Inom svenska som gymnasialt ämne är det vanligt förekommande att elever inte upplever grammatikundervisningen som motiverande. Vanligtvis beror bristen av motivation på att elever misslyckas med att se ett nyttoperspektiv med att lära sig grammatiken bakom sitt modersmål. Detta stärks av att grammatik ofta upplevs som ett isolerat moment inom svenskundervisningen. På grund av denna negativa inställning som elever ofta har mot just grammatikundervisningen finns därför ett växande behov av att strukturera om undervisningen. Då funktionell och deskriptiv grammatik ofta har förklarats som ett tillvägagångssätt som ska leda till en mer motiverande undervisning har detta studerats genom en didaktisk design av en formell lärsekvens. Syftet av studien var därför att skapa och utpröva en didaktisk design som utgår från en funktionell grammatik, för att undersöka huruvida elever upplever detta som motiverande eller inte. För att undersöka huruvida elever upplever funktionell grammatik inom ramarna för en didaktisk design som motiverande, har denna design blivit utförd i en klass bestående av 20 gymnasieelever som läser kursen Svenska 2. För att utvärdera resultaten har enkätundersökningar, observationer, en fokusgruppsintervju samt för- och eftertest legat grund för resultatet. Resultaten av föreliggande studie påvisar att elever uppfattade denna lärsekvens som lärorik, och mer motiverande än en traditionellt präglad grammatikundervisning. Denna studie indikerar följaktligen att en funktionell grammatik inom en formellt inramad lärsekvens möjligtvis kan bidra till en starkare motivation hos gymnasieelever. / Within Swedish education in upper secondary school, it is common that students do not perceive grammar education as motivating. Usually, the lack of motivation stems from the fact that students fail to see a practical use with the acquisition of grammar within their native language, which is strengthened by the fact that grammar is often perceived as an isolated part of the Swedish education. Because of this negative attitude that students often have towards grammar education, there is therefore an ever-increasing demand to re-structure the education. Since functional, and thus descriptive, grammar have often been declared as a way to make grammar education perceived as more motivating, this has been tested in practice through a didactic design of a formal teaching sequence. The purpose of this study was therefore to construct and test a didactic design within the boundaries of a traditional grammar, and investigate whether students perceived this as motivating. In order to investigate whether students perceive that functional grammar within the boundaries of a didactic design as motivating or not, the design has been carried out in a class consisting of 20 upper secondary school students that are studying the course Swedish 2. In order to evaluate the results, questionnaires, observations, a focus group interview and pre- and post tests have been the basis to generate the results of the preceding study. The results of the study show that students regarded this teaching sequence as informative, and more motivating than a grammar education characterized by a traditional grammar. Therefore, this study indicates that a functional grammar within a formally framed teaching sequence can possibly contribute to a stronger motivation among students of upper secondary school.

Den teoretiska utgångspunkten i denna studie är den skolnära forskning som bedrivs inom grammatikämnet. Denna har mening först när den tillämpas och syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka om och i så fall hur svensklärare i grundskolans senare år tar del av forskning som rör grammatikundervisning samt om och i så fall hur forskningen påverkar deras undervisning. Fem svensklärare i grundskolans senare år har intervjuats och resultatet visar att lärarna främst utgår från kursplan, kollegial tradition och läromedel. De söker inte aktivt forskning om grammatikundervisning och denna påverkar inte deras undervisning på något märkbart sätt. Det framkommer också att lärarna inte fått någon grammatikdidaktik i sin lärarutbildning. Dessutom visar undersökningen att den nya funktionella grammatik som sätter undervisningen i meningsfulla sammanhang inte slagit igenom i svensk grammatikundervisning. / The aim of this study is to examine if and how teachers in Swedish secondary school acquaint themselves with research on grammar education and if this research affect their grammar lessons. Five in-depth interviews with teachers have produced information that show that the teachers base their grammar lessons on the curricula, textbooks and collegial tradition. The interviews show that because of insufficient grammar didactics in their teacher education the teachers support their education with this material. The teachers do not actively look for research on grammar and it does not affect their grammar lessons in any obvious way. The new functional grammar which promotes grammar education in a meaningful context has not yet become generally accepted.

Syftet med studien är att, genom en SFG-inspirerad textanalys, ge en bild av elevers förmåga att skapa betydelse och sammanhang i berättande texter. Frågeställningarna har varit ” Hur skapar eleverna sammanhang i berättelser, med avseende på textstruktur och logiska samband?” och ” Vilka likheter och skillnader i texterna finns mellan klassen som arbetar genrepedagogiskt och klassen som inte arbetar genrepedagogiskt?”. Materialet för studien är 24 berättelser, varav 12 är skrivna i en klass som arbetat med genrepedagogik och 12 är skrivna i en klass som inte arbetat med genrepedagogik. Texterna analyseras, med avseende på textstruktur och användandet av logiska samband, utifrån en systemisk funktionell grammatik. Resultatet av studien är att de elever som arbetat genrepedagogiskt har större medvetenhet, vad gäller att strukturera texter och binda samman satser för att skapa betydelse och sammanhang än de elever som inte arbetat med genrepedagogik.

I Sverige är det lag på att myndigheter ska kommunicera vårdat, enkelt och begripligt. Arbetet med att utifrån dessa kriterier göra samspelet mellan myndigheter och medborgare så effektivt som möjligt kallas för klarspråksarbete. Kritiker av klarspråksarbete menar att sådant språkbruk riskerar att försämra myndighetstexter så att de inte kan kommunicera effektivt. Denna uppsats undersöker vilka effekter ett klarspråksarbete kan få i myndighetskommunikation utifrån en beslutstext från Centrala studiestödsnämnden (CSN). Materialet utgörs av två varianter av samma beslutstext. Undersökningen syftar till att analysera klarspråksarbetets roll för dagens myndighetsspråk. Undersökningen är indelad i två sektioner, en funktionell textanalys och en enkätundersökning. Textanalysen av de två beslutstextvarianterna klarlägger vilka klarspråksstrategier som har använts genom att belysa textens deltagare och vilka roller de har. Analysen utgår från texternas funktion som ett led i en längre kommunikationskedja och deras bruk av språkhandlingar, modalitet, processer och deltagarroller. Enkätundersökningen fylldes i på internet av 100 informanter, och undersöker vilka attityder de studerade textvarianternas målgrupp har till kommunikationen. Textanalysen visar att CSN har använt samma klarspråksstrategier genom hela beslutstexten, främst genom att synliggöra funktionella deltagare. Enkätundersökningen visar att olika avsnitt av beslutstexterna alstrar olika mottagarattityder. Klarspråksvarianten av huvudavsnittet, stycket ”Skäl till beslut”, bedöms av informanterna som begripligt och tillförlitligt. Det avslutande avsnittet, stycket ”Information”, bedöms som ungefär lika begripligt i klarspråksvarianten som i ursprungsvarianten. Sammantaget med textanalysens resultat innebär detta att ett klarspråksarbete måste anpassas efter vilka textavsnitt som ingår för att vara effektivt. Därför behöver utvecklandet av framtida riktlinjer för klarspråk kartlägga vilka textmönster som utgör ett effektivt klarspråksarbete för specifika innehållsavsnitt. Undersökningen visar att de nackdelar som klarspråksarbetets kritiker har utpekat visserligen existerar, men att de överträffas av de fördelar som följer av ett effektivt klarspråksarbete.

Sexualbrottslagstiftningen har under de senaste tjugo åren varit föremål för tre statliga utredningar. I oktober 2016 presenterade 2014 års sexualbrottskommitté den senaste utredningen, vilken skickades ut på remiss i november samma år. Syftet med den här uppsatsen är dels att undersöka hur 2014 års sexualbrottskommitté och de svarande remissinstanserna kommunicerar sannolikhet och förpliktelse, dels att undersöka förhållandet mellan attityd och modalitet i remissvaren. Undersökningen utgår från den interpersonella metafunktionen i den systemisk-funktionella grammatiken (Halliday 2014) tillsammans med appraisalteorin (Martin & White 2005). Föremål för undersökningen är SOU 2016:60, Ett starkare skydd för den sexuella integriteten, samt de remissvar som hör till utredningen. Resultatet visar att utredningen och remissvaren följer samma mönster vad gäller fördelning av modalitetstyp och -grad men att remissvarens attityd påverkar fördelningen. Utifrån resultatet dras slutsatsen att olika val av modalitetstyp och -grad kan fungera som olika kommunikativa strategier. Låg grad av sannolikhet måste exempelvis inte betyda att sanningshalten är svag utan kan konstruera avsändaren som öppen för andras idéer och försvårar även möjligheten att förneka innehållet. Avsaknad av villighet behöver dessutom inte betyda att avsändaren saknar vilja. Villighet kan istället realiseras implicit genom förpliktelse. Därtill dras slutsatsen att positiv attityd minskar behovet av att modifiera satser, särskilt genom modalitetstypen sannolikhet.

Debatten om staden och landsbygden har på senare år vuxit sig stark och många menar att det landsbygden och staden varken är eller porträtteras som jämlikar, och att obalansen dem emellan är till stadens fördel. Uppsatsens syfte är därför att undersöka hur landsbygden och staden framställs i myndighetstext. Syftet specificeras och utvidgas med följande frågeställningar: Vad ’gör’ landsbygden och staden? Hur framställs de i sina deltagarroller i processer? Hur beskrivs landsbygden och staden? Vilka egenskaper och karaktärsdrag tillskrivs de i bestämningarna när de är huvudord i nominalfraser? Hur beskrivs relationen mellan landsbygden och staden? Är maktförhållandet jämlikt eller ojämlikt? Umeå kommuns översiktsplan och dess tematiska tillägg för landsbygden analyseras utifrån dessa frågeställningar med metoderna processanalys, semantisk analys och kritisk diskursanalys. Resultatet visar att bilden av staden uppvisar tydliga drag av centrum och bilden av landsbygden tydliga drag av periferi, men delar av resultatet pekar dock mot en mer nyanserad skildring. I uppsatsens avslutning resoneras kring hur texternas framställning av stad och landsbygd kan påverka samhällsutvecklingen i Umeå kommun.

Med den systemisk-funktionella grammatiken som grund kan vetenskapligt skrivande definieras utifrån en hög andel grammatiska metaforer och relationella processtyper. Syftet med studien är att undersöka vetenskapligt skrivande ur ett systemisk-funktionellt perspektiv hos skribenter med svenska som andraspråk, med olika lång erfarenhet av akademiska studier och tid i Sverige. Analysmetoden består av två delar: en transitivitetsanalys och en analys av ideationella grammatiska metaforer. Materialet utgörs av 18 elevtexter från nationella provet i gymnasiekursen Svenska som andraspråk 3 och 18 texter från en skriftlig tentamen från kursen Behörighetsgivande utbildning i svenska. Resultatet visar att texterna från Behörighetsgivande utbildning i svenska har en högre grad av vetenskapligt språk än vad texterna från Svenska som andraspråk 3 har. Slutsaten är att resultatet kan bero på skillnaden i tidigare studievana mellan skribenterna, men det skulle också kunna vara provet i sig som ger de skillnader som resultatet visar.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur föräldraskap konstrueras i första och sista upplagan av föräldrahandboken Leva med barn. Närmare bestämt undersöks vilka normföreställningar som finns om föräldraskap i två texter från inledningskapitlet ur respektive upplaga. Dessa texter har rubrikerna Att bli mamma (1983) och Att bli förälder (2013). Uppsatsens är således diakron. Syftet ska ses mot bakgrund av att boken Leva med barn delas ut gratis till många nyblivna föräldrar, vilket gör att den får ett stort spridningsområde. Uppsatsen är språkvetenskaplig vars teoretiska ansatser utgörs av socialkonstruktivism, kritisk diskursanalys samt feministisk diskursanalys. Metoderna för analysen baseras delvis på den systemiska funktionella grammatiken, vari metoder ur den ideationella metafunktionen samt den interpersonella metafunktionen används. Benämningar blir även en viktig metod för analysen. Analysen av benämningar visar att visar att texterna skiljer sig åt i hur föräldrar benämns vid en del tillfällen men förefaller lika vid andra tillfällen. Föreställningar om kön i texten Att bli mamma (1983) visar sig vara mer betydelsefull för vilken föräldraroll som kan sägas ha det huvudsakliga och självklara ansvaret för barnet. I texten Att bli förälder (2013) är detta inte lika tydligt. Med användningen av generiskt man, som förekommer frekvent i båda texterna går det dock att se hur texterna producerar och reproducerar normativa föreställningar om föräldrarollerna. De normativa föreställningarna blir även tydligt i analysen av språkhandlingar och modalitet (den interpersonella metafunktionen). De språkliga konstruktionerna av barnet visar sig skilja sig åt mellan texterna. Benämningarna av utomstående visar sig ha betydelse för konstruktionen av föräldraskap i förhållande till social bakgrund. Analysen av förstadeltagare (den ideationella metafunktionen) visar texternas höga abstraktionsnivå och skriver fram föräldrarna som passiva snarare än aktiva i föräldraskapet. I Slutdiskussionen förs ett argumenterande för att de analyserade texterna i upplagorna av Leva med barn reproducerar heteronormativa föreställningar om föräldraskap. Vidare vad den historiska synen på föräldraskap och familj har för betydelse i texternas konstruktion av föräldraskap.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur sportsektionen i två stora svenska kvällstidningar konstruerar två framgångsrika svenska boxare, Mikaela Laurén och Badou Jack, som vann varsin världsmästartitel mellan hösten 2014 och våren 2015. De frågor som undersökningen försöker svara på är 1: hur den professionella boxningen konstrueras som verksamhet i samband med vinsten av en världsmästartitel, 2: hur den manliga respektive kvinnliga boxaren konstrueras inom denna verksamhet, och 3: huruvida dessa konstruktioner framställer herrboxningen som norm gentemot damboxningen. Materialet består av totalt fyra artiklar som publicerades i samband med respektive boxares vinst. Två artiklar är hämtade från Aftonbladet och två är hämtade från Expressen. Frågorna besvaras genom en analys av den ideationella metafunktionen ur systemisk funktionell grammatik (SFG). Undersökningen utgår från en analys av det semantiska skiktet i texterna för att blottlägga det kontextuella skiktet och därmed få insyn vilken typ av verksamhet som konstrueras. Resultatet visar att den profesionella boxningen konstrueras som en högst individualistisk och prestations- och statusinriktad verksamhet där vinnaren realiseras som den viktigaste deltagaren. Det visar även att den manliga boxaren och hans vinst konstrueras inom en historiskt och karriärmässigt viktig kontext och att den kvinnliga boxaren och hennes vinst konstrueras inom en främst personligt viktig kontext. Slutligen så visar analysen även på drag i den manliga boxarens text som kan tolkas som normerande för herrboxningen gentemot damboxningen, och detta utan att damboxningen nödvändigtvis förminskas.

I denna uppsats använder jag den interpersonella metafunktionen inom systemisk-funktionell grammatik för att undersöka sex av Karin Boyes dikter, detta med syfte att se huruvida en sådan här analys kan säga något av intresse om diktjaget. Analysen genomfördes enligt Holmberg och Karlssons modell i Grammatik med betydelse, där subjekt och finit tagits ut varpå språkhandlingar markerats och modalitet kommenterats. Dikterna är hämtade ur Boyes Samlade dikter. Av min analys framgår att jaget behandlar sig självt som visare och mer klarsynt än en vanlig människa, men samtidigt är slav under ett mänskligt känsloliv. Jaget framställer sig självt som en auktoritet på lidande och en konstnär med kontroll över sin penna. Min slutsats blir därför att den systemisk-funktionella modellen kan vara till nytta vid lyrikstudier.