Syftet med denna kandidatuppsats är att utveckla en sociologisk förståelse av anknytning mellan vuxna samt att bidra teoretiskt till relationell sociologi och emotionssociologi. Studiens frågeställningar fokuserar på hur människor värderar och reagerar på anknytningsrelaterade interaktioner. Arbetet är dels teoretiskt, där anknytningsteori korsbefruktas med sociologisk roll- och handlingsteori, och dels empiriskt, där personer intervjuas om sina nära relationer. Empirin tolkas hermeneutiskt, vilket leder till att teoretiska antaganden ifrågasätts och att teorin revideras och kompletteras. Resultatet relateras slutligen till annan relevant teoribildning. En slutsats är att människor bedömer om omsorg kommer att ges på önskat sätt genom att utvärdera varandras förståelse för och vilja att spela sina roller som omsorgsgivare respektive omsorgstagare. Olika människor fokuserar då på olika aspekter, vilket ger dem olika anknytningsstilar och olika sätt att bygga positiva självbilder. Arbetet visar också hur anknytningsrelaterade impulser efter funktionell adaption kan motivera människor till att bland annat inleda och upprätthålla relationer.

2010 avskaffades den allmänna värnplikten och Försvarsmakten stod inför nya rekryteringsutmaningar. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Försvarsmakten använder sina rekryteringskampanjer mellan 2011 och 2013 för att förmedla en bild av organisationen som en attraktiv arbetsgivare. Analysmetoden utgår från den systemisk funktionella grammatikens språksyn och från analyskategorierna dialogicitet, språkhandlingar, visuella aspekter och multimodalitet. Materialet för uppsatsen består av prints och videos från Försvarsmaktens rekryteringskampanjer från år 2011, 2012 och 2013. Materialet består av samtliga fem kampanjer under dessa år: Välkommen till vår verklighet 2011, Vem bryr sig 2012, Det där löser sig nog 2012, Vad håller du på med 2013 och Det är mycket nu 2013. Resultatet visar att Försvarsmakten riktar innehållet i kampanjerna mot specifika delar av tjänster samt breddar vad och vem som avbildas vilket medför att de kan nå ut till en bredare målgrupp. Myndigheten gör detta genom modalitet, språkhandlingar och visuella aspekter som skapar kontrast mellan mottagarens vardag och Försvarsmaktens verklighet.

Abstrakt   Denna uppsats undersöker delegeringen av makrotillsyn i Sverige. Makrotillsyn är ett nytt politikområde som vuxit fram efter den internationella finansiella krisen 2007–2009 och har tydliga internationella, EU- och nationella aspekter. Utifrån Lombardi & Moschellas (2017) studie med tre hypoteser; att delegeringen vilar på funktionell, idémässig eller symbolpolitisk logik, intervjuas centralt placerade beslutsfattare inom området makrotillsyn för att kunna beskriva vilken logik som gäller. Studien visar att det är frågan om tre beslutsprocesser, Den ena hanterar bankinriktade makrotillsynsverktyg, vilket följer en funktionell logik och är teknokratstyrd. Utformningen av denna process har påverkats avsevärt av policydokument upprättade av internationella experter knutna till centralbanks- och tillsynsmiljön och har egenskaper av en internationell/EU-baserad horisontell nätverksprocess. Den andra beslutsprocessen hanterar hushållsinriktade makrotillsynsverktyg som bäst förklaras med en symbolpolitisk logik. Den är i huvudsak nationell och har karaktär av en korporativ och politiserad process. Den tredje beslutsprocessen är utformningen av ramverket för makrotillsyn och har internationellt, EU- och nationellt inslag som har karaktär av en nätverksprocess. Delegeringslogiken av makrotillsyn i Sverige beskrivs bäst med en idémässig logik men med tydliga inslag av symbolpolitisk logik där nya idéer har fått genomslag i tillsynen. Delegeringen av makrotillsyn har utformats utifrån den befintliga institutionella konfigurationen och det har inte genomförts några större förändringar för att kunna utforma en effektiv makrotillsyn. Makrotillsynen är utformad för att hantera marknadsobalanser och incitamentsproblem där synen är att marknaden inte kan hantera kreditcykliska och sammanlänkningseffekter på ett effektivt sätt.

I studien undersöktes hur texter i läromedel för nyanlända andraspråkselever förhöll sig till begreppet läsbarhet i jämförelse med två läromedel för studie- och yrkesförberedande gymnasieprogram. Läsbarheten i dessa analyserades med den systemiska funktionella lingvistiken som metod för att undersöka läromedlens användning av verbprocesser, agens i materiella verbprocesser och nominaliseringar som grammatiska metaforer.   Resultaten visade att läromedlet för nyanlända förhöll sig till läsbarhet genom att använda frekventa verb i texten för att förklara nominaliseringar som utgjorde de centrala begreppen för kapitlet. Användningen av verbprocesser, agens och grammatiska metaforer var i samtliga läromedel väldigt lik med undantaget att läromedlen för de studie- och yrkesförberedande programmen använde sig av fler icke-mänskliga agenser för att dölja deltagare och fler skriftspråkliga grammatiska metaforer som skyldigheter. Inga stora skillnader mellan användningen av verbprocesser, agens och grammatiska metaforer identifierades mellan de två läromedlen för gymnasieprogrammen. Resultaten visade tydligt att ju högre nivå på läromedlet desto större krav ställer det på elevers förkunskaper och språkregister.

<p>Barn i behov av särskilt stöd är ett prioriterat område i skolan och i läroplanen. En strävan att skapa"en skola för alla"står i fokus och integrering är grunden till det. Denna studies huvudsyfte var att belysa speciallärares upplevelser och erfarenheter av integrering av särskolan i den vanliga grundskolan. För att göra detta intervjuades tre speciallärare i samma kommun. Intervjuerna var uppbyggda kring ett antal frågor om fyra aspekter av begreppet integrering; fysik, funktionell, social och samhällelig integrering. Resultatet av intervjuerna visar att den fysiska och funktionella integreringen är lättast att realisera medan den sociala integreringen är mycket svårare. Den samhälleliga integreringen gäller främst elevernas liv som vuxna men är viktig att påbörja redan på ett tidigt stadium i skolan. Att särskolan ska vara integrerad i grundskolan ses som en självklarhet men det finns motsättningar mellan teori och praktik, något som intervjuerna visar.</p>

Barn i behov av särskilt stöd är ett prioriterat område i skolan och i läroplanen. En strävan att skapa"en skola för alla"står i fokus och integrering är grunden till det. Denna studies huvudsyfte var att belysa speciallärares upplevelser och erfarenheter av integrering av särskolan i den vanliga grundskolan. För att göra detta intervjuades tre speciallärare i samma kommun. Intervjuerna var uppbyggda kring ett antal frågor om fyra aspekter av begreppet integrering; fysik, funktionell, social och samhällelig integrering. Resultatet av intervjuerna visar att den fysiska och funktionella integreringen är lättast att realisera medan den sociala integreringen är mycket svårare. Den samhälleliga integreringen gäller främst elevernas liv som vuxna men är viktig att påbörja redan på ett tidigt stadium i skolan. Att särskolan ska vara integrerad i grundskolan ses som en självklarhet men det finns motsättningar mellan teori och praktik, något som intervjuerna visar.

<p>Den teoretiska utgångspunkten i denna studie är den skolnära forskning som bedrivs inom grammatikämnet. Denna har mening först när den tillämpas och syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka om och i så fall hur svensklärare i grundskolans senare år tar del av forskning som rör grammatikundervisning samt om och i så fall hur forskningen påverkar deras undervisning. Fem svensklärare i grundskolans senare år har intervjuats och resultatet visar att lärarna främst utgår från kursplan, kollegial tradition och läromedel. De söker inte aktivt forskning om grammatikundervisning och denna påverkar inte deras undervisning på något märkbart sätt. Det framkommer också att lärarna inte fått någon grammatikdidaktik i sin lärarutbildning. Dessutom visar undersökningen att den nya funktionella grammatik som sätter undervisningen i meningsfulla sammanhang inte slagit igenom i svensk grammatikundervisning.</p> / <p>The aim of this study is to examine if and how teachers in Swedish secondary school acquaint themselves with research on grammar education and if this research affect their grammar lessons. Five in-depth interviews with teachers have produced information that show that the teachers base their grammar lessons on the curricula, textbooks and collegial tradition. The interviews show that because of insufficient grammar didactics in their teacher education the teachers support their education with this material. The teachers do not actively look for research on grammar and it does not affect their grammar lessons in any obvious way. The new functional grammar which promotes grammar education in a meaningful context has not yet become generally accepted.</p>

No description available.

Individuella vårdplaner för cancerpatienter infördes 2009 i och med den nationella cancerstrategin och syftar till att ge varje patient en samlad bild av besök, behandling och sjukdom. I den här uppsatsen undersöks olika strategier för mottagaranpassning i fyra regioners Min vårdplan för patienter med bröstcancer. Med utgångspunkt i den systemisk-funktionella grammatiken görs en interpersonell analys av tilltal och omtal respektive modalitet, för att dels kunna beskriva vilka mottagare som pekas ut i texten och erbjuds identifikation, och dels undersöka hur avsändarna kommunicerar information av olika karaktär till mottagarna. För att besvara det senare grundar sig analysen även till viss del i indirekthet och artighetsstrategier. Resultatet visar att de fyra vårdplanerna alla har ett relativt konsekvent du-tilltal, särskilt i introduktionsavsnitt som fungerar relationsskapande. Ibland specificeras du:et genom efterställda attribut av typen ”[du] som har fått diagnosen bröstcancer”. Men ibland övergår tilltalet till ett mer distanserat omtal i information av mer känslig eller hotande karaktär, till exempel i beskrivningar av känslor, sociala påföljder eller biverkningar. I sådan information är det även vanligt att använda modalitet av lägre sannolikhets- och vanlighetsgrad, som ett sätt att förmildra det som påstås. Resultatet visar också en skillnad i hur uppmaningar uttrycks: instruktioner av viktigare, och kanske därmed mer hotande, karaktär uttrycks oftare inkongruent med du-tilltal och förpliktelsemodalitet, möjligen som ett sätt att rikta dessa viktiga uppmaningar till mottagaren och med modalitetsmarkörer förklara hur viktigt det är att uppmaningen följs. De största skillnaderna mellan de fyra vårdplanerna visar sig i omtal av kvinnor och män och därmed vem man signalerar att mottagaren av texten är. Det leder till en avslutande diskussion om för- och nackdelar med mottagaranpassning – kan inkludering bli exkluderande?

Cirkelmodellen, en del av genrepedagogiken, är en fasindelad undervisningsmodell där systemiskfunktionell lingvistik och ett sociokulturellt perspektiv på lärande tillämpas i ämnesundervisning för att göra elever uppmärksamma på hur språkliga resurser uttrycker mening i olika typer av texter i skolans olika ämnen. Cirkelmodellens inledande fas behandlar ämneskunskapen och de följande uppmärksammar genrens syfte och språkliga resurser. I litteratur om genrepedagogik uttrycks ofta att denna undervisningsmodell utvecklar både språk- och ämneskunskaper hos flerspråkiga elever. Samtidigt skiljer sig litteraturen åt beträffande principer för urval av ämnesinnehåll. Då innehållsurvalsprinciper är en bärande del av ämnesdidaktiken, vars syfte är att undersöka förutsättningar för att utveckla ämneskunnande, vill denna studie undersöka hur litteraturen framställer samhällsämnesdidaktiska principer i förhållande till genrepedagogisk undervisning. Studien har avgränsats till nio metodinriktade handböcker i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och genrepedagogik, avsedda för lärare. En kvalitativ jämförande textanalys har gjorts med hjälp av en för undersökningen konstruerad analysmodell som kombinerar ämnesdidaktiskt inriktade teorier med genrepedagogikens teoretiska underbyggnad och visar på skillnader mellan olika undersökta framställningar. I undersökningens avslutande del diskuteras vilka pedagogiska konsekvenser dessa skillnader kan tänkas få för språk- och kunskapsutvecklande undervisning.