När denna uppsats skrivs har det gått drygt fem år sedan #metoo-rörelsen och införandet av samtyckeslagstiftningen i Sverige. Dessa två händelser anses ha haft inverkan på den allmänna kunskapen om och synen på sexualbrott, där skulden i större utsträckning flyttas över från offret till gärningsmannen.  Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra hur offer och gärningsman gestaltas grammatiskt i nyhetstexter i svenska tidningar före och efter #metoo-rörelsen och samtyckeslagstiftningen. Undersökningen utgår från transitivitetssystemet inom Hallidays systemisk-funktionella grammatik och i huvudsak analyseras processtyper samt första- och andradeltagare. 50 nyhetsartiklar om våldtäkt från svenska tidningar, hälften från 2016 och hälften från 2022 är föremål för undersökningen.  Resultaten visar att gärningsmannen 2022 i större utsträckning konstrueras som aktiv och ansvarig samt placeras mer i centrum än i texterna från 2016.

Sofia Andersson och Wilma Persson: Ämnesspråkens funktionella grammatik. En läromedelsanalys i ämnena NO och SO för årskurs 6 (2023). Svenska, självständigt arbete i svenska, grundnivå 15 högskolepoäng, inriktning 4–6, hösttermin 2023. Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. Denna studie är en kvalitativ textanalys av fyra läromedel avsedda att användas inom NOoch SO-undervisningen i årskurs 6. Uppsatsen tar sin teoretiska utgångspunkt i den systemisk-funktionella grammatiken. Syftet med arbetet är att karaktärisera och jämföra ämnesspråket i läromedel i de naturorienterande respektive samhällsorienterande ämnena. Genom att analysera ämnesspråkens interpersonella och ideationella grammatik synliggör uppsatsen läromedlens användning av språkhandlingar, modus och modaliteter samt processer, omständigheter och grammatiska metaforer. Ett huvudresultat är att språket i läromedlen uppvisar stora likheter med avseende på de analyserade nivåerna. I läromedlen finns exempelvis en relativt hög abstraktionsnivå med en dominans av relationella processer och en stor utsträckning av grammatiska metaforer. I diskussionen utvecklas de identifierade språkliga dragen ur ett lärandeperspektiv. Utifrån studiens resultat och den tidigare läromedelsforskningen framgår det att ämnesspråkens skolspråkliga innehåll skapar utmaningar i undervisningen. Lärare inom NO och SO behöver stötta eleverna genom att exempelvis aktivera deras förförståelse och arbeta med de nya orden i undervisningen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elever som antingen läser svenska eller svenska som andraspråk utvecklar handling i krönikor och vilka eventuella skillnader som finns mellan elevgrupperna. Genom en systemisk-funktionell textanalys analyserades: vilka typer av grammatisk utvidgning som förekommer, förekomsten av de olika typerna och hur dessa utvidgningar utvecklar handlingen i krönikorna som eleverna skrivit. Genom att undersöka dessa aspekter kan studien synliggöra om och på vilket sätt analys av grammatisk utvidgning kan användas i undervisningssammanhang. Det vill säga att grammatisk utvidgning kan utgöra didaktiskt stoff för svensklärares skrivundervisning. Materialet bestod av 27 krönikor. Resultatet visar att skillnader mellan elevgrupperna inte är särskilt stora. Eleverna som läser svenska som andraspråk har en större andel av tillägg i sina texter, vilket är i linje med tidigare forskning. En annan skillnad mellan grupperna är att det förekommer en större va

Because of its security, high availability, and automatic memory management, the JVM (Java Virtual Machine) is a desirable execution environment. However, since the JVM was originally made for Java, which is an objectoriented language, it is hard for languages with other paradigms to run on it. This thesis explores the challenges of compiling a functional language for the JVM. We implement a backend generating JVM bytecode as an extension to the compiler of MCore, a minimal functional language based on the lambda calculus. The backend features two different ways of compiling functions. One generates classes representing functions and their environment at compile-time, and one creates these function classes dynamically at runtime. The two different versions of compiling functions are compared in regards to execution speed of the outputted bytecode, compiler output size, and recursion depth. The results show that the two different ways of compiling functions perform well on different metrics. / På grund av sin säkerhet, tillgänglighet och automatiska minneshantering är JVM:en (Java Virtual Machine) en önksvärd exekveringsmiljö. På grund av att JVM:en ursprungligen skapades för programmeringsspråket Java, som är ett objektorienterat språk, så är det svårt för språk som följer andra paradigmer att köra på JVM:en. Denna uppsats undersöker utmaningarna som uppstår vid kompilering av ett funktionellt språk på JVM:en genom en litteraturstudie. Vi implementerar en backend som genererar JVM bytekod som en utökning av kompilatorn för MCore, ett minimalt funktionellt språk baserat på lambdakalkylen. Backenden implementeras med två tekniker för att kompilera funktioner. Den ena genererar klasser som representerar funktioner och deras miljö under kompileringstiden och den andra genererar dessa funktionsklasser dynamiskt vid körtid. Vi jämför de två teknikerna med avseende på den producerade bytekodens exekveringstid, storlek och rekursionsdjup. Resultaten visar att de två kompilationsteknikerna av funktioner presterar olika på olika mätningar.

What religion does for its followers and how people use religion in their lives is something that is of interest from a historical perspective as well as from a contemporary perspective. The purpose of this essay is to analyze and interpret how functional aspects of world religions are presented in textbooks. To perform this content analysis I will be using functional definitions of religion, that I will explain and interpret and then use as tools in the content analysis of the textbooks. Based on the results of the content analysis, I will compare similarities and differences in how the functional aspects of world religions are presented in the textbooks. I discovered that the similarity in its presentation of the functional aspects of the religions is that they are based on social systems which include the creation of social representations and perception of reality. The main difference in their presentation is that Christianity is described from a Swedish perspective and in relation to the Swedish context, while the other world religions are described in a more common way. The functional aspects of these religions are described in a basic and generalizing way, for example, that there is only one kind of Judaism and one Buddhism.

Syftet med studien var att undersöka hur ett läromedel som är anpassat för elever med svenska som andraspråk är utformat. Materialet som ligger till grund för studien är: Läsloket Station 1b Skolstart, Läsloket Station 2b Skogen, Läsloket Station 3b Året, Läsloket Station 4b Skolan, Läsloket Station 5b Samhället. Läroböckerna är inriktade på sakprosatexter. Läroböckerna har analyserats med stöd av Björkvalls (2009, s. 9–11) tolkning av Michael Hallidays systemisk funktionell lingvistik samt genom att ställa frågor till läroböckerna. En kvalitativ studie utfördes för att ta reda på om det sker en progression i läroböckerna, om det finns tydliga kopplingar till kursplanen för svenska som andraspråk samt hur illustration och text kommunicerar med läsaren. I undersökningen framkom att det sker en progression mellan läroböckerna och att illustrationerna och texten kommunicerar med läsaren med hjälp av olika informationsvärden. Kopplingar till kursplanen för svenska som andraspråk går att urskilja.

Kommuner är en institution som agerar på lokal nivå, nära medborgarna och till vilka medborgare kan vända sig när det uppstår problem i vardagen. De har ett ansvar gentemot sina invånare att genomföra det som ligger inom deras ansvarsområden. Men då kommunerna själva kan informera om sina ansvarsområden och vad de gör har de även makt att till- och avskriva aktörer ansvar genom språkliga strategier. Syftet med denna studie har varit att blottlägga hur ansvar fördelas i kommuners informativa texter. Detta har gjorts genom att analysera vilka som förekommer som förstadeltagare och i vilka kontexter dessa förekommer. Det material som undersökts har varit nio texter från olika kommuner i Region Gävleborg som behandlar ämnet vinterväghållning. Genom att tillämpa en transitivitetsanalys och deltagaranalys, med vissa inslag av grammatiska metaforer och modalitet, inom ramen för systemisk-funktionell grammatik och kritisk diskursanalys har detta mål uppnåtts. Resultatet visar att icke-mänskliga aktörer såsom händelser eller nominaliseringar var vanligast förekommande som förstadeltagare. Sällan tillskrevs kommunerna ansvar som förstadeltagare i negativa kontexter som outfört arbete eller plogskador. Detta liknar tidigare undersökningar om myndighetsdiskurs där myndigheten eller kommunen sällan intog deltagarroller när negativa ämnen behandlades. Därmed skulle även kommuntexter gällande vinterväghållning kunna placera sig inom denna myndighetsdiskurs där myndigheten eller kommunen själv avskriver sig ansvaret genom olikaspråkliga strategier.

Syre transporteras i kroppen från lungorna till vävnader bundet till hemoglobin i erytrocyter. Specifikt i hemoglobin är det järnatomen som binder syret. För att det ska bildas erytrocyter är det nödvändigt med järn, folsyra och vitamin B12. Brist på dessa leder till anemi.  Anemi drabbar ca 1/3 av världens befolkning. Det definieras som minskning av friska erytrocyter och leder till att kroppens vävnader inte får tillräckligt med syre. Den vanligaste formen av anemi orsakas av järnbrist. Järnbrist förekommer i två former: absolut eller funktionell. Absolut järnbrist är centralt i detta arbete och innebär låga eller tomma järnförråd som kan leda till järnbristanemi. Denna sker vid bland annat ökat behov, minskat upptag av järn från födan, malabsorption eller kroniska blödningar. Ungefär 1,2 miljarder människor i världen idag har järnbristanemi. De vanligaste symtomen är huvudvärk, blek hud, trötthet och dyspné. Under graviditeten så tredubblas järnbehovet för att kunna försörja moderns ökande blodvolym och erytrocyter, tillväxten av fostret samt placentan och för att kompensera för blodförlusten vid förlossningen. Har man låga eller tomma järnförråd innan graviditeten så riskerar man järnbristanemi. Järnbristanemi hos gravida ökar risken för prematur födsel, låg födelsevikt och missfall. Risken för mödradödlighet har en direkt korrelation med järnbrisanemins svårighetsgrad. Om järnbristanemi lämnas obehandlad så har det nyfödda barnet en ökad risk att själv drabbas av järnbristanemi och det kan även ha en negativ påverkan på barnets kognitiva utveckling. Vid behandling av järnbristanemi ges i första hand oralt järn men vid svårare fall så ges intravenöst järn. Syftet med studien var att jämföra effektivitet och säkerhet av intravenös och oral järn-administration vid järnbristanemi i samband med graviditet och postpartum hos kvinnor. Metoden som används går ut på flera sökningar på Pubmed där sex kliniska studier som passar frågeställningen valdes ut för arbetet. Resultatet från alla dessa artiklar pekar på att intravenös behandling av järnbristanemi är mer effektiv på att öka Hb värden och järndepåer med ökad följsamhet och mindre antal biverkningar. Av det testade preparaten gav järnkarboxymaltos mest lovande resultat. Trots att arbetet hade flera begränsningar som kunde ha förbättrats genom att använda fler homogena kliniska studier så gynnade resultaten från alla sex studier den intravenösa behandlingen över den orala behandlingen. Dock borde alla gravida kvinnor ta oralt järntillskott tidigt i förebyggande syfte, redan under den första trimestern för att undvika utveckling av järnbristanemi. Intravenöst järn bör användas som sista utväg vid svårare typer av anemi, malabsorption samt för att öka följsamheten. / Oxygen is transported in the body from the lungs to tissues while bound to hemoglobin in erythrocytes. Specifically in hemoglobin it is the iron atom that binds the oxygen. Synthesis of erythrocytes place iron, folic acid and vitamin B12. A lack of these compounds leads to anemia. Anemia affects about 1/3 of the world's population. It is defined as lower-than-normal levels of healthy erythrocytes and deprives the body's tissues of oxygen. The most common form of anemia is caused by iron deficiency. Iron deficiency occurs in two forms, absolute or functional iron deficiency. Absolute iron deficiency is central for this study. Absolute iron deficiency implies low or empty iron storages which can cause iron deficiency anemia. This occurs in the event of, among other factors, increased demand for iron, reduced iron content in the food, malabsorption or chronic bleedings. Approximately 1.2 billion people have iron deficiency anemia worldwide. The most common side effects are headache, paleness, fatigue and dyspnea. During pregnancy the need for iron triples to be able to support the mother's increase of blood plasma, erythrocytes, the growth of the fetus and the placenta and to compensate for the blood loss during childbirth. If you have low or empty iron stores before pregnancy, you are at risk for iron deficiency anemia. Iron deficiency anemia in pregnant women increases the risk of prematurity, low birth weight and miscarriage. The risk of maternal mortality has a direct correlation with the severity of iron deficiency anemia. If iron deficiency anemia is left untreated, the newborn has an increased risk of suffering from iron deficiency anemia and also a negative impact on the cognitive development. When treating iron deficiency anemia, oral iron is the primarily treatment but in more severe cases intravenous iron is given. The objective of this study was to compare the efficacy and safety of intravenous and oral iron treatment for iron deficiency anemia in pregnancy and postpartum women. The method used consists of several searches on Pubmed where six clinical studies that fit the aim of this report were chosen. The results from all these articles indicate that intravenous treatment of iron deficiency anemia is more effective at increasing Hb values ​​and iron storages with increased compliance and fewer side effects. The iron preparation that was most promising was ferric carboxymaltose. Although this study had several limitations that could have been improved by using more homogeneous clinical studies, the results from all six studies favored the intravenous treatment over the oral treatment. However, all pregnant women should take oral iron supplements early on as a preventive measure in the first trimester to avoid developing iron deficiency anemia. Intravenous iron should be used as a last resort in more severe types of anemia, malabsorption and to increase compliance.

I den här uppsatsen har jag till att börja med kartlagt hur åtta skandinaviska bibelöversättningar har återgett de fyra centrala teologiska begreppen φανερόω/φανερός, ἐκεῖνος, ἀλήθεια/ἀληθής/ἀληθινός/ἀληθῶς, och μένω i Första Johannesbrevet. Mitt huvudsakliga fokus har varit att undersöka i hur stor utsträckning översättningsprincipen om konkordans har eftersträvats i de olika bibelöversättningarna, eftersom konkordansprincipen aktualiseras vid återgivning av centrala teologiska begrepp.  Därefter har jag undersökt vilka andra översättningsprinciper som har följts när bibelöversättningarna har frångått konkordansprincipen. I undersökningen har det gått att ana att principerna om begripligt målspråk, modern språkdräkt, strävan efter pregnans, olika positioner i den ekvivalenta skalan och bevarande av bildspråk har varit utmanande att kombinera med konkordansprincipen. Men principerna behöver inte tvunget spela ut varandra, eftersom det förekommer bibelöversättningar som både har behållit konkordans och förmedlat det på ett begripligt och nutida målspråk.

I denna studie undersöks om styrdokument och läromedel korrelerar i sättet att se på grammatik i kursen Svenska 2 på gymnasiet, med utgångspunkt i begreppen funktionell respektive formell grammatikundervisning. Svenskämnets syfte, kunskapskrav och kommentarsmaterial tillsammans med grammatikavsnitten i läromedlen Svenska rum 2 och Svenska impulser 2 undersöks genom en kvalitativ innehållsanalys. Den teoretiska utgångspunkten är en begreppsdefinition av funktionell och formell grammatik som innefattar sex olika kriterier för varje begrepp. I resultatet framkommer att styrdokumenten ger uttryck för ett mer funktionellt perspektiv på grammatik, medan läromedlet Svenska rum 2 ger uttryck för ett formellt perspektiv på grammatik. Läromedlet Svenska impulser 2 har både ett funktionellt och formellt perspektiv på grammatik. Det finns en formell grund men läromedlet innehåller flera funktionella ansatser, därför har läromedlets grammatikavsnitt tolkats som mer funktionell än formell. Slutsatsen som kan dras är således att Svenska impulser 2 kan anses korrelera med styrdokumenten, trots att de funktionella aspekterna skulle kunna utvecklas ytterligare. Styrdokumenten kan dock inte anses korrelera med grammatikavsnittet i Svenska rum 2 efter begreppet funktionell grammatik. / This essay aims to examine whether or not the syllabi and teaching materials correlate in their views on grammar in the upper secondary school course Swedish 2, in regards to functional and formal grammar teaching. The aim of the subject, knowledge requirements and commentary materials, as well as the grammar sections of the teaching materials Svenska rum 2 and Svenska impulser 2, are examined through a qualitative text analysis. The theoretical assumption for the study is based on a definition of the concepts of functional and formal grammar, where each concept is defined by six different criteria. The results show that the syllabus favor a more functional perspective on grammar, whereas the teaching material Svenska rum 2 favors a more formal perspective on grammar. The teaching material Svenska impulser 2 expresses both a functional and a formal perspective on grammar. Its basis is a formal perspective on grammar, but the material includes several functional approaches to grammar and has therefore been interpreted as more functional than formal. This study concludes that Svenska impulser 2 can be considered to correlate with the syllabus, even though the functional aspects could be developed further. However, the syllabus cannot be considered to correlate with the grammar sections in Svenska rum 2 in regards to the concept of functional grammar.