The assignment from Slottsbro AB was to construct an outdoor activity in modular form, without electronics, mechanics or weights as resistance, targeting seniors. To gain better understanding of what kind of activities seniors need and what problem areas they have, interviews were made with physiotherapists’, researchers and training instructors. Seniors were interviewed and answered questionnaires and observations of various kinds were made to gain further knowledge and inspiration. A literature study was made to gain knowledge of seniors’ health and physiology, fitness and movement exercises and fall prevention. Exercise is a great way for preventing falls, especially functional training, meaning training to manage everyday life. It is particularly balance, leg strength, explosive arm strength and mobility that need to be trained. During the construction phase sketches of various suggestions on equipment or motion exercises were made and were consulted with Slottsbro AB. CAD-models were constructed based on the previous decisions. From these CAD-models prototypes at scale of 1:10 were made in the University workshop. The models were later used to take product pictures outdoors, in order to give an idea of how a full-scale design would look like. Scale models were also used in the compulsory thesis exhibition. To show how the park should be used a stop film was made. It was meant as an illustrative element during the exhibition and final presentation. The modules that were developed were:  A bench with three different seat heights  A balance board  A staircase combined with an inclined plane  Bars in different heights to stand by and do different types of exercises,  Rings attach to rubber bands with different resistance  Windlass, curved pipe and spinning wheels The activity park was named Palaestra which means “training” in Latin. / Projektet från Slottsbro AB gick ut på att konstruera en utomhusaktivitet i modulform utan elektronik, mekanik eller tyngder som motstånd som riktar sig till seniorer. För att få ökad förståelse gällande vad seniorer behöver för aktiviteter och vilka problemområden som finns gjordes intervjuer med sjukgymnaster, forskare och träningsinstruktörer. Seniorer intervjuades samt svarade på enkäter och observationer av olika slag gjordes för att få ytterligare kunskap och inspiration. En litteraturstudie gjordes kring äldres hälsa och fysiologi, träning och rörelseövningar samt fallprevention. Träning är ett bra sätt att förebygga fallolyckor på, och då speciellt funktionell träning, med andra ord träning för att klara vardagen. Det är framförallt balans, benstyrka, explosiv armstyrka och rörlighet som behöver tränas. Under konstruktionsarbetet skissades olika förslag på utrustning eller rörelseövningar upp och konsulterades med uppdragsgivaren. CAD-modeller gjordes på de delar som valts att jobba vidare med. Utifrån dessa togs prototyper i skala 1:10 fram i universitetets verkstad. Modellerna användes senare för att ta produktbilder utomhus, detta för att ge en bild av hur en fullskalig konstruktion skulle se ut. Skalmodellen användes även i den obligatoriska exjobbsutställningen. För att visa hur parken skall användas gjordes en stop motion film. Den användes som ett illustrativt inslag under redovisning och utställning. De moduler som togs fram var:  En bänk med tre olika sitthöjder  En balansbräda  En trappa kombinerad med ett lutande plan  Barrar i olika höjd att stå vid och utföra olika typer av övningar  Ringar fästa i gummiband med olika motstånd  Vindspel, krullrör samt snurrhjul Aktivitetsparken döptes till Palaestra som på latin betyder träning.

The aim for this paper has been to examine three textbooks designed for science education in upper secondary school in order to determine whether they convey any specific attitudes regarding what is considered to be ideal knowledge within the field of biology. The main focus has been to investigate if different types of design strategies have been used to emphasize certain values or attitudes and if this proves to be the case, how is this achieved specifically?                       For this purpose I have conducted several different qualitative linguistic analyses of the textbooks. The theoretical framework for the analyses lies within the main field of critical linguistics and more specifically in the context of systemic functional linguistics. The two main language models I have chosen to use for my investigations are functional grammar and multimodal text analysis.                       My results imply amongst other things that by conducting an overall assessment of the headlines in the textbooks a fair assessment can be made of which overall attitudes the books convey. Another founding that has proven to be of relevance is the multimodal analysis of the introductory chapter within each textbook. This chapter conveys more than anything else the true attitudes the authors have, not only towards the school subject itself but also, to the reader. Furthermore, the overall language use in the introduction significantly reveals the textbooks approach and usability as an educational tool. / Min ambition med denna uppsats har varit att analysera tre olika läroböcker i gymnasiekursen Biologi 1 för att undersöka vad och hur de förmedlar kunskapsideal kring innehåll och mening. Jag har velat undersöka om det finns skillnader i de olika böckernas didaktiska designstrategier och vad dessa eventuella skillnader har för olika betydelsepotentialer. För att försöka få svar på mina frågor har jag genomfört min undersökning i flera steg. Inledningsvis jämförde jag de olika böckernas övergripande struktur och innehåll. Därefter har jag ställt dessa resultat i relation till vad kursplanen i ämnet specificerar som centrala innehåll och slutligen genomförde jag en komparativ multimodal kompositionsanalys av introduktionskapitlet samt avsnittet i vardera boken som beskriver cellens uppbyggnad Den teoretiska utgångspunkten för läroboksanalyserna i denna uppsats ligger inom huvudområdet kritisk lingvistik och mer specifikt inom ramen för systemisk-funktionell lingvistik. De två vägledande språkteorierna och modellerna som jag använde mig av var funktionell- och multimodal textanalys. Resultaten indikerar att det går att göra en initial bedömning av lärobokens ”värdegrund” genom att lägga tid på att uppmärksamma några av de referenspunkter som jag har använt mig av. Rubrikerna har visat sig vara bra värdemätare för olika inställningar och framförallt förekomsten av frågeställningar och enstaka ord i rubrikerna. Introduktionskapitlet avslöjar mer än vad producenterna troligen inser angående bokens inställning till såväl läsaren som ämnet. Dock indikerar det generella språkbruket mer än allt annat vilken relation boken öppnar för gentemot läsaren samt även vilket ansvar den är beredd att ta för att fungera som ett pedagogiskt verktyg.

Syftet med denna studie är att undersöka hur familjebehandlare upplever det att arbeta med FFT-metoden samt de faktorerna som gör den funktionell. Eftersom FFT är anpassad till den amerikanska kulturen som skiljer sig ganska mycket från den svenska, båda i kultur och socialsystem är det viktigt att inte bara utvärdera utifrån modellen men också hur implementering och anpassning av modellen har gått. För att kunna besvara syftet och frågeställningar har fem kvalitativa intervjuer genomförts av semistrukturerad karaktär. Urvalet av respondenter gjordes utifrån snöbollsmetoden där de intervjuade arbetar inom socialtjänstens öppenvård. Resultaten visade att det finns många saker som ska tas hänsyn till vid anpassning till andra kulturer, bland annat utbildningar, målgrupper och ekonomi. FFT är en behandlingsmetod och en påbyggnadsutbildning där gränsen mellan det som är klientens behandling och det som är FFT-terapeuternas utbildning är diffus. Studien kan bidra med tankar om hur man skulle kunna göra vidare studier rörande utbildning och implementering av evidensbaserade modeller.

Att undersöka elevlösningar och att ta del av verksamma gymnasielärares erfarenheter rörande elevers användning av modalitetsmarkörer i skrift ger en bild av kvinnliga och manliga gymnasieelevers hållningar gentemot satsers innehåll och eventuella likheter och skillnader skribenterna emellan. Föreliggande studies huvudsyfte är att undersöka frekvens och funktion hos modalitetsmarkörer i elevlösningar hämtade från 2015 års nationella prov i kursen svenska 3 i gymnasiet. Till syftet hör även att granska eventuella likheter och skillnader i frekvens och funktion hos modalitetsmarkörer mellan de kvinnliga och de manliga skribenterna. Studiens bisyfte är att undersöka tillfrågade gymnasielärares erfarenheter rörande kvinnliga respektive manliga elevers användning av modalitetsmarkörer i skrift. För att uppnå syftet formulerat för denna studie kombineras och kompletteras en kvantitativ metod med en kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden utgörs av en sammanställning och granskning av frekvens och funktion hos modalitetsmarkörer i 60 elevlösningar jämnt fördelade mellan könen. Studiens kvalitativa metod omfattas av kvalitativa intervjuer med en hög grad av strukturering i kombination med öppna frågor med tre legitimerade svensklärare. Resultaten visar på en låg frekvens av modalitetsmarkörer i både de kvinnliga och de manliga elevlösningarna. Majoriteten av samtliga modalitetsmarkörer signalerar en låg grad av sannolikhet och har således en trolighetsfunktion i satsen. Frekvensen och funktionen hos modalitetsmarkörerna skiljer sig på så vis marginellt mellan de kvinnliga och de manliga skribenternas texter. Den låga frekvensen och trolighetsfunktionen som den mest framträdande i elevers texter bekräftas ytterligare av studiens informanter, vilka vidare delar erfarenheten att modalitetsmarkörer är en viktig komponent i ett nyanserat förhållningssätt. Fynden från den kvantitativa materialbearbetningen och den kvalitativa materialbearbetningen överensstämmer således. Någon större språklig variation utifrån faktorn socialt konstruerat kön kan inte fastställas utifrån de kvantitativa och kvalitativa resultat som presenteras i denna studie.

Syftet med denna undersökning är att studera förekomsten av grammatiska metaforer (GM) i form av nominaliseringar i elevtexter från det nationella provet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs nio. Begreppet GM avser icke-typiska realiseringar av betydelser där GM till exempel kan vara en nominalisering – en process som uttrycks som ett substantiv (ex: tävling, trygghet) istället för ett verb (ex: tävla) eller ett adjektiv (ex: trygg). Vid användning av GM blir texter mer informationstäta och abstrakta eftersom språket packas ihop. Studiens teoretiska utgångspunkt är systemisk-funktionell grammatik, i vilken GM spelar en viktig roll. Materialet utgörs av 60 elevtexter, fördelat på 30 elevtexter i svenska och 30 elevtexter i svenska som andraspråk. Av dessa 30 texter har 15 tilldelats betyget E och resterande hälft betyget B. I texterna undersöks fördelningen av GM av typen nominalisering av process och nominalisering av egenskap, förekomsten av GM i förhållande till betyg och ämne samt de mest använda GM. Resultatet visar att det förekommer betydligt fler GM av typen nominalisering av process än egenskap och att elevtexter som bedömts betyget B innehåller högre andel GM än elevtexter som tilldelats betyget E. Vidare visar resultatet att förekomsten av GM i förhållande till ämne är jämnt fördelat, med endast en GM i skillnad. Vad gäller de mest använda GM visar undersökningen att det finns 12 olika ord som är frekvent återkommande i elevtexterna, vilket förklaras genom provuppgiftens utformning och instruktioner.

Syftet med denna uppsats är klarlägga hur tre svenska skönhetskliniker framställer sina tjänster på respektive webbplats. Jag har valt att använda mig av en multimodal textanalys för att undersöka både skriftliga och visuella element. Materialet begränsas till startsidorna samt webbsidorna om botoxbehandling och fettsugning. Analysen avser att besvara hur klinikerna framställer sina ingrepp och behandlingar. De språkliga valen visar om dessa enbart inbegriper erbjudanden med möjligheter eller om det även ligger något ansvar på patienten. Vidare analyseras vilka kriterier den ideala patienten bör uppfylla. Den avslutande diskussionen avser att klargöra vilken inverkan dessa faktorer kan ha på individens fria val.  Resultatet visar att klinikerna framställer sina ingrepp och behandlingar som erbjudanden från deras sida, samt att ansvaret till största delen ligger på patienten. Löften realiseras med förbehåll och information talar om att patienten är skyldig att skaffa kännedom om riskerna innan ett ingrepp eller en behandling genomgås. Tidigare forskning har visat att den ideala patienten är frisk, har normal vikt och realistiska förväntningar. Detta har tidigare diskuterats utifrån ett risk- och säkerhetsperspektiv. Mitt arbete fördjupar denna problematik och belyser de kroppsliga normer som skapas för att ens få möjligheten att genomgå ett skönhetsingrepp. Vid exempelvis en fettsugning kan det innebära viktnedgång för en patient som inte redan har en ”någorlunda normal vikt”. Därtill finns det även en problematik kring vem som bedömer vad som är ”realistiska förväntningar”. Är det kliniken eller den som ska leva med resultaten? Skriftliga och visuella element hjälper till att förstärka patienternas behov. Tillsammans skapar klinikerna en värld där normerna för utseendet och hälsan förstärks och förnyas. Min konklusion är att det finns tydliga tendenser att vi strävar mot ett samhälle där individens status och framgång än starkare graderas efter utseende.

Studien som utförts analyserar ur ett sociosemiotiskt och multimodalt perspektiv vilka resurser läromedlet "Insikter i svenska" använder sig av. Läromedlet är riktat mot ungdomar i första året på gymnasiet som läser en yrkesinriktad utbildning. Studien redogör för ett antal utgångspunkter för multimodal bildanalys och påvisar även att lärmedlet innehåll ett antal av dessa resurser.

I denna uppsats undersöks tre svenska partiers webbplatser, specifikt startsidorna samt webbsidor som gäller temat integration. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka deltagare och vilka typer av processer som synliggörs på integrationswebbsidorna samt även hur modus och modalitet framträder. Vidare avser undersökningen att analysera användandet av avbildningar samt andra semiotiska resurser på partiernas respektive startsida. Vad kan man se i en text eller i bild? Kan man som avsändare framställa sig på ett visst sätt vid textelement respektive bildelement? Med hjälp av verktyg från systemisk-funktionell grammatik undersöker jag textelementen och bildelementen undersöks med verktyg från visuell textanalys. Resultatet av undersökningen visar att det finns vissa likheter och skillnader mellan partiernas startsidor respektive integrationswebbsidor. Skillnaderna är dels vad varje parti framför av sina politiska åsikter i skrift, dels att användandet av avbildningar och andra semiotiska resurser skiljer sig.

The purpose of this bachelor thesis is to examine if one can find a change within the genre job advertisements for communicators, and in extension, the profession as a whole, during the time period 1997-2017. By studying the schematic structures of job advertisements as a genre text at large, and specifically the rhetoric strategies used when presenting requirements, I will be attempting to answer these questions through a genre analysis. The material consists of 24 job advertisements in total, 8 from each year of 1997, 2007 and 2017. The texts from 1997 have been acquired by searching through the job section of the Swedish daily newspaper Dagens Nyheter, from issues published from October to December 1997. However, the material from 2007 and 2017 both come from the Swedish Public Employment Service, Arbetsförmedlingen. To find texts from 2007 the archive at the Swedish Public Employment Service had to be advised, seeing as they are no longer posted on their website. All the job advertisements from 2017 however have been found and downloaded from the website.                       Theoretically this study mainly lies on Vijay K Bhatias genre analysis, and his methodology when analyzing genres and their communicative purpose as well as their schematic structure. The analysis goes on to analyze the rhetoric strategies used within the job advertisements requirements-section, then using systemic-functional grammar (SFG) to make clear the linguistic configuration. The results of the analysis show that both change and stability within the genre can be found. Regarding the changes, the schematic structures, in regards to content, becomes larger. Both regarding the number of moves in total and the number of different moves used. In addition, the analysis tells us that the ideal applicant in 2017 is an independent communicator who has a talent for networking and connecting with new people, in contrast to the communicator in 1997, who primarily is a good writer with an ability to work together.

The purpose of this essay is to examine the ideal image of masculinity in the monthly Swedish women magazine Veckorevyn, nr.2 2016. The intention is to explore how Veckorevyn’s own policy correspond to the construction of the ideal image of masculinity. The analysed material contains three texts from the same number of copy: two texts of which explicitly refers to masculinity and one text describing the feminist-policy of the magazine. The magazines feminist-policy is about the magazines work of changing sexist attitudes towards young women. The essay refers to a social constructivist perspective in defining gender and language. The method used is based upon Michael Halliday’s social semiotic approach SFG, systemic functional grammar, when analysing the text material, as well as Faircloughs critical discourse analysis. The results of the text analysis indicate that the image of masculinity presented in the magazine is closely connected to stereotypical ideas of men as sexually confident and independent. The analysed material contains a high level of material and relational processes, constructing a concrete, predefined and less negotiable image of masculinity towards the reader. The critical discourse analysis shows a high frequency of different discourses co-existing in the texts linked to the magazines ideal reader of young women: commercial/consumer-discourse (such as advertisements), health-discourse and men-women-discourse – all of which are closely linked to desire and consumption. These desire-discourses fail to relate to the magazines own feminist-policy, describing both men and women as stereotypically linked to sexuality and desire. The result of the critical discourse analysis indicates that the different discourses of the magazines own anti-sexist policy co-exist and collides with a sexist and stereotypical commercial/consumer-based discourse. These results adhere to previous research of Veckorevyn by Anja Hirdman (2001). The indications contribute in defining the Veckorevyn-magazine targeted to young women as a complex, contradictive and multi-discursive platform of ideas and values. According to Litosseliti (2006:121), the presence of the magazines own feminist-policy also risks producing new forms of sexism due to the magazines contradictive and stereotypical discourses. / Syftet med denna uppsats är att undersöka den ideala bilden av manlighet i det svenska kvinnomagasinet Veckorevyn. Vidare undersöks hur Veckorevyns egna kravställande policy överensstämmer med konstruktionen av den ideala bilden av manlighet. Det analyserade materialet innehållet tre texter från samma upplaga av Veckorevyn nummer 2, 2016. Två texter som explicit refererar till manlighet och en text som beskriver Veckorevyns egna feministiska policy. Veckorevyns feministiska policy handlar om tidningens arbete mot skeva könsroller och att förändra sexistiska attityder gentemot unga kvinnor. Uppsatsen bygger på ett socialkonstruktivistisk perspektiv i definitionen av genus och språk. Metoden bygger på Michael Hallidays sociala lingvistiska angreppssätt SFG, systemisk-funktionell grammatik, i analysen av textmaterialet samt Faircloughs kritiska diskursanalys. Resultatet av textanalysen indikerar att bilden av manlighet som presenteras i Veckorevyn är nära förknippat med stereotypa idéer av män som sexuellt självsäkra och självständiga. Det analyserade materialet innehåller en hög andel materiella och relationella processer, vilket konstruerar en konkret, fördefinierad och mindre förhandlingsbar bild gentemot läsaren. Den kritiska diskursanalysen visar en hög frekvens av olika diskurser som samexisterar i texterna kopplade till tidningens läsarideal av unga kvinnor: kommersiell/konsument-diskurser (t.ex. reklam), hälso- och förbättringsdiskurser and män-kvinno-diskurser. Alla diskurser är nära sammanlänkade med begär och konsumtion. Dessa begärs-diskurser misslyckas med att relatera till Veckorevyns egna kravställande feministiska policy. Policyn undermineras i det analyserade materialet då både män och kvinnor länkas till stereotypa drag av sexualitet och begär. Detta ligger även i linje med tidigare forskning av Anja Hirdman (2001:257).  Resultaten av den kritiska diskursanalysen indikerar att diskurserna av Veckorevyns egna anti-sexism- och feministiska policy kolliderar med en stereotyp kommersiell- och konsumentbaserad begärsdiskurs. Dessa resultat relaterar även till tidigare forskning av Veckorevyn av Anja Hirdman (2001). Sammantaget bidrar dessa indikationer till att ge en bild av Veckorevyns textproduktion riktat mot ett läsarideal av unga kvinnor som komplex, motsägelsefull och multidiskursiv plattform av idéer och värderingar. I likhet med Litosseliti (2006:121), kan Veckorevyns egna feministiska policy, som en del av en postfeministisk diskurs, bidra till att producera nya former av sexism med anledning av Veckorevyns motstridiga och stereotypa diskurser.