Svenska grundskolan närmar sig en tid när alla elever har egna datorer. Vissa lärare har arbetat med detta i många år och andra bara några. Frågan som undersöks i denna uppsats är vilken potential fysiklärare ser i denna utveckling och hur de upplever potentialen. Sju naturvetenskapslärare från Sydsverige intervjuades på ett semistrukturerat sätt och data analyserades med en fenomenografisk ansats. Resultatet visar att den potential som lärare beskriver kan kategoriseras som skapande, innehåll och interaktion men att det finns störningar som påverkar alla kategorier. Analys av hur lärare upplever potentialen belyses med följande kategorier; noggrannhet, effektivitet, flexibilitet och illustrativ. Uppsatsen försöker att undersöka både de negativa och positiva aspekterna inom dessa kategorier. Vidare forskning som undersöker hur elever upplever dessa kategorier av potential skulle kunna bidra till en bättre helhetsbild.

<p>I fysikämnet så varierar man mellan olika arbetsmetoder, t.ex. genomgångar, läsning, räkning, demonstrationer, laborationer, filmvisning mm. På så sätt stimuleras flera olika lärstilar naturligt i undervisningen och man når fler elever. Genom att låta eleverna arbeta utifrån sin lärstil så ökar motivationen till ämnet och skolan.</p><p>Syftet med undersökningen var att få kunskap om hur man kan anpassa fysikundervisningen på gymnasiet till elevernas inlärningsstilar. För att uppnå detta undersöktes vilka lärstilar som eleverna i den aktuella klassen har. Detta gjordes för att eleverna själva ska bli medvetna om hur de lär sig bäst. Sedan anpassades två fysiklektioner till lärstilarna utifrån <em>The Dunn & Dunn learning style model</em>. Elevernas upplevelser av lärstilsanpassningen undersöktes sedan med hjälp av en enkät.</p><p>Arbetet visar att eleverna är positiva till att få arbeta utifrån sin personliga lärstil. Alla tycker att de har uppnått målen med lektionerna på ett bra sätt.</p>

I fysikämnet så varierar man mellan olika arbetsmetoder, t.ex. genomgångar, läsning, räkning, demonstrationer, laborationer, filmvisning mm. På så sätt stimuleras flera olika lärstilar naturligt i undervisningen och man når fler elever. Genom att låta eleverna arbeta utifrån sin lärstil så ökar motivationen till ämnet och skolan. Syftet med undersökningen var att få kunskap om hur man kan anpassa fysikundervisningen på gymnasiet till elevernas inlärningsstilar. För att uppnå detta undersöktes vilka lärstilar som eleverna i den aktuella klassen har. Detta gjordes för att eleverna själva ska bli medvetna om hur de lär sig bäst. Sedan anpassades två fysiklektioner till lärstilarna utifrån The Dunn &amp; Dunn learning style model. Elevernas upplevelser av lärstilsanpassningen undersöktes sedan med hjälp av en enkät. Arbetet visar att eleverna är positiva till att få arbeta utifrån sin personliga lärstil. Alla tycker att de har uppnått målen med lektionerna på ett bra sätt.

Denna rapport ämnar att jämföra hur ljusets olika modeller behandlas de svenska läroböckerna Ergo Fysik A och Ergo FysikB jämfört med den engelska kursboken Advancing Physics AS.Det som framkommer är att Ergo Fysik A nästanenbartbeskriverstrålmodellen och ger begreppet stråle en felaktig definition. Ergo Fysik B beskriver vågmodellen till en början utifrån generellt vågbeteende och fotonmodellen utifrån den fotoelektriska effekten. Advancing Physics AS presenterar andra metoder att förklara fenomen som ljuset uppvisar. Strålmodellen behandlas knappt och begrepp som i svenska läroböcker beskrivs utifrån strålmodellen förklaras istället här med hjälp av vågmodellen och fotonmodellen. Slutsatser jag drar är att Advancing Physics AS är betydligt modernare och intressantare än de svenska läroböckerna och presenterar helt annorlunda metoder för att förklara fenomen än vad som görs med strålmodellen. Det verkar även som om strålmodellen är på väg att försvinna ur de svenska läroböckernai och med de nya ämnesplanerna vilket är bra och nödvändigt då det eliminerar hybridmodeller som kan förvirra elever.

Syftet med denna uppsats är att med två laborationsmetoder - praktisk metod och datorsimulering - undersöka hur elever i en årskurs 3 diskuterar med varandra under laborationerna samt undersöka hur eleverna upplever de valda metoderna och då med tanke på ett lustfyllt lärande. När det gäller fysikundervisning så har ett varierat arbetssätt med teori och laborationer visat sig givande och enligt den sociokulturella teorin är språket, kommunikationen och den proximala utvecklingszonen viktiga delar för elevernas lärande. Resultatet i denna uppsats har framkommit genom observationer och intervjuer av totalt åtta elever i en årskurs 3. Den praktiska laborationen stimulerade till flest diskussioner när det gäller hypotes och resultat av laborationerna medan datorsimuleringen stimulerade flest diskussioner som handlade om något annat. Båda laborationerna värdesattes högt av eleverna men 7 av 8 elever föredrog den praktiska laborationen. Laborationerna stimulerade en nyfikenhet, kreativitet och ett lustfyllt lärande.

Denna undersökning har som syfte att bidra till ökad förståelse av astronomiundervisningensplats i den Svenska gymnasieskolan. Huvudmålet med undersökningen har varit att söka svarpå de fyra följande forskningsfrågorna: Vilken plats får astronomin i undervisningen?, Inkluderarlärarna elevernas astronomikunskaper när de sätter slutbetyg i kursen?, Skiljer det sigmycket mellan olika lärares undervisning? och Upplever lärarna några särskilda svårigheter medatt undervisa i astronomi?. Studien har även haft ett bisyfte att genomföra en översättning avdiagnostestet ADT 2.0 från engelska till svenska. Detta för att möjliggöra en användning försvenska gymnasielärare. Som metod valdes en webbaserad enkätstudie att utföras. Totalt settdeltog 23 ämneslärare i fysik, varav 20 deltagande svarade på enkäten och tre respondenterdeltog i förberedande intervjuer. Antalet deltagande är inte tillräckligt för att någon slutsatsska kunna ställas gällande undervisningen i de svenska gymnasieskolorna, men resultatet följer ilinje med tidigare undersökningar. Resultatet indikerar att astronomin får en undanskymd rolldär merparten av deltagarna ägnar 1 till 6 lektioner på området. 52 procent av lärarna vägerinte in elevernas astronomikunskaper i slutbetyget. Gällande lärarnas egna svårigheter med attundervisa astronomi anger 30 procent att de känner sig ha förlite kunskaper inom ämnet. / The purpose of this study is to contribute to the knowledge of the astronomy education inSwedish upper secondary schools. The main goal of the study is to find answers on the followingfour questions: What position is given to the astronomy in Swedish upper secondary education?,Is the students’ knowledge of astronomy accounted for when the teachers are setting the grades?,Does the astronomy teaching vary a lot between different teachers? and Do teachers experienceany difficulties with teaching astronomy? The study has a second goal of translating the AstronomyDiagnostic Test ADT 2.0 from English to Swedish. To collect the data from teachers inSwedish high schools, participating teachers answered a web-based survey. In total, 23 physicsteachers participated in the study, of which 20 teachers completed the survey and 3 teacherswere interviewed. The number of participants is not enough to make a generalising conclusionsabout astronomy education in Swedish upper secondary schools. However the findings are inagreement with previous studies. I found that astronomy gets a small role in the education,where most of the teachers dedicate just 1 to 6 lessons to astronomy. 52 percent of the teachersdo not account for the student knowledge in astronomy when grading the course. When it comesto the teachers own experienced difficulties, 30 percent of the participants specify that they feelthat they have too little knowledge in astronomy.

Energi är ett tvärvetenskapligt begrepp av stor vikt inom naturvetenskapen och för samhällets funktion. Lärare ställs emellertid inför flertalet utmaningar när det kommer till att undervisa energi, och elever har ofta särskilda svårigheter med att förstå energibegreppet och dess beståndsdelar. Syftet med denna rapport är att sammanfatta och förmedla till pedagoger i Sverige vilka utmaningar som hittills påvisats i internationell forskning inom undervisning och elevers förståelse av energi, samt vilka tillvägagångssätt som kan minska elevers förvirring kring energi och öka förståelsen för begreppet. De tre svenska läromedlena Heureka, Impuls och Ergo för Fysik 1 på gymnasiet har analyserats med utgångspunkt i påvisade utmaningar i form av problem och svårigheter, samt påvisade effektiva tillvägagångssätt, för att uppmärksamma om och i vilken utsträckning läromedlena bemöter och hanterar dessa. %Ett sekundärt syfte med arbetet är att översätta ett väl beprövat konceptuellt prov i energi och rörelsemängd från engelska till svenska för att möjliggöra effektiv användning av provet även i svensk skola. Resultaten tyder på att påvisade utmaningar inom undervisning och lärande av energi troligen stärks av innehållet i de läromedel som har analyserats. Läromedlena bidrar till redan existerande problem och elevers svårigheter bland annat genom ett ovarsamt språk, slarviga formuleringar och icke hållbara tillämpningar av metaforer i beskrivningar av energi. Även strategier som forskning funnit essentiella för en framgångsrik energiundervisning är mestadels förbisedda i läromedlena, medan föreslagna effektiva tillvägagångssätt, som till exempel användning av system och grafer i energianalyser, förekommer sällan eller aldrig. Utbudet av övningsuppgifter i läromedlena består till störst del av uppgifter som testar formler, kalkylförmåga och minneskapacitet, medan uppgifter av konceptuell karaktär ges betydligt mindre plats.

Syftet med denna studie är att kartlägga eventuella missuppfattningar av ljudbegrepp hos gymnasieelever, samt att lyfta fram olika arbetssätt med vilka dessa kan bearbetas. Som metod användes den systematiska litteraturstudien i vilken publicerad forskning i form av vetenskapliga artiklar undersöks. På grund av den ringa forskningen inom gymnasiet både nationellt och internationellt, inkluderades studier från olika delar av världen men också från olika skolnivåer. De inkluderade studierna hade sin fokus på fysikinnehåll likt den svenska gymnasieskolans. Efter vissa avgränsningar gällande materialinsamling blev antalet studier som utgjorde analysmaterialet tio stycken. Resultatet visar bland annat att elever kan bära på missuppfattningar både vad gäller ljudets natur och dess utbredning, samt missuppfattningar kopplade till hur frekvens, intensitet och hastighet är relaterade. Vad det gäller didaktiska åtgärder för att komma till rätta med elevers missuppfattningar visar resultatet att olika typer av klassrumsaktiviteter i vilka eleverna själva upptäcker, konfronterar och utvecklar sina icke vetenskapliga föreställningar, är en metod som visat framgång. I diskussionsdelen diskuteras studiernas tillförlitlighet genom att analysera deras syften kopplat till respektive metodval. Därefter sammanställs de mest tillförlitliga resultaten vad gäller de vanligaste missuppfattningarna samt de mest effektiva didaktiska åtgärderna kring bearbetning av dessa. Avslutningsvis ges förslag på områden där det finns behov av vidare forskning.

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa kunskapen om hur föreställningar om fysik förmedlas i läromedel för gymnasiet. Arbetet tar sin utgångspunkt i föreställningar om fysik som tidigare forskning identifierat hos gymnasieelever. Dessa är föreställningen om fysik som logik, tillämpad matematik och formler, föreställningen om fysik som något som kräver förståelse respektive föreställningen om fysiken som svår. Två ämnesområden i kursen Fysik 1 studeras, Newtons lagar respektive Klimat och väder. Inom dessa ämnesområden analyseras bland annat ordval och formuleringar i löptexten och fördelningar mellan numeriska och icke-numeriska uppgiftssvar. Resultatet visar att de tre föreställningarna förmedlas i alla de analyserade läromedlen. Föreställningen om fysik som logik, tillämpad matematik och formler förmedlades främst inom ämnesområdet Newtons lagar, medan föreställningen om fysik som något som kräver förståelse främst förmedlades inom ämnesområdet Klimat och väder. Föreställningen om fysiken som svår förmedlades inom båda ämnesområdena, men inte lika mycket i alla läromedel.

<p>Grundtanken med fysik är att den ska användas för att förklara omvärlden. Vi upplever att det i skolans fysikundervisning ofta läggs större vikt vid att tillämpa formler än vid att förstå själva fysiken. I den här undersökningen fokuseras därför elevers förståelse för fysikaliska fenomen de möter i sin direkta vardag.</p><p>En klass gymnasietvåor på det naturvetenskapliga programmet fick skriftligt förklara fem fysikaliska vardagsfenomen, där teorin behandlats i Fysik A. Svaren kategoriserades och kategorierna ordnades därefter hierarkiskt efter hur väl de överensstämde med den vetenskapliga förklaringen. Eleverna behövde inte använda vetenskapliga begrepp utan resonemanget var avgörande för kategoriseringen.</p><p>Utifrån resultaten drogs slutsatsen att de allra flesta eleverna gav ett svar inom rätt teoriavsnitt medan endast ett fåtal elever visade på full förståelse. Många av eleverna använde fysikaliska begrepp i svaren, men det är först då eleven kan placera begreppen i ett sammanhang som eleven har fått förståelse för fenomenet och därmed tillägnat sig kunskap.</p>