Den här uppsatsen handlar om hur Volvo konstruerar svenskhet och sin egen identitet i deras reklamfilm Made by Sweden – Vintersaga. Med tanke på hur olika uppfattningar kring vad som är svenskt florerar fritt i både Sverige och världen så är det intressant att undersöka hur en svensk symbol och ett multinationellt företag som Volvo väljer att reproducera denna. Detta är en språkinriktad undersökning som använder sig av en multimodal analys för att synliggöra vem som gör vad i reklamfilmen och hur den inkluderar och engagerar tittaren. Den multimodala analysen bygger på Michael Hallidays systemisk-funktionella grammatiska analysmodell och förklaras sakligt hur den används för att tjäna syftet. I resultatet dyker stora deltagargrupper upp som är människor, element och Volvo själva. Dessa engagerar och inkluderar tittaren på olika sätt vilket skapar en kontakt och ett meddelande mellan Volvo som är sändare och tittaren som är mottagare. Symboliskt sett så gestaltas en kamp mot det stora vemodet som består av svåra svenska förhållanden i form av kyla, blåst och väta. Tittaren och de mänskliga deltagarna i reklamfilmen blir svenska och uppmanas implicit att använda en Volvo i sin kamp för att fortsätta vara svenska. För det är bara de med rätt vilja och rätt val av utrustning som blir svenska och kan tåla kampen. Fälttåget leds av världsliga representanter som Timbuktu och Börje Salming, starka individer som samarbetar i grupp med Volvo som sin kuse. Kampen finns i språket som Volvo har valt i bild och sång.

The aim of the study was to investigate how four pupils in sixth grade use language when writing narrative texts, examined in relation to the typical structure and linguistic features of a narrative text. Another aim was to explore the similarities and differences between texts which received an A or B grade and texts with a D or E grade. The pupils’ texts are analysed from a systemic-functional perspective on language and on the basis of the typical structure and language of a narrative text, with the focus on expressions of time, processes, descriptions and nominal groups (cf. Johansson & Sandell Ring 2012). The main finding is that the four pupils in their texts master the normal structure of a narrative text and that their texts have expressions of time, processes, descriptions and nominal groups, but they differ in extent and scope. The greatest differences between the narratives in the different grading categories are found in the introductions to the texts, the way of marking dialogue in the structure, and how the pupils use processes, circumstances and nominal groups to achieve descriptions. The text that received an E grade differs from the other texts that were graded as A, B and D, in that the writer has the shortest introduction to the text; the introductions to the other texts are relatively long. The E-graded text also differs from the other texts in the way it marks dialogue. That pupil uses quotation marks to indicate where dialogues occur, whereas the texts with A, B and D grades use a quotation dash to mark speech. All the pupils’ texts contain expressions of time. The texts also include several kinds of processes, except for the text that received a B grade, where there were no mental processes. The texts graded as A, B and D use expanded nominal groups and also various processes and circumstances to create descriptions. The text that received an E grade is the one that uses most expanded nominal groups for descriptive purposes.

Sociala medier innebär både stora hot och möjligheter för de företag som väljer att använda detta som en kommunikationskanal. Sociala medier skapar en plats och ett tillfälle för företag att komma närmare kunderna och genom att göra detta kan företagens intäkter ökas, kostnaderna kan minska och kundkontakten kan bli mer effektiv. Idag blir företags snedsteg, dåliga service och fadäser offentliga på några minuter i de sociala medierna. I form av arga inlägg på företagens vägg på Facebook ackompanjerade av kommentarer från andra som håller med trådskaparen kan en lynchning av företaget som gjort något fel eller retat upp kunder startas. Mot bakgrund av det här resonemanget är syftet med denna uppsats att undersöka hur 3, en av Nordens största mobiloperatörer, bemöter kritik samt hur de väljer att skapa sin identitet på sin Facebook-sida. Den teoretiska referensramen i denna uppsats behandlar systemisk funktionell textanalys, identitetsskapande på internet, intimisering, word-of-mouth samt word-of-mouse och service recovery-teorier. Analysen bygger på en ideationell samt en interpersonell textanalys av fem svar på fem negativa inlägg skrivna av upprörda kunder på 3:s Facebook-sida. Svaren är skrivna från augusti 2012 till december 2012 av anställda på 3. Genom ett antal analyskategorier ur den interpersonella och ideationella strukturen har jag i denna uppsats tittat på hur 3 använder sig av språket för att bemöta kritik från missnöjda kunder på sin Facebook-sida. Jag har även undersökt hur 3 skapar sin företagsidentitet genom bemötandet av de negativa kommentarerna samt hur 3 tilltalar sina missnöjda kunder. Resultatet visar att 3 bemöter kritik på Facebook genom att informera sina kunder om vad det är som har hänt, vem det är som utför lösningen på kundens problem samt att 3 erbjuder sig att lösa kundernas problem. 3 väljer att skapa sin företagsidentitet som informerande och problemlösande. Hjälpsamma, på kundens sida och tillmötesgående framställer de sig i dem delar i svaren där skribenten själv träder fram och skriver ”jag”.

One third of all patients with acute stroke acquire the language impairment aphasia. The assessment of aphasia is important in order to give a correct diagnosis and treatment. Two types of aphasia assessments are assessment of language function and assessment of functional communication (communication in everyday life). The assessment is usually performed by a speech and language pathologist (SLP) but it can also be performed by a family member or close friend with a proxy rating questionnaire. In this study the correlation between proxy rating of functional communication and SLP assessment of both language function and functional communication were examined. The assessments were performed at 16 days and 6 months after stroke onset. The study also examined if two proxy ratings correlated. The study was conducted using ANH and CETI proxy ratings, and the SLP assessments NGTA and ANELT. The results revealed a strong, statistically significant, correlation between proxy rating and SLP assessment and a very strong, statistically significant, correlation between the two proxy ratings. All correlations remained strong over time. When differences between proxy rating and SLP assessment were observed there was a tendency that proxies rated the functional communication higher than the SLP did. When the participants were divided into groups based on severity of aphasia, the results revealed a greater consistency between proxy rating and SLP assessment for people with mild aphasia than for those with moderate to severe aphasia. / En tredjedel av alla som drabbas av stroke får den förvärvade språkstörningen afasi. Det är viktigt att bedöma afasi för att bland annat kunna diagnosticera och lägga upp behandling. Två sätt att bedöma afasi är bedömning av språkfunktion och bedömning av funktionell kommunikation (kommunikation i vardagslivet). Vanligtvis utförs bedömningen av logoped men svårigheterna kan också bedömas genom anhörigskattning. I denna studie undersöktes samband mellan anhörigskattning av funktionell kommunikation med logopedisk bedömning av både språklig funktion och funktionell kommunikation vid 16 dagar samt vid 6 månader efter insjuknandet i stroke. Dessutom undersöktes huruvida två olika anhörigskattningar korrelerade med varandra. Testerna som användes var anhörigskattningarna ANH och CETI samt logopedbedömningarna NGTA och ANELT. Resultaten visade en stark, statistiskt signifikant korrelation mellan anhörigskattning och logopedbedömning samt en mycket stark, statistiskt signifikant korrelation mellan anhörigskattningarna. Korrelationerna var fortsatt starka över tid för alla jämförelser. Observation av skillnader mellan anhörigskattning och logopedisk bedömning visade att anhöriga tenderade att skatta den funktionella kommunikationsförmågan högre än logopedbedömningen av samma förmåga. Vid gruppindelning efter afasigrad observerades att för personer med lätt afasi fanns större samstämmighet mellan anhörigskattning och logopedisk bedömning än för personer med måttlig till grav afasi.

Uppsatsen handlar om kritiskt tänkande hos revisorer. En revisor ska utföra sina arbetsuppgifter med professionell skepticism och enligt god revisionssed. Syftet med uppsatsen är att studera om detta kritiska tänkande är genomgående i beteendena på revisionsbyråer. Genom en fallstudie har beteenden och handlingar på en revisionsbyrå i Kristianstad studerats. De tre respondenterna som intervjuats är auktoriserade revisorer och intervjuerna utfördes på arbetsplatsen. Teorin om funktionell dumhet, vilken använts som analysverktyg, är ett relativt nytt begrepp som har utvecklats av Alvesson och Spicer (2012). Funktionellt dumt beteende innefattar ett okritiskt samt icke reflekterande tänkande i syfte att underlätta för individers tillvaro. Det finns många fördelar med funktionell dumhet eftersom det får organisationer att fungera smidigt och konfliktfritt men när det brukas i för hög grad finns konsekvenser på lång sikt. Det finns fem typer av funktionell dumhet vilka även är kategorierna som intervjufrågorna utformats från. De fem typerna är: ledarskaps-, struktur-, imitations-, varumärkes- och kulturgenererad dumhet. Vid analys av respondenternas svar framkom att vissa aspekter är mer aktuella än andra inom revisionsfirman. Hänsyn bör dock tas till denna studies omfattning samt att omständigheter är av sådan grad att inga fasta slutsatser kan dras. Det finns innebörder av substans vilka kräver vidare studier i större omfattning för att ge mer reliabilitet och validitet till påståendena. / The essay is about auditors and critical thinking. An auditor should perform his or her duties with professional skepticism and in accordance with good auditing practice. The purpose of the thesis is to study whether this critical thinking is consistent in behavior at the auditing firm. Through the case study, behaviors, and actions at an auditing firm in Kristianstad have been studied. The three respondents interviewed are chartered accountants and the interviews were conducted at their workplace. The theory of functional stupidity, which has been used as an analysis tool, is a relatively new concept that has been developed by Alvesson and Spicer (2012). Functionally stupid behavior includes uncritical and non-reflecting thinking in order to facilitate the existence of the individuals. There are many benefits to functional stupidity because it makes organizations work smoothly and conflict-free, but when used to much, there are long-term consequences. There are five types of functional stupidity which are also the categories from which the interview questions are designed. The five types are: leadership-, structure-, imitation-, brand- and culture-generated stupidity. An analysis of the respondents answers revealed that certain aspects are more relevant than others within the auditing firm. However, the scope of this study should be considered and the circumstance are of such a degree that no firm conclusions can be drawn. There are meanings of substance which require further studies to a greater extent in order give more reliability and validity to the claims.

The present study examines and classifies learning activities found in teaching materials of Spanish as a foreign language produced for a Swedish context with the aim of determining to what extent they conform to the functional, action-oriented language view advocated by the Swedish curriculum. Both the distribution of learning activities within receptive, productive and interactive skills, the activity types within each skill, and the theoretical underpinnings of the activities have been studied in four popular coursebooks and two websites for teaching Spanish as a foreign language. The activities analyzed have shown a dominance of the written language even in oral activities. The results have also shown a bias towards more controlled, non-communicative activities with an explicit focus on forms at the expense of freer communicative activities with a primary focus on meaning, known to support language acquisition.

Undertexter skapade av fans, så kallade fansubs, utmärker sig ofta med att utmana de standardiserade normerna inom undertextning genom att vara friare från deras inflytande. En serie som det har skapats relativt mycket fansubs för är den norska webbaserade ungdomsserien SKAM, som fans började skapa egna undertexter till eftersom de ville göra serien mer tillgänglig för tittare från andra länder. Syftet med denna uppsats är att utföra en kvalitetsundersökning av två engelskspråkiga fansub-versioner till tv-serien SKAM. Undersökningen utfördes med hjälp av FAR-modellen, som är en modell skapad för kvalitetsanalys av mellanspråkliga undertexter. FAR-modellen bedömer kvaliteten på undertexter i tre olika områden: funktionell ekvivalens, acceptans och läsbarhet. Undersökningens resultat visar att kvaliteten på fansubs till SKAM är jämförbar med andra fansubs. Kvaliteten varierar dock en del inom de olika områdena, då båda versionerna fick sämst resultat inom läsbarhet, men presterade relativt bra inom funktionell ekvivalens och acceptans. / Subtitles created by fans, so called fansubs, are known to often challenge standardized norms in translation by being freer from their influence. A TV series that many fansubs have been created for is SKAM, the Norwegian web-based series aimed at teens, which fans started creating their own subtitles for because they wanted to make it more accessible to viewers from other countries. The aim of this paper is to carry out a quality assessment study of two English fansub versions for the TV series SKAM. The study was carried out with the help of the FAR model, a model that was created for assessing the quality of interlingual subtitles. The FAR model investigates quality in three different areas: functional equivalence, acceptability and readability. The results of the study show that the quality of the fansubs for SKAM is comparable to that of other fansubs. However, the quality varies somewhat between the different areas, as both versions had the lowest results in readability, but performed better in functional equivalence and acceptability.

Denna undersökning inriktar sig på hur Historiska museet i Stockholm kommunicerar genom montertexter. Syftet är att ta reda på hur museet skapar en relation mellan museum och besökare, samt mellan besökare och historia genom utställningstexter. Materialet består av skrivna texter hämtade från två rum på utställningen Forntider. För analys används den interpersonella och den ideationella metafunktionen, som båda tillhör systemisk-funktionell grammatik. Resultatet påvisar att museet tar lite plats i texterna och inte kommunicerar ur ett närhetsskapande perspektiv, även om texterna markerar att de är riktade till en mottagare. Fynden och de forntida människorna framställs till största del som frånvarande och svåra att knyta an till.

Syftet med den här studien är att undersöka hur fotbollssupportrar konstrueras språkligt i svensk dagspress. För att göra detta jämförs representationen av olika deltagare i rapporteringen av Villkorstrappan-konflikten. Materialet för analysen består av 15 artiklar ur den rikstäckande dagstidningen Svenska Dagbladet. Studien tar avstamp i teorier från den kritiska diskursanalysen och den systemisk-funktionella grammatiken. De textanalytiska metoderna baseras på den ideationella metafunktionen. Analysresultaten ställs i relation till medieanalytisk och sociologisk forskning om supporterskap, ultraskultur och huliganism. Studiens primära slutsatser är att konstruktionen av fotbollssupportrar är ambivalent och formad av motstridiga diskurser. Polisen konstrueras som ett hot mot supportrar, samtidigt som supportrar representeras som en homogen grupp som deltar i illegala aktiviteter på läktarna. Jag argumenterar för att detta i förlängningen kan ha negativa konsekvenser för svensk supporterkultur och allmänhetens förståelse av den. / The purpose of this study is to investigate the linguistic construction of football fans in Swedish daily press. To fulfill this a comparison is carried out between the representation of participants in the news reports on the so-called Condition Stairs conflict (Villkorstrappan). The data consists of 15 news articles from the nationwide daily newspaper Svenska Dagbladet. The study draws upon theories from Critical Discourse Analysis and Systemic Functional Grammar. The analytical methods are based on the ideational metafunction. The results are discussed in relation to media analytical and sociological research on football fandom, ultras culture and hooliganism. The main conclusions drawn from the study are that the linguistic construction of football fans is ambivalent and shaped by conflicting discourses. The police are constructed as a threat to football fans, at the same time the football fans are represented as a homogeneous group participating in illegal activities in the stands. I argue that this could have negative impacts on the Swedish fan culture and the general understanding of it.

Denna studie undersöker språket i informationstexter om efterförlossningsvård ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. Syftet med denna studie har varit att synliggöra normer och diskurser om efterförlossningsvård om vad som räknas som sjukt och inte, vad som är vårdens respektive individens ansvar och vilka skador som lyfts fram eller göms undan. Uppsatsen utgår ifrån teorier om systemisk-funktionell grammatik (SFG) och kritiska diskursstudier med fokus på makt och kön. De metoder som används är transitivitet och modalitet från SFG samt en studie av tilltal. Undersökningen visar att infinitivfraser och passiv används för att flytta bort fokus från ämnen som toabesök, sex och vissa typer av skador. Andra strategier som används är att använda pronomenet en del när känsligare ämnen behandlas. Imperativ och förpliktelsemodaliteter av låg grad används för att uppmana till självvård. Studien visar att texterna skapar en normalitet där vissa skador beskrivs som ‘normala’ på ett sätt som inte kräver sjukvård, medan andra beskrivs som ‘onormala’ och som kräver sjukvård. Samma skada kan också skrivas fram som ‘normal’ i vissa situationer och ‘onormal’ i andra. Texterna reproducerar också normer kring kön, sexualitet och relationer och vilka handlingar och attribut som är kopplade till dessa.