Science fiction och populärmedia är en stor del av vardagen i dagens samhälle. Elever konsumerar den typen av media på egen tid och söker sig till den för underhållning utanför skolans väggar, möjligen utan att reflektera över vad det är som konsumeras. Den här studien fokuserar på science fiction och hur de välproducerade medierna tas emot och reflekteras kring av konsumenterna, som i det här fallet är elever. Finns det möjlighet för lärare inom fysik eller någon annan naturvetenskap att utnyttja det intresse och den pseudovetenskap, som dessa medier kan förmedla, i skolan? Elever har en bild av vad fysik är i skolans värld efter hur fysikundervisningen är upplagd och syftet för arbetet är att undersöka möjliga sätt som de olika världarna kan mötas. Det riktar sig mot att utvärdera en undersökning gjord i en elevgrupp bestående av 6 fysikstuderande elever på gymnasiet. Kärnan i undersökningen är att se vilka typer av diskussioner som uppstår efter visning av ett eller flera filmklipp från populära spelfilmer, innehållande fysiska moment. De fysiska momenten är sekvenser som kan förklaras med den fysik vi har idag eller så kan det vara orimliga sekvenser som inte går att förklara. Eftersom den här typen av media ofta bygger på att skapa känslor hos konsumenten så förekommer det att verklighetsförankringen ofta försvinner. Det teoretiska ramverk som undersökningen håller sig till utgår i konceptet ägandeskap av lärande och syftar till hur elever utvärderar sina egna idéer och tar ansvar för att följa upp tidigare funderingar eller frågor som de själva uttryckt. På så vis kan eleverna själva förhoppningsvis se värdet av kritiskt tänkande och även att eleverna kan minnas vad de lärt sig över en längre tid. / Science fiction or rather popular media is a major part of everyday life in today's society. Students consume this media in their spare time and watch it for entertainment, possibly without even reflecting over the consumed content. This paper will focus on science fiction and how the well-produced media is received and reflected upon by the consumers, in this case upper-secondary physics students. Is there an opportunity for physics teachers or other natural sciences teachers to make good use of the interest and the pseudo science, that these media can convey, at school? Pupils have an idea of what physics is in school considering how physics education is laid out and the purpose of this work is to explore possible ways that these different worlds can meet. The work is aimed at evaluating a one hour session done with a student group consisting of 6 physics students in high school. The essence of the survey is to see what types of discussions occur after viewing one or more movie clips containing different physical phenomena. The physical events are shown in movieclips and can be explained by the physics we have today or there may be unrealistic events that cannot be explained. This kind of popular media is often based on creating emotional connections with the consumer which can take away the connection to reality and the real world physics. The theoretical framework that the study was based on is the concept of ownership of learning, this aims to consider how students evaluate their own ideas and take responsibility for following up on previous ideas or questions that they themselves expressed. That way the students hopefully find value in critical thinking and the retention of knowledge might increase.

The purpose of this physics didactics work is to contribute to an increased knowledge of learning about electrical circuits. This is done partly through a literature studyof students’ difficulties, but also through an examination of test items on electrical circuits used in the Swedish upper secondary school. In addition to the study, a side project in the form of a translation from English to Swedish of a diagnostic test of understanding of electrical circuits, DIRECT, was carried out. Analyzing the test items on electrical circuits, 18 different categories were developed based on the collected material. The most common type of item was an item about power which also had a connection to reality. Each category was discussed in relation to the theoretical background and some items of additional interest were analyzed in more detail. Several conclusions were made based on this project, for example that a significant part of the items do not require understanding for the question but can be solved by mechanical use of formulas. In line with the research presented a considerable part of the items are dedicated to current on a conceptual level. Another conclusion was that items dealing with shorts and changes in a circuit would have been a welcome addition to the test items. / Syftet med detta fysikdidaktiska arbete är att bidra till en ökad kunskap om lärande om elektriska kretsar. Detta görs dels genom en litteraturstudie av elevers svårigheter, men också genom en undersökning av provuppgifter om elektriska kretsar som används i den svenska gymnasieskolan.Utöver undersökningen genomfördes ett sidoprojekt i form av översättning från engelska till svenska av ett diagnostiskt test av förståelse för elektriska kretsar, DIRECT. I undersökningen utarbetades 18 olika kategorier för uppgifterna om elektriska kretsar utifrån det insamlade materialet. Den vanligaste uppgiftstypen var en uppgift som handlar om effekt och som dessutom hade en verklighetskoppling. Varje uppgiftskategori diskuterades i relation till den teoretiska bakgrunden och några uppgifter av större intresse analyserades mer ingående. Flera slutsatser kunde dras av projektet, till exempel att en stor del av uppgifterna inte kräver större förståelse för frågan utan kan lösas med mekanisk användning av formler. I linje med den fysikdidaktiska forskningen ägnas dock en ansenlig del av uppgifterna åt ström på en konceptuell nivå. En annan slutsats var att uppgifter som behandlar kortslutning och förändringar i en krets hade varit ett välkommet tillägg bland provuppgifterna.

Denna systematiska litteraturstudie presenterar fyra olika perspektiv på hur kroppen kan integreras i fysikundervisningen. Dessa är det fysiska, fenomenologiska, ekologiska och sociokulturella perspektivet. Syftet med studien är att utifrån ämnesdidaktisk forskning problematisera och diskutera hur kroppen kan användas som redskap i fysikundervisningen i årskurs 4–6. De frågeställningar som utgåtts från är hur kroppen kan användas som en naturlig del i fysikundervisningen för att gynna elevernas lärande. Den andra frågeställningen är vilka utmaningar som redogörs för att använda kroppen som redskap i fysikundervisningen. Användningen av kroppen visade sig bidra till en ökad förståelse för undervisningens innehåll och ett ökat engagemang hos eleverna. De elever med goda förkunskaper gynnades inte lika mycket som de eleverna med begränsade förkunskaper. Detta är något lärare kan ha i åtanke för att anpassa undervisningen efter elevernas behov. Vad gäller utmaningar anses undervisningstiden begränsa lärarnas möjligheter att ge eleverna en likvärdig undervisning.

The communication between teacher and student is an important part of teaching physics. This report presents cases where pairs of upper secondary school students, without an upper secondary school physics education, communicate with each other while playing a digital physics game. These cases have been analyzed to find which expressions the students use when they explain the game and how these expressions and explanations can be connected with the physical phenomena represented in the game. The results of this case study present opportunities where teachers can use students’ own expressions to fortify the meaning and understanding of the physics expressions present in today’s physics education. This indicates that there are possibilities where teachers can take advantage of students’ own thoughts and ideas when these parties communicate and convey their understanding of physics.

Till läroböcker finns ofta en lärarhandledning som är tänkt att fungera som en manual och som kan guida läraren genom undervisningen. Den kan antas vara ett stöd för vilka arbetssätt som gynnar elevers inlärning och följas för att potentiellt främja deras lärande på ett effektivt och varierat sätt. Genom att analysera lärarhandledningar kan en uppfattning fås om hur undervisning av fysikområdet kraft och rörelse uppmanas att genomföras. Fysikområdet kraft och rörelse är komplext för elever att förstå, vilket resulterar i att många befäster felaktiga uppfattningar om fenomenen inom området. Undervisningen bör bygga på elevernas erfarenheter och utmana deras förförståelse för att de ska få en stabil grund att bygga vidare sin förståelse för detta abstrakta område på.  I denna lärarhandledningsanalys är syftet att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt undervisning av fysikområdet kraft och rörelse i årskurs 1-3 uppmanas att ta avstamp i elevernas erfarenheter och genom konkretisering utmana och utveckla de förförståelser de har med sig.  Innehållsanalys har använts som metod och med hjälp av Matons semantiska del av LCT som ett analysverktyg har analysfrågor formulerats för att kunna kvantifiera och kvalificera texter i lärarhandledningar och i förlängningen kunna besvara studiens frågeställningar.  Sammanfattningsvis kan vi å ena sidan säga att det finns lärarhandledningar som i stor utsträckning ger elever möjligheter att öka den semantiska densiteten och minska den semantiska tyngden för begrepp inom kraft och rörelse genom att konkretisera undervisningen samt ta upp och utmana elevernas förförståelse Å andra sidan finns det även lärarhandledningar som inte i lika stor utsträckning ger elever dessa möjligheter.

Tidigare forskning har visat på att elever i gymnasieåldern påvisar missuppfattningar inom klassisk mekanik. Detta rör sig ofta om ett aristoteliskt synsätt och ej det efterfrågade newtonska synsättet. Någonstans kommer missuppfattningarna ifrån och de behöver sedan läras bort. I denna studie som gjorts har en bildanalys av två läroböckers bilder gjorts om hur de gestaltar kraft. Kraft är ett centralt begrepp i den newtonska mekaniken och där det finns en tydlig skillnad mellan aristotelisk och newtonsk mekanik. Bildanalysen av de två läroböckerna är en kvalitativ studie som följde nio frågor som analysen gjordes utefter. Frågeställningen som undersöktes i denna studie var,   ·         Hur representeras kraft i fysikläroböckers bilder?   De båda läroböckernas bilder visar på en newtonsk mekanik men den är ofta väldigt grundläggande. Det återfanns ingen trend mellan de två undersökta böckerna och användandet av bilder skiljde sig mellan de två läroböckerna. / <p>Presenterades digitalt.</p>

Problemformuleringen i denna undersökning är grundad i tidigare forskning om att lärare inte känner sig förtrogna i att undervisa i ämnet fysik med laborativa inslag. Det har även visat sig att ämnet är bortglömt i de tidigare årskurserna vilket gör att vårt syfte med denna undersökning är att undersöka hur lärare i årskurserna F-3 arbetar laborativt för att lära ut begrepp inom fysikämnet och att ta redan på vilka slags laborationer de använder sig av. Syftet är även att studera om lärarna känner en förtrogenhet i att undervisa laborativt inom fysikämnet. Frågeställningarna som undersökning ska besvara är följande: Hur arbetar lärare i F-3 laborativt inom fysik och vilka typer av laborationer använder de sig av? På vilket sätt känner sig lärarna i F-3 förtrogna med att använda laborationer inom ämnet fysik? Vilka typer av begrepp vill lärarna i F-3 lära ut till eleverna med hjälp av laborationer inom fysik? Denna undersökning genomfördes med 41 respondenter genom en kvalitativ och kvantitativ enkät samt semistrukturerade intervjuer. Deras svar har sedan sorterats och analyserats utifrån tre av de sju punkterna från vårt teoretiska ramverk PCK. Utifrån undersökningen framkom det som resultat att lärarna arbetar med begreppsförståelsen utifrån det laborativa arbetssättet och att de kände sig förtrogna med att undervisa laborativt i ämnet fysik. Lärarna arbetar med laborationer och detta är olika beroende på vilka begrepp lärarna tycker är viktiga, men att många använder sig av laborationer som inräknas till dem som finns inom naturvetenskap och teknik för alla (NTA) eller lekplatsfysik. Valen av begrepp lärarna ville eleverna skulle lära sig med hjälp av laborationer varierade från lärare till lärare men att de gemensamma nämnare var de begrepp som tas upp i läroplanen.

Syftet med denna studie är att bidra med mer kunskap kring förskollärares synsätt på fysik iförskolan. För att undersöka detta har halvstrukturerade kvalitativa intervjuer genomförts medfem utbildade förskollärare i olika åldrar och verksamma år inom yrket. Intervjuerna genomfördes på förskollärarnas arbetsplatser i ett enskilt rum där deltagarna inte blev störda avandra kollegor eller barn. Jag har sedan analyserat den insamlade empirin med hjälp av en fenomenografisk analysmodell för att kunna sammanställa det resultat som studien bidrag till.Resultatet av studien visar på att det finns relativt stora skillnader i hur förskollärare ser på fysik i undervisningen på förskolan. En del av de deltagande ansåg att fysik är ett svårt ämne attundervisa i och att de saknar grundläggande kunskaper i att skapa lärandesituationer kring detsamt att de känner sig osäkra på användandet av fysikaliska begrepp. Andra deltagare ansågatt fysik är ett relativt enkelt ämne och att det finns mycket möjligheter att ta vara på det i förskolans vardag. De ansåg vidare att de besitter goda kunskaper i planerandet av aktivitetersom utgår ifrån fysik och dess begrepp. Resultatet visar även på skillnader i de deltagandessvar beroende på ålder och verksamma år inom yrket. De yngre deltagarna såg mer positivt påfysik medan de äldre ansåg att det var svårt. Min huvudsakliga rekommendation för verksamheten efter denna studie är att uppmuntra förskollärare till att arbeta med fysikaliska begreppoch förklara dessa på ett begripligt sätt för barnen. / The purpose of this study is to contribute with knowledge about preschool teachers' views onphysics in the preschool. To investigate this, semi-structured qualitative interviews were conducted with five educated preschool teachers of different ages and active years in the profession. The interviews were conducted at the preschool teachers' workplaces in a private roomwhere the participants were not disturbed by other colleagues or children. I then analyzed thecollected data using a phenomenographic analysis model to be able to compile the results thatthe study contributed to.The results of the study show that there are relatively large differences in how preschoolteachers view physics in teaching and in the preschool. Some of the participants consideredphysics as a difficult subject to teach and that they lack basic knowledge in creating learningsituations around it and that they feel insecure about the use of physical concepts. The otherhalf of the participants considered physics as a relatively simple subject and that there aremany opportunities to take advantage of it in the preschool's everyday life. They further considered that they possess good knowledge in the planning of activities based on physics andits concepts. The results also show differences in the participants' responses depending on ageand active years. The younger participants viewed physics more positively, while the olderones found it difficult. My main recommendation after this study is to encourage preschoolteachers to work with physical concepts and explain these in a comprehensible way to thechildren.

I Sverige är det idag färre kvinnor än män som väljer att vidareutbilda sig i ämnet fysik, trots att flickor generellt sett har högre slutbetyg i ämnet än pojkar när de slutar årskurs 9. Detta leder till en ojämn könsfördelning inom de yrken som kräver kunskaper i ämnet fysik och fysikyrket blir därmed mansdominerat. Syftet med denna kvantitativa undersökning var att ta reda på hur stora skillnaderna är mellan pojkar och flickor i kunskaperna i samt attityderna till ämnet fysik bland barn i årskurs 9 i Sverige, samt hur sociala faktorer såsom normer och familjebakgrund påverkar deras attityd till ämnet fysik. I studien undersöktes också vad dessa skillnader kan bero på samt hur man eventuellt skulle kunna minska dem. Detta undersöktes med hjälp av att elever i årskurs 9 dels fick göra ett kunskapstest i Newtonsk dynamik, dels fick svara på en semistrukturerad enkät med frågor som behandlar attityder till naturvetenskapliga ämnen med huvudfokus på ämnet fysik. Resultatet analyseras och diskuteras framför allt ur ett pragmatiskt perspektiv och till viss del ur ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visade att flickor har en mer negativ attityd till ämnet fysik än vad pojkar har och att de i lägre grad än pojkarna kan tänka sig att jobba som fysiker i framtiden. Resultatet visade dock att flickor har en något mer positiv attityd till skolans fysiklektioner än vad pojkarna har och att de i högre utsträckning än pojkarna föredrar att lära sig genom att läraren har genomgång. Flickorna har också något lägre kunskaper i Newtonsk dynamik än vad pojkarna har. Resultatet visade också en hög korrelation mellan elevernas attityd till skolans fysiklektioner och intresset för att lära sig mer inom ämnet fysik, vilket är en indikation på att skolans fysiklektioner har en betydande roll för elevernas attityd till ämnet. Korrelationen mellan elevernas erfarenheter av fysik utanför skolan och elevens intresse för att lära sig mer inom ämnet fysik visade sig vara medelhög, vilket är en indikation på att sociala faktorer såsom vad eleven gör på sin fritid spelar roll för elevens attityd till ämnet fysik. Antalet informanter var dock för lågt och felmarginalerna för stora för att kunna dra några generella slutsatser. Eleverna hade överlag en negativ attityd till ämnet fysik och en stor majoritet av dem kan inte tänka sig att jobba som fysiker i framtiden. Många av eleverna motiverade detta med att de tycker att fysik är ett svårt ämne och önskade att fysikundervisningen görs med lättbegriplig för dem, gärna med kopplingar till deras egen vardag.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en lärare använder bilden i fysikundervisningen, vilken betydelse denne anser att bilden har och hur lärarna anser att bilden har och hur lärarna tolkar fysikinnehållet i de använda bilderna. Detta jämför vi med vilken betydelse eleverna lägger i bilder och deras tolkningar av de bilder läraren använder. Läraren intervjuades för lektionstillfället och observerades vid tre olika lektionstillfällen.Tio elever i år 7 intervjuades.En tolkning visar att om läraren använder olika typer av bilder i undervisningen underlättar det förståelsen för fysikbegrepp, samtidigt som eleverna upplever att fysikundervisningen är rolig.