion för elever i svenska 3. Undersökningen ger underlag för diskussion om lärandematrisers vara eller icke-vara i undervisningen. Kvalitativa metoder har använts i form av en enkätundersökning och textanalys av fyra gymnasielärares egengjorda lärandematriser. I textanalysen har Johan Alms teoretiska ramverk, baserat på kategorierna indikatorer och amöbor, använts som inledande analysverktyg. Med hjälp av systemisk-funktionell grammatik har det i vår analys visats att ramverket inte var tillräckligt. Vi har därför vidareutvecklat Alms ramverk genom att lägga till två kategorier, vilka vi namngett kameleonter och zebror. Textanalyserna visade att samtliga kategorier förekom i varierande grad. Deltagarna och omständigheter, liksom passiverade processer, visade sig också påverka abstraktionsgraden. Enkätsvaren gällande för- och nackdelar med lärandematriser rörde tankar om tydlighet, bedömning, tidsaspekt och huruvida man ska fokusera på delar eller helheter. De lärare som inte skapade lärandematriser valde att använda sig av Skolverkets formuleringar tillsammans med andra lektionsaktiviteter som involverade diskussion och arbete med textexempel. Av detta dras slutsatserna att det är svårt att konkretisera mål som rör skriftlig produktion i en lärandematris, eftersom det begränsade utrymmet gör att språket måste komprimeras, vilket i sin tur ökar abstraktionsgraden. En annan slutsats är att innehållet i lärandematriserna förutsätter att eleverna har en hög metaspråklig kompetens, eftersom kameleonter, zebror och grammatiska metaforer förekom ofta. Av lärarnas enkätsvar framgick att de var medvetna om matrisens begränsningar. Utöver det upplevde flera lärare att det inte fanns ett behov av att skapa egna lärandematriser då skolverkets formuleringar ansågs vara tillräckliga.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på vad forskningen hittills har kommit fram till om språkutvecklande arbetssätt i allmänhet och inom historieämnet i synnerhet. Genom att söka i olika databaser har vi hittat relevant forskning i form av doktors-och licentiatavhandlingar samt refereegranskade vetenskapliga artiklar. Forskningen i denna kunskapsöversikt lyfter främst argument för ett språkutvecklande arbetssätt och olika metoder för detta. Forskningen poängterar även eventuella risker med ett för stortfokus på språket i undervisningen. Historieämnet har sitt eget ämnesspråk och forskningen betonar förståelsen för ämnesspråket som nödvändig för förståelsen av ämnesinnehållet. I denna kunskapsöversikt har vi kommit fram till att språkutvecklande arbetssätt är nödvändigt då eleverna behöver få möjlighet att utveckla en förståelse för ämnesspråket och därmed även en djupare förståelse för ämnesinnehållet. Forskningen lyfter lärarens roll och att lärarens förståelse för ämnesspråket är avgörande för att kunna bedriva en språkutvecklande undervisning. Därför hoppas vi kunna inspirera framtida lärare till att utveckla sina kunskaper om ämnesspråk samt språkutvecklande arbetssätt inom historia.

Enligt teorier om den moderna samhällsordningen präglas dagens marknadskommunikation av varumärke och identitet. Produkter tillskrivs betydelse och individen förverkligar sig själv genom sin konsumtion. Av den typen av identitetsskapande följer en ökad konsumentmedvetenhet, som gör det viktigt för företag att möta konsumenters förväntningar på de varor de säljer och hur de väljer att marknadsföra sig. Denna studie undersöker hur hållbarhet konstrueras och realiseras diskursivt med språkliga verktyg i livsmedelskedjan Icas externa webbkommunikation, och vilka betydelser Ica och deras kunder tillskrivs i relation till hållbarhet. Det görs med ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt som ser språkande som ett sätt att skapa och ge uttryck för olika världsbilder. Metoden består i en övergripande tematisk analys av texternas innehållsmönster, samt en mer detaljerad systemisk-funktionell analys av processer, deltagare och inbäddade betydelser. Resultaten visar att hållbarhet i första hand skrivs fram som någonting dynamiskt och pågående, med betoning på individens kraft att skapa förändring. Mer negativt kodade diskurser om klimatproblem tycks konstrueras utan ansvariga mänskliga deltagare och hamna i periferin för positivt förändringsorienterade diskurser. I de senare träder Ica fram i rollen som den ansvarstagande, vetande och agerande parten. Kunden skrivs fram som den som fortfarande står inför valet att agera för en mer hållbar värld – inte sällan genom konsumtion av hållbara produkter. Exemplet Ica ger en fingervisning om hur hållbarhet konstrueras i konsumentriktad text och hur dagens företag försöker inspirera till hållbart agerande. Ur ett mer kritiskt synsätt kan konstruktionen av hållbarhet ses som underordnad ekonomiska aspekter, som en oundviklig del i företagskommunikativa strategier för att nå gynnsamhet på en allt mer medveten marknad.

Syftet med denna uppsats har varit att ge en djupare kunskap om hur musik kanframhäva karaktärers personlighet samt hjälpa som berättarmedel för den narrativavärlden. Detta utfördes genom analysmetoder från teoretiker såsom Johnny Wingstedt,Michel Chion och Valerio Sbravatti. Analysmetoderna genomfördes en efter en över enutvald sekvens från Disney-Pixar filmen Wall-E. Resultatet av analyserna blev attmusik fungerar som ett medel för att förmedla känslor till publiken och förstärkahuvudkaraktärens handlingar och känslor. Det framkom också att musiken i sig berättaren historia där varje instrument, tempoändringar och skillnader i dynamik påverkadebilden. I diskussionen redogörs forskningsfrågorna och fortsätter med hur viktigt det ärmed en bra ljudbild för en bra filmupplevelse

Denna kandidatuppsats undersöker ett möjligt samband mellan funktionell dumhet och överbemanning inom Tech-branschen i Sverige. Tech-branschen har sett en betydande tillväxt under de senaste decennierna och bidrar nu till en betydande del av Sveriges BNP. Med ökande tillväxt söker företag inom branschen kontinuerligt efter kompetens för att förbättra sina prestationer. Den ökade arbetskraften inom Tech-branschen ger upphov till frågor om vilka funktioner företag inom branschen består av och hur de leds och styrs av ledare. Tech-branschen är en del av kunskapsekonomin och karaktäriseras av abstrakta arbetsuppgifter, vilket förändrar rollerna för både arbetare och ledare. Ledare kan inte alltid uppnå samma nivå av kompetens inom hela ansvarsområdet som individuella arbetare. Trots detta förväntas ledare fatta rätt beslut i en miljö av hög komplexitet och informationsöverflöd. Denna studie fokuserar på begreppet funktionell dumhet, vilket innebär beteenden och interaktioner inom organisationer som leder till brist på reflexivitet, ökad rationalisering och minskad kritisk inställning till arbete och processer.   Denna studie fokuserar på överbemanning inom Tech-branschen och undersöker om det finns ett samband mellan funktionell dumhet och överbemanning. Överbemanning antas främst ske under högkonjunktur och kan påverkas av interna faktorer såsom anställdas motivation att klättra inom hierarkin och konkurrensen mellan dem. Studien syftar till att problematisera hur arbetet värderas och tolkas utifrån möjlig funktionell dumhet och hur detta kan bidra till ineffektivitet och överbemanning. Genom att undersöka sambandet mellan funktionell dumhet och överbemanning inom Tech-branschen kan denna kandidatuppsats bidra till en djupare förståelse för de potentiella effekterna av funktionell dumhet och dess konsekvenser för företag och anställda. Studien har utformats utifrån en kvalitativ forskningsansats där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex personer med en managementroll inom Tech-företag i Sverige. Intervjuerna följde en intervjuguide som grundats i att fånga teman om hur funktionell dumhet möjligen uttrycks inom företaget med fokus på organisationskultur, ifrågasättande, utvärdering, anpassning och incitament. Teorierna Tournament teorin och Peters princip har ingått i ramverket för att lyfta fram beteenden inom företaget som grundar sig i hur anställda arbetar för en befordran. Incitament får alltså här en större mening för att ta hänsyn till att det möjligen uppstår situationer där målet av att klättra inom företaget för den anställda prioriteras över att säkerställa framgång för företaget. Resultatet visar att överbemanning inom den svenska Tech-branschen inte sker i någon större omfattning under studiens genomförande. Detta innebär att det uppkom svårigheter att konstatera om förekommer funktionell dumhet som en anledning till överbemanning förekommer. Trots detta har resultatet tillåtit en förståelse för hur funktionell dumhet förekommer inom de arbetsmiljöer som undersökts, där det kan fastställas att deltagare i studien agerar med ett förhållningssätt som motverkar funktionell dumhet, men där ledning och övre nivåer inom företaget påvisar tendenser som definieras som funktionell dumhet. Empiri har inte insamlats från dessa delar av företaget vilket innebär att ytterligare framtida forskning är högst aktuellt att göra med fokus på funktionell dumhet i ledningen inom svenska Tech-branschen. / This bachelor thesis investigates a possible link between functional stupidity and overstaffing in the Tech-industry in Sweden. The Tech-industry has seen significant growth in recent decades and now contributes to a significant portion of Sweden's GDP. With increasing growth, companies in the industry are continuously looking for skills to improve their performance. The increased workforce in the Tech-industry raises questions about what functions companies in the industry consist of and how they are led and managed by leaders. The Tech-industry is part of the knowledge economy and is characterized by abstract tasks, which changes the roles of both workers and managers. Leaders are not always able to achieve the same level of competence in the entire area of responsibility as individual workers. Nevertheless, leaders are expected to make the right decisions in an environment of high complexity and information abundance. This study focuses on the concept of functional stupidity, which involves behaviors and interactions within organizations that lead to a lack of reflexivity, increased rationalization and reduced criticality of work and processes.     This study focuses on overstaffing in the tech industry and examines whether there is a link between functional stupidity and overstaffing. Overstaffing is assumed to occur mainly during economic booms and can be influenced by internal factors such as employees' motivation to climb the hierarchy and competition between them. The study aims to problematize how work is valued and interpreted based on possible functional stupidity and how this can contribute to inefficiency and overstaffing. By investigating the link between functional stupidity and overstaffing in the Tech-industry, this bachelor thesis can contribute to a deeper understanding of the potential effects of functional stupidity and its consequences for companies and employees.   The study has been designed based on a qualitative research approach where the empirical data has been collected through semi-structured interviews with six people with a management role in Tech companies in Sweden. The interviews followed an interview guide based on capturing themes about how functional stupidity is possibly expressed within the company with a focus on organizational culture, questioning, evaluation, adaptation and incentives. The Tournament Theory and Peter's Principle have been included in the framework to highlight behaviors within the company that are based on how employees work for a promotion. Incentives are thus given a greater meaning here to consider that there may be situations where the goal of climbing within the company for the employee is prioritized over ensuring success for the company.    The results show that overstaffing in the Swedish Tech industry does not occur to any great extent, during the creation of this study. This means that there were difficulties in determining whether functional stupidity as a reason for overstaffing occurs. Despite this, the result has allowed an understanding of how functional stupidity occurs within the work environments examined, where it can be determined that participants in the study act with an approach that counteracts functional stupidity, but where upper levels of the company demonstrate tendencies that are defined as functional stupidity. Empirical data has not been collected from participants working in these parts of the company, which means that further future research is highly relevant with a focus on functional stupidity in upper management in the Swedish Tech industry.

Sverige är ett demokratiskt samhälle där medborgarna i allmänna val röstar fram de politiska partier som de vill bli företrädda av i riksdagen. Som medborgare och landets invånare är det av stor vikt att vara medveten om vilka strategier som används i politikernas språkbruk i kampen om makt under valkampanjen. Denna uppsats syftar till att studera språklig realisering av vallöftens sannolikhet och ansvarsfördelning med utgångspunkt i kritisk diskursanalys och systemisk-funktionell grammatik (SFG). Materialet för studien består av Sveriges tre största riksdagspartiers valmanifest från 2022. Analysen görs i kritisk belysning med hänsyn till den maktposition partierna har i förhållande till valmanifestens mottagare, dvs. väljarna. Undersökningens övergripande frågeställningar besvaras genom tre olika delanalyser, vilket medför att analysmaterialet granskas ur olika språkvetenskapliga perspektiv. I studien ingår en nyckelordsanalys, en transitivitetsanalys och en modalitetsanalys. Utifrån studiens resultat går det att konstatera att varje parti har sitt eget sätt att språkligt formulera sina vallöften som presenteras i valmanifesten. I det analyserade språkbruket återfinns också olika strategier för att undvika ansvar för det som utlovas, något som oftast är en följd av ett stort antal passivsatser och agentstrykningar, vilket i sin tur anses typiskt för myndighetsdiskurs. Dessutom synliggör resultatet att Sverigedemokraterna är det parti som förefaller vara minst ansvarstagande och därmed kan deras vallöften uppfattas som mer osannolika. Samtidigt påpekas att partiets konkurrensposition i valet kan påverka språkbruket och formuleringen av valprogrammet.

Bakgrund: Spinal stenos är en förträngning av ryggmärgskanalen längs med hela ryggmärgen. Akupunkturbehandling vid tillståndet har sedan 2013 konstaterats vara av låg evidensgrad, men viss behandlingseffekt går att se trots bristande studiekvalitet från tidigare forskning. Trots detta använder en majoritet av fysioterapeuter behandlingsmetoden vid spinal stenos. Syfte: Syftet med studien är att sammanställa litteratur gällande huruvida akupunkturbehandling har effekt på smärta, funktionell förmåga och livskvalitet hos individer med spinal stenos. Metod: PICO-modell användes för att definiera sökning till en litteraturöversikt. Sökningarna avgränsades till att avhandla studier skrivna efter 2013. Studier granskades utifrån studiekvalitetenligt EPHPP och PEDro. Resultaten för varje enskild studie granskades och sammanställdes sedan i en sammantagen bedömning för att besvara syftet. Resultat: Sju studier omfattades av sökningen varav tre studier med case-series design och fyra studier med RCT-design. Övervägande andel av studierna var av låg eller måttlig kvalitet. Av sex studier som undersökte smärta redovisade samtliga studier minskad smärta av akupunkturbehandling och fem av sex studier konstaterade statistiskt signifikant skillnad. Fyra studier som undersökte gångförmåga konstaterade förbättring, men utan tydlig skillnad mot andra interventioner. Övriga utvärderingsinstrument av funktionell förmåga visade tvetydiga resultat mellan studier. Tre studier som undersöker livskvalitet visar tvetydiga resultat. Slutsats: På grund av bristande urval och låg studiekvalitet går det inte att dra en slutsats huruvida akupunktur går att rekommenderavid spinal stenos. Resultaten tyder dock på positiva behandlingseffekter av akupunkturbehandling mot smärta vid spinal stenos. För att ge belägg för eventuella behandlingseffekter behöver mer forskning av högre kvalitet genomföras.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur genus kan konstrueras i läroböcker och utgår från frågeställningen: Hur kan genus konstrueras i läs- och arbetsböcker för årskurs 4-6 inom ämnet svenska?Arbetet utgår från Judith Butlers analys av genussystemet och hur det upprätthålls genom de centrala begreppen binära konstruktioner, performativitet och den heterosexuella matrisen. Genusteorierna kopplas samman med den kritiska diskursanalysen som bl.a. presenteras av Norman Fairclough samt den funktionella grammatiken. Detta är ett analysverktyg som tar sin utgångspunkt i begreppet diskurs vilket syftar till sätt att se hur språk och idéer konstruerar världen. De analyserade läroböckerna ingår alla i läromedelserien Tummen upp! Svenska som är ett kartläggningsmaterial utformat efter läroplanens centrala innehåll och kunskapskrav. Slutsatsen är att läroböckernas texter konstruerar genus på olika sätt. Trots att texterna har olika språkliga strukturer så binds de samman av flera återkommande genuskonstruktioner. Studien visar också på hur läromedlen prioriterar kunskaper före värden.

Följande examensarbete är en studie av några SFI-studenters språk- och grammatiksyn i relation till undervisning. Detta arbete föranleds av en studie (Carlson 2003) kring kunskapssynen inom SFI (svenska för invandrare). Inom ramen för Carlsons (2003) studie ligger särskilt delen som är relaterad till grammatiksynen inom SFI som grund för detta arbete. Syftet med examensarbete är att utifrån teorier om systemisk funktionell grammatik skapa en vidgad förståelse av studenternas syn på språk och grammatik genom att synliggöra inom vilka kontexter informanterna efterfrågar kunskaper i svenska språket och i grammatik. För att synliggöra kontexten används de funktionella begreppen verksamhet, relation och kommunikationssätt som analysverktyg. Syftet är också att diskutera grammatikundervisning ur ett elevperspektiv med utgångspunkt i forskning kring grammatikundervisningens roll i andraspråksundervisning. Materialet utgörs av intervjuer med fyra SFI-studenter. Resultatet visar att informanterna i stor utsträckning efterfrågar kunskaper i svenska inom verksamheter som rör deras vardag, en verksamhet som av informanterna förknippas med kommunikationssättet att tala. Resultatet visar även att informanterna uttrycker ett glapp mellan deras vardagliga behov och det språk som undervisas i skolkontexten. Resultatet visar också att informanterna har en syn på grammatiken som grunden i språket, men visar att de förknippar grammatik med särskilda kommunikationssätt och en standardiserad språkvarietet. Vad gäller undervisning kan slutsatsen dras att informanterna efterfrågar dels vardagsrelaterad språkkunskap och dels grammatikkunskap.