Lågt protein- och energiintag är vanliga kännetecken hos höftfrakturspatienter. Under sjukhusvistelsen fortsätter ofta det otillräckliga intaget, vilket kan utgöra ett hinder för den funktionella återhämtningen. Syftet med denna studie är att belysa nutritionens betydelse för tillfrisknandet efter en höftfraktur och undersöka vilken roll sjuksköterskan har i detta sammanhang. Följande frågeställningar eftersträvas att besvaras: Hur påverkar patientens nutritionsstatus tillfrisknandet efter en höftfraktur? Vilken roll har sjuksköterskan i detta eventuella samband? Teoretisk referensram för arbetet är Doris Carnevalis Dagligt liv – Funktionellt hälsotillstånd – modellen. Metoden är en systematisk litteraturstudie som bygger på 10 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att nutritionen har en betydelse men att fenomenet är komplext och frågan kontroversiell. Analysen resulterade i följande teman: nutritionsstatus, funktionell förmåga och dagligt liv, vistelsetid på sjukhus och rehabiliteringsavdelning, sjuksköterskans roll och omvårdnadens betydelse. / Low protein- and energy intake is a common phenomenon in patients with a hip fracture. During the hospitalization these patients often continues to have a low intake, which can lead to a negative outcome on the recovery of function. The aim of this study is to acquire knowledge of nutrition and its impact on the recovering after a hip fracture and to investigate which part the nurse has in this consistency. The following questions strive to be answered: How does the nutrition status of the patient affect the recovering after a hip fracture? Which part does the nurse have in this possible relation? The theoretical framework for the study is Doris Carnevali´s Daily life – health related function model. The method is a systematic literature review and it’s based on ten scientific articles. The result show that nutrition has some impact but the phenomenon is complex and the question controversial. The analysis resulted in following themes: nutrition status, functional ability and daily life, length of stay in hospital or in a rehabilitation ward, the nurse´s part and the meaning of the nursing care.

Competitive gaming, commonly known as E-sports, have become widely popular the past few years. Simultaneously the interest to watch these players compete has become apparent, not least through the viewing of the events that draw the attention of millions of people. However what is still often overlooked is the environmental impact which these events contribute to. Within the field of environmental research, E-sports is a frugally studied domain. This study therefore aims to create a foundation for calculating the environmental and climate impact from an E-sports event, specifically in regard to CS:GO. The guidelines for this calculation are based on the LCA methodology. The main question for this paper therefore reads: How can 1) system function, 2) functional unit and 3) system boundaries be chosen in order to calculate the environmental and climate impact from PGL Major Stockholm 2021? In order to find out how to answer this question, two people with expertise within the field were interviewed. The analysis of the results from the interviews showed that exposure was the primary function of several different scenarios of the system. For that reason the system function was decided as audience capacity. The functional unit was defined as Holding one 13-day event in CS:GO. The majority of what occurs within the arena was included in the system boundaries along with flights, electricity consumption and water consumption from the hotels. To facilitate further calculations of the categories included in the system boundaries we also presented estimations of environmental and climate impact. These were on flights, transportation to and from the event, and gaming computers.Through the interviews we gained great insight regarding the organizing of smaller events, specifically Svenska Elitserien CS:GO. This insight could help close the existing knowledge gap surrounding the environmental impact of E-sports as it creates a stepping stone for future research. / Tävlande i datorspel, även kallat E-sport, har under de senaste åren vuxit i popularitet med stormsteg. Intresset att titta på dessa tävlingar har visat sig starkt, inte minst genom de event som drar uppmärksamheten från miljontals människor. Vad som ännu ofta glöms bort är dock den miljöpåverkan ett sådant event orsakar. Inom hållbarhetsforskning är E-sport ett sparsamt studerat område. Denna studie riktar sig därför till att lägga grunden för en beräkning av miljö- och klimatpåverkan från ett E-sportevent, specifikt inom CS:GO. Riktlinjerna för denna beräkning har baseras på metodiken för LCA. Problemformuleringen för denna studie blev således: Hur kan 1) systemfunktion, 2) funktionell enhet och 3) systemgränser väljas som underlag för att beräkna miljö- och klimatpåverkan av PGL Major Stockholm 2021? För att ta reda på hur denna fråga ska besvaras har två intervjuer utförts med personer som har expertis inom området. Analysen av resultatet från intervjuerna visade att exponering var den primära funktionen för många olika scenarion inom systemet. Av den anledningen valdes systemfunktion till publikkapacitet. Funktionell enhet definierades till Arrangering av ett 13-dagars event i CS:GO. Majoriteten av vad som sker i arenan inkluderades i systemgränserna, flygresor och el- och vattenförbrukning från hotell likaså. För att underlätta vidare beräkningar av det som inkluderades i systemgränserna presenterade vi även estimeringar av värden på miljö-och klimatpåverkan från flygresor, transport till och från arenan samt speldatorer. Från intervjuerna fick vi stor insikt kring anordning av mindre event, specifikt Svenska Elitserien CS:GO. Denna inblick kan bidra till att minska det kunskapsglapp som finns gällande E-sportens miljöpåverkan då det möjliggör en grund för vidare forskning.

Systemisk-funktionell grammatik är en ny riktning för synen på språk och grammatik. Den funktionella grammatiken skiljer sig från den traditionella grammatiken genom att fokusera på språkets funktion snarare än vad som anses vara språklig korrekthet. Att arbeta enligt den systemiska-funktionella grammatiken i undervisningen kan få olika effekter på elevers språkutveckling. Genom en systematisk litteraturstudie har forskning sammanställts i frågan om vilka möjligheter systemisk-funktionell grammatik erbjuder. Ett sådant exempel är att den funktionella grammatiken erbjuder verktyg för att skapa ett gemensamt språk om språk i klassrummet, ett metaspråk. Detta metaspråk skapar utrymme för läraren att diskutera språk, språkval och språkliga funktioner med eleverna genom ett gemensamt språk. Vidare kan eleverna vid det funktionella arbetet utveckla en förtrogenhet med språkets funktioner genom att lära sig genretypiska drag eller hur man producerar satser av en mer komplex karaktär. Den funktionella grammatiken erbjuder även ett analysverktyg för eleverna att förhålla sig kritiskt till text vilket grundar sig i att grammatikmodellen baseras på tre metafunktioner som eleverna kan utgå ifrån när mindre beståndsdelar av en text ska analyseras vilket något som bidrar till att eleverna utvecklar litterära strategier. Avslutningsvis är det viktigt att lärare besitter goda grammatikkunskaper. Lärare med goda grammatiska kunskaper kan stötta elever i den egna språkutvecklingen i högre grad. Språkundervisningen kännetecknas av en högre grad av variation och baseras på välgrundade didaktiska och metodologiska val. Språkundervisningen skapar även goda förutsättningar för att etablera ett metaspråk i klassrummet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur två läroböcker avsedda för undervisning av finska i grundskolan lämpar sig för undervisning enligt en funktionell språksyn. Böckerna som granskas är Kielikarhu 1 suomi toisena kielenä och Heippa! 1 Tekstikirja – Textbok. Kielikarhu är en lärobok som är publicerad i Finland och riktar sig mot undervisning i finska som andra språk i Finland. Heippa! är en lärobok som tänkt att användas vid modersmålsundervisning i finska i svenska skolor. Studien är en kvalitativ, jämförande läroboksstudie och den vetenskapliga metoden är innehållsanalys. I mitt arbete sökte jag svar på följande forskningsfrågor: ·        Stödjer de analyserade läroböckerna en funktionell språksyn? ·        Stödjer övningarna i läroböckerna de olika delområdena av språkbruk? ·        Behandlar läroböckerna olika typer av texter på ett mångsidigt sätt? I min analys kom jag fram till att båda böckerna innehåller delar som stödjer en funktionell språksyn. Kielikarhu innehåller en mängd olika texttyper och bokens övningar stödjer inlärningen av de olika språkliga färdigheterna. Heippa! tar hänsyn till de sverigefinska elevernas vardag både genom teman och genom att använda både det finska och det svenska språket sida vid sida, men övningarna i boken består huvudsakligen av traditionella grammatikövningar. Utifrån de enskilda exemplen jag presenterat i denna studie är det inte möjligt att definiera språksynen för en hel lärobok, men resultaten från min analys tyder på att Kielikarhu förmedlar en starkt funktionell språksyn, medan Heippa! representerar en mer traditionell, formalistisk syn på språkundervisning.

I den här uppsatsen har fem multimodala texter i en digital historielärobok för grundskolans årskurs 7 – 9 undersökts. Syftet har varit att med teoretisk utgångspunkt i sociosemiotisk teori och systemisk funktionell lingvistik (SFL) utveckla kunskap om potentiella språkliga utmaningar för andraspråkselever i de multimodala texterna. Ett centralt begrepp i undersökningen har varit sociala deltagare, och en multimodal analys av texternas skriftspråkliga och visuella textelement har genomförts. Såväl de skriftspråkliga textelementen som de visuella textelementen har analyserats med avseende på den ideationella metafunktionen, och i någon mån har framför allt de visuella textelementen också analyserats med avseende på den textuella metafunktionen. Vidare har de multimodala texternas diskursiva mönster undersökts. Sammantaget visar resultaten av analyserna att de skriftspråkliga textelementen till stora delar följer det mönster för historietexter som även tidigare forskning visat, nämligen ett mer eller mindre abstrakt språkbruk och nedtonade mänskliga aktörer i de historiska skeenden som skildras, vilket kan innebära potentiella språkliga utmaningar för andraspråkselever. När det gäller potentiella utmaningar i de visuella textelementen finns en skillnad mellan den grafiska modell och den karta som undersökts, och den målning och det fotografi som undersökts, i det att det i de förra är de abstrakta representationerna som kan innebära utmaningar, medan det i de senare är de diskursiva mönstren som kan göra det. Slutsatser som dras i uppsatsen är att andraspråkselevernas läsning av de multimodala texterna i historieläroboken behöver ske i ett sammanhang med lärarledda, gemensamma samtal om texterna, och att de i undervisningen behöver få möjlighet att utveckla sin förmåga att läsa texterna kritiskt.

Studien är en diskursanalys med kritisk ansats som ämnar synliggöra hur samhällsgruppen personer med funktionsnedsättning konstrueras språkligt samt hur rättigheter genom lagen om stöd och service förhandlas i två texter. Genom att jämföra privata och kommunala aktörer kan språkliga skillnader mellan texter härledas till en vinstdrivande bakomliggande orsak. Texterna är hämtade från ett privat vård- och omsorgsbolag samt en kommunal utförare av insatser enligt LSS. Metoden för analyserna är systemisk-funktionell grammatik och fokuserar språkhandlingar, modalitet, processer och agentivitet. Resultatet visar på både likheter och skillnader mellan avsändarnas texter, där den största skillnaden yttrar sig i vem som tillskrivs agentivitet i texterna. I texten från det privata vård- och omsorgsbolaget är det i stor utsträckning den egna verksamheten som tillskrivs agentivitet, medan den kommunala texten har en knappt synbar avsändare. Gemensamt för texterna är deras givande talarroll samt hur teman såsom självständighet och delaktighet behandlas, där en normativ syn på att leva som andra skönjs / This study is a discourse analysis with a critical approach that aims to make visible how the social group people with disabilities is linguistically constructed and how rights through the Support and Service Act are negotiated in two texts. By comparing private and municipal actors, linguistic differences between the texts can be traced to a profit-driven underlying cause. The texts are gathered from a private health and care company and a municipal provider of interventions according to LSS. The method for the analyses is systemic-functional grammar and focuses on language acts, modality, processes, and agency. The result shows both similarities and differences between the senders’ texts, where the biggest difference is expressed in who is attributed agency in the texts. In the text from the private healthcare company, it is the company itself who is attributed agency, while the municipal text barely has a visible sender. What the texts have in common is their giving speaking role and how themes such as independence and participation are treated, where a normative view of living like others is discernible.

The study examines how online retailers' digital characteristics affect consumers' perception of the online retailer and how the perception affects trust and distrust of the online retailer. The result aims to help online retailers gain an understanding of which characteristics are most salient and strategically important to generate trust among consumers. The digital properties that the study examines are, technical functionality, information quality, user-friendliness, graphic design, navigation, and recognition. A consumer's perception is considered either functional, or motivational. To investigate the relationship between the variables, a quantitative survey was carried out. Collected data was analyzed using statistical measures to investigate the purpose of the study. The internal reliability was calculated, the variables distrust, information quality, graphic design, recognition, and functional perception resulted in an acceptable internal reliability. Correlation analyzes were performed between the independent variables to rule out multicollinearity, then regression analyzes were performed to examine relationships between the variables. The correlation test resulted in exclusion of multicollinearity. The regression analysis resulted in graphic design and navigation being shown to have a significant positive impact on functional perception, which means that an appealing graphic design and an intuitive navigation on an online retailers' website contribute to the website being perceived as functioning well. Graphic design was the only variable that showed a significant positive impact on motivational perception. An attractive graphic design can thus motivate a consumer to choose a specific online retailer and to become a returning customer, furthermore, graphic design also seems to be important for creating a strong connection to the company. The regression analysis also showed that only motivational perception can explain trust and distrust with significance. In other words, a consumer's positive motivational perception can increase its trust and distrust of an e-merchant. The analysis resulted in a generally low degree of explanation, which indicates that there are variables, or dimensions of the investigated variables that the study ignored, that can explain trust and distrust. The factors may therefore be of interest to investigate in future studies. / Studien undersöker hur e-handlares digitala egenskaper påverkar konsumenters uppfattning av e- handlaren samt hur uppfattningen påverkar förtroendet och misstron för e-handlaren. Resultatet strävar efter att hjälpa e-handlare få en förståelse för vilka egenskaper som är mest framträdande och strategiskt viktiga för att generera förtroende bland konsumenter. De digitala egenskaper som studien undersöker är, teknisk funktionalitet, informationskvalitet, användarvänlighet, grafisk design, navigation och igenkänning. En konsuments uppfattning anses antingen vara funktionell, eller motiverande. För att undersöka relationen mellan variablerna genomfördes en kvantitativ enkätundersökning. Insamlad data analyserades med statistiska mått för att utreda studiens syfte. Den interna reliabiliteten beräknades, variablerna misstro, informationskvalitet, grafisk design, igenkänning samt funktionell uppfattning resulterade i en acceptabel intern reliabilitet. Korrelationsanalyser utfördes mellan de oberoende variablerna för att utesluta multikollinearitet, därefter utfördes regressionsanalyser för att undersöka samband mellan variablerna. Korrelationstestet resulterade i att multikollinearitet helt kunde uteslutas. Regressionsanalysen resulterade i att grafisk design och navigation kunde påvisas ha en signifikant positiv inverkan på funktionell uppfattning, vilket betyder att en tilltalande grafisk design och en intuitiv navigering på en e-handlares hemsida bidrar till att hemsidan upplevs som välfungerande. Grafisk design var den enda variabeln som visade en signifikant positiv inverkan på motiverande uppfattning. En attraktiv grafisk design kan därmed motivera en konsument att välja en specifik e-handlare och att bli en återkommande kund, vidare verkar även grafisk design vara viktigt för att skapa en stark koppling till företaget. Regressionsanalysen visade även att endast motiverande uppfattning kan förklara förtroende och misstro med signifikans. Med andra ord kan en konsuments positiva motiverande uppfattning öka dess förtroende och misstro för en e-handlare. Analysen resulterade i en generellt låg förklaringsgrad, vilket indikerar att det finns variabler, eller dimensioner av de undersökta variablerna som studien bortsett, som kan förklara förtroende och misstro. Faktorerna kan därför vara av intresse att undersöka i framtida studier.

Mot bakgrund av debatten om brister i den traditionella grammatikundervisningen i skolan syftar föreliggande kunskapsöversikt till att beskriva hur arbete med funktionell grammatikundervisning kan ta sig uttryck i svenskämnet (eller motsvarande ämnen i engelskspråkiga kontexter) för elever i gymnasieålder. Vidare syftar översikten till att redogöra för de effekter som olika undervisningsformer av funktionell grammatik kan ha på elevernas kunskapsutveckling.    Genom systematisk informationssökning i tre databaser valdes tio empiriska forskningsstudier ut som fokuserar på funktionell grammatikundervisning. En av dessa är svensk och nio internationella. De två frågeställningarna lyder: Hur kan funktionell grammatikundervisning ta sig uttryck i svenskämnet (eller motsvarande ämnen i engelskspråkiga kontexter) för elever i gymnasieålder? samt: Vilka effekter har olika typer av funktionell grammatikundervisning på elevernas kunskapsutveckling?   Genom analysen har fem undervisningsformer identifierats. Resultatet visar att arbete med funktionell grammatikundervisning kan ta sig uttryck genom att utgå från autentiska texter, att koppla språk till genre, att samtala om språk, att leka med språket samt genom att undervisa explicit om grammatisk terminologi. Vidare visar resultatet att effekterna av funktionell grammatikundervisning är att eleverna utökar sin metalingvistiska medvetenhet samt utvecklar sin skrivförmåga. Resultatet påvisar även begränsningar inom funktionell grammatikundervisning vilka innefattar att undervisningen tycks främja skrivande men inte grammatikkunskaperna i sig, samt att den funktionella grammatikundervisningen främst tycks gynna de skriftligt högpresterande eleverna.    Utifrån detta resultat dras slutsatsen att det finns olika sätt för lärare att arbeta med funktionell grammatikundervisning, och att dessa sätt har vissa saker gemensamt, men att de också skiljer sig åt på olika sätt. Funktionell grammatikundervisning ger positiva effekter på elevernas utveckling av metalingvistisk medvetenhet och skrivande. Dock finns en del begränsningar.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka eller vilken modelläsare som förekommer i Kemikalieinspektionens broschyr Kemikalier i barns vardag. I studien redovisas en textanalys med utgångspunkt i den systemisk-funktionella lingvistiken. Materialet består av två olika upplagor av broschyren, en från 2014 och en från 2016. Analysen berör textens språkhandlingar och attityder, processer och deltagare samt tilltal och omtal. Med stöd av analysresultat presenteras de båda broschyrernas modelläsare. Resultatet visar att modelläsaren i första hand är en förälder, vilket gäller för både broschyrerna, även om det visas tydligare i broschyren från 2016. I broschyren från 2014 är relationen mellan läsare och myndighet vänskaplig, där myndigheten inkluderar sig själva i samma grupp som läsaren. I broschyren från 2016 är relationen striktare och Kemikalieinspektionen tar sig an en roll som visar att de är i maktposition.

Bakgrund: Flera faktorer inverkar på den postoperativa återhämtningen såsom kön, ålder och även hälsolitteracitet. Hälsolitteracitet innebär att ha en förmåga att förstå, bedöma och använda information för att underhålla eller förbättra sin hälsa och kan utgöra en viktig faktor att ta hänsyn till när patienter ska tillgodose sig information inför ett dagkirurgiskt ingrepp. Tidigare studier har visat att bristande funktionell hälsolitteracitet har lett till sämre postoperativ återhämtning. För att kunna utforma rätt sorts information till patienten krävs kunskap och vidare forskning kring funktionell hälsolitteracitet och dess inverkan på postoperativ återhämtning. Syfte: Studiens syfte var att beskriva och undersöka huruvida det fanns ett samband mellan postoperativ återhämtning och funktionell hälsolitteracitet hos patienter som genomgått ortopedisk dagkirurgi. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie har genomförts. Patienter från tre sjukhus i norra Sverige tilldelades enkäter till sin hemadress för skattning av funktionell hälsolitteracitet samt postoperativ återhämtning 3 månader efter dagkirurgiska ortopedioperationer. Resultat: Av 278 enkäter erhölls svar från 159 informanter, vilket ger en svarsfrekvens på 57%. Personer som skattat sig ha nedsatt funktionell hälsolitteracitet skattade sin postoperativa återhämtning sämre. I denna studie framkom ingen signifikant skillnad i postoperativ återhämtning mellan könen. Kvinnorna skattade sig ha bättre funktionell hälsolitteracitet jämfört med män Likaså personer med högre utbildningsnivå. Ingen signifikant skillnad fanns mellan olika åldersgrupper, varken beträffande postoperativ återhämtning eller funktionell hälsolitteracitet. Personer som skattat sig ha nedsatt funktionell hälsolitteracitet skattade sin postoperativa återhämtning sämre. Slutsats: En del faktorer, däribland nedsatt funktionell hälsolitteracitet, kan associeras med sämre postoperativ återhämtning. Kartläggning av dessa faktorer kan möjligtvis hjälpa vårdpersonal anpassa vården till varje individ och därmed förkorta konvalescensen. Patientinformation kräver vidareutveckling för att möta olika nivåer av hälsolitteracitet.