<p>Denna uppsats bygger på en undersökning av bank- och handelsverksamhet i Kalmar stad.</p><p>Undersökningen har utgått från följande frågeställningar:</p><p>- Hur upplever den anställde sin arbetsmiljö?</p><p>- Hur upplever den anställde att hans eller hennes hälsa påverkas av arbetsmiljön?</p><p>- Skiljer det sig åt mellan de undersökta verksamheterna vad gäller satsningen på personalens hälsa och arbetsmiljö och i så fall hur?</p><p>Syftet med denna uppsats är att ur en anställds synvinkel undersöka hur denne upplever sin arbetsmiljö samt hur individen uppfattar att hälsan påverkas av arbetsmiljön. Vi vill även undersöka om satsningen på personalens hälsa och arbetsmiljö skiljer sig åt mellan de undersökta verksamheterna och i så fall hur.</p><p>Denna undersökning tillämpar en kvalitativ metod med motivering av att forskarna ämnar göra tolkande analyser. Vidare tillämpas en induktiv ansats, då undersökningen har realiteten som ursprung och har gått från empiri till teori.</p><p>Slutsatsen av denna undersökning är att intervjupersonerna upplever sig ha en god psykisk respektive fysisk arbetsmiljö. I den psykiska arbetsmiljön upplevs den viktigaste faktorn vara gemenskapen och arbetskamraterna. I den fysiska arbetsmiljön upplever intervjupersonerna i bankverksamheten en sämre ventilation och i handelsverksamheten upplevs det stora problemet vara sämre arbetsutrustning. Vad gäller arbetsmiljöns upplevda påverkan på hälsan är slutsatsen att personer som sitter längre perioder vid en dator upplever mer besvär med axlar och nacke, än de som sitter kortare perioder. Vidare har det uppmärksammats att intervjupersonerna inte påverkas negativt av stress, då det istället tenderar att upplevas som prestationshöjande. Undersökningen visar även på en skillnad mellan bankverksamheten och handelsverksamheten vad gäller satsningen på personal och arbetsmiljö, då bankverksamheten tenderar att lägga mer resurser på sociala sammankomster samt ergonomisk utrustning.</p>

Den höga belastningen på skolpersonal och hur deras arbetsmiljö påverkar dem är något flera är medvetna om men som är svår att hantera och veta vad man ska göra åt. Tidigare forskning visar hur lärares undervisning påverkades av deras mående i förhållande till arbetsmiljö. Vi valde att fokusera på fritidspersonalens arbetsmiljö både fysiskt och psykiskt, ett område som det finns mindre forskning kring. Vi valde att undersöka skolor från så likvärdiga områden som möjligt och valde att avgränsa oss till skolor från särskilt utsatta områden. Syftet är att synliggöra den upplevda arbetsmiljön bland fritidspersonalen och hur den påverkar deras fritidspedagogiska verksamhet. Vidare vill vi få en inblick i hur det kan se ut, få fler att öppna ögonen och bli mer medvetna om hur fritidslärarens uppdrag ser ut och hur det påverkas av den rådande arbetsmiljön. I synliggörandet av arbetsmiljön valde vi att sätta den i perspektiv till KASAM-modellen av Aaron Antonovsky, som bygger på tre komponenter, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Tre komponenter som, enligt Antonovsky (2005), tillsammans skapar en känsla av sammanhang på våra arbetsplatser men också i livet. Tillsammans med KASAM kommer vi använda oss av begrepp som presenteeism, vilket är en person som går till jobbet trots dålig hälsa och hur presenteeism kan påverkas av andras absenteeism (frånvaro). Genom kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkäter från fritidspersonal på skolor i särskilt utsatta områden har vi fått fram ett resultat som visar hur fritidspersonalens upplevda verklighet har liknande fysiska och psykosociala arbetsmiljöer, med påverkan av negativ stress.

Syftet med denna studie är att få ökad kunskap och förståelse för hur personer med NPF-diagnoserupplever den psykosociala och fysiska arbetsmiljön. För att besvara syftet användes krav-, kontrolloch stödmodellen som ett verktyg för att undersöka upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön ochhur det påverkade hälsan. Vidare undersöktes även hur den fysiska arbetsmiljön upplevdes påverkaarbetet. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod med åtta stycken semistruktureradeintervjuer. Urvalet bestod av personer med ADHD (Attention deficit hyperactivity disorder) och AST(Autismspektrumtillstånd) med arbetslivserfarenhet. Resultatet och analysen visade att denpsykosociala och fysiska arbetsmiljön är viktiga faktorer som påverkar hälsan hos personer medNPF-diagnoser. Balansen mellan rimliga krav, möjlighet till kontroll och det sociala stödet är extraviktigt för denna grupp. Det framkom att det är individuellt hur NPF-diagnoser yttrar sig och attindividuell kartläggning är att föredra för att skapa eventuella anpassningar. Det framkom även attbrist på kunskap hos kollegor och chefer var återkommande. Stigmat kring att ha en diagnospåverkade respondenterna i olika grad vilket går samman med tidigare forskning. Studiensförhoppning är att ge ett bidrag till hur organisationer kan arbeta mer hälsofrämjande gentemotpersoner med NPF-diagnoser.

En arbetsmiljö påverkar alla anställda samtidigt som människor påverkar arbetsplatsen. Man är en del av den samtidigt som man också kan förändra den. Allt det här bidrar till att arbetsmiljö blir ett komplext ämne, kunskaperna men också uppmärksamheten kring arbetsmiljöfrågor har ökat. De senaste årens debatter och diskussioner ledde oss till att skriva den här studien om arbetsmiljön på Högskolan i Borås. Syftet med studien är att beskriva och identifiera hur arbetsmiljöarbetet på Högskolan i Borås är organiserat, kommunicerat samt hur lärarkåren upplever arbetsmiljön. Studien baserar sig på en kvalitativ och kvantitativ metod. Den kvalitativa bygger på intervjuer med skyddsombuden på skolan medan den kvantitativa metoden bygger på en enkätundersökning genomförd på lärarna. Fallstudiens resultat visar både positiva sidor som ett organiserat arbetsmiljöarbete men också negativa sidor i lärarnas psykiska arbetsmiljö med stress och ojämn arbetsfördelning som framträdande faktorer. Slutsatsen visar att arbetsmiljön fungerar bra, men att brister förekommer i framförallt lärarnas psykiska arbetsmiljö. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra olika aktörer med skilda yrkesroller upplevde organisationens befintliga rehabiliteringsprocess med dess möjligheter och begränsningar samt deras synpunkter på vad som kan förbättras för att undvika sjukskrivningar. En förhoppning var också att kunna ge konkreta förslag på hur man kan arbeta förebyggande i syfte att undvika sjukskrivningar inom organisationen. Fyra minifokusgruppintervjuer, bestående av två till fyra personer, genomfördes där två fiktiva fall användes som diskussionsgrund. Materialet analyserades med hjälp av en induktiv tematisk analys, vilket resulterade i de fyra temaområdena; Verktyg för att förbättra hälsoarbetet, Insatser för att motverka sjukskrivningar, Begränsningar i hälsoarbetet samt Chefens roll i hälsoarbetet. I studien framkom att deltagarna ansåg att rehabiliteringsprocessen är ett bra verktyg som förenklar rehabiliteringsarbetet, men att den behöver fortsatt utveckling. Resultatet visade även att deltagarna hade många förslag på åtgärder för att förbättra den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. / The aim of this study was to examine the experience, of four different actors’ with diverse occupational roles, of the existing rehabilitation process in the organization, with its limitations and possibilities. A further aim was to examine the preventive work and hopefully contribute with some practical solutions to counteract sick leave within the organization. Four mini focus group interviews with two to four people were carried out with two fictitious cases as a base for discussion. Data was analyzed by an inductive thematic analysis and resulted in four thematic areas; Tools to improve the health work, Efforts to avoid sick leave, Health work limitations and The manager’s role in health work. The study showed that the participants considered that the rehabilitation process was a good tool that simplifies the rehabilitation work, but it needs further development. The results also showed that the participants had many suggestions of how to improve the physical and psychosocial work environment.

The study aims to depict how systematic work environment management can be conducted during remote work. Furthermore, the study aims to present what health effects which can follow due to remote work and how the systematic work environment management can be conducted effectively during remote work. To investigate the aim of the study, an inductive approach has been used in order to achieve a generalizable theory. Moreover, a qualitative research strategy has been applied together with semi structured interviews. The focus of the study is from a managers perspective, whereas all of the respondents in the study have experience of being a manager or support of managers. In addition, all of the respondents in the study have insight in work environment management. The respondents’ answers and reasoning together with internal documents constitutes the collected data of the study. Further, the data was interpreted and presented jointly with the empirical data. To achieve a more complex understanding of the study’s data, research has been done to analyze the empirical data through a theoretical context. The study shows that the employees autonom influence of the choice of remote work benefits psychological health. Moreover, the study presents the importance of a distinct communication strategy and how it contributes to employees' psychosocial well-being. Furthermore, the study illustrates how a list of physical criterias can be undergone before employees process remote work to benefit a manner of prevention and that recurrent routines can be implemented to promote physical work environment during teleworking. Lastly, the study depicts how employees' individual conditions affect the chances to achieve a healthy work environment when working from home. / Studien syftar till att redogöra för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet kan bedrivas vid hemarbete. Vidare syftar studien till att redogöra för vilka hälsoeffekter hemarbete kan resultera i och hur det systematiska arbetsmiljöarbetet kan bedrivas framgångsrikt i framtiden vid hemarbete. För att uppfylla studiens syfte har en induktiv ansats använts för att kunna åstadkomma en generaliserbar teori. Vidare har en kvalitativ forskningsstrategi använtstillsammans med semistrukturerade intervjuer. Studien har utförts utifrån ett chefsperspektiv, där samtliga respondenter i studien antingen har egen erfarenhet av chefskap eller i stöttande av chefskap. Respondenterna i studien har alla kunskap inom arbetsmiljöarbete. Respondenternas svar och resonemang i intervjuerna tillsammans med interna dokument respondenterna delgett ligger till grund för studiens insamlade data. Efter datainsamlingen har den insamlade datan tolkats, för att sedan komma att presenteras tillsammans i studien. Efter att datan och tolkningen av datan skett har en teori inhämtats, i syfte att sätta den insamlade datan i en teoretisk kontext. Studien visar att arbetstagares autonoma inflytande över valet att arbeta hemifrån verkar främjande för den psykiska hälsan. Vidare visar också studien att tydlig struktur kring hur verksamheten kommunicerar, bidrar positivt till arbetstagares psykosociala välmående. Studien visar också att en genomgång av arbetstagares hemmiljö innan hemarbete bereds kan förebygga risker för fysisk ohälsa och att rutiner kan implementeras för att främja den fysiska arbetsmiljön vid hemarbete. Slutligen skildrar studien arbetstagares individuella skillnaders betydelse i att lyckas bedriva ett hälsosamthemarbete.

Syfte: Syftet med denna studie är att ge en ökad förståelse för ledningens avsikter och anställdas upplevelse gällande arbetsmiljö i det aktivitetsbaserade kontoret. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen grundar sig i två områden, fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Fysisk arbetsmiljö behandlar i denna studie faktorer som fysisk struktur, färger, ljud, ljus och växter. Den psykosociala arbetsmiljön i studien utgår från karaktärsdrag hos det aktivitetsbaserade kontoret, självständighet och gemenskap. Metod: Metodvalen i denna studie är semistrukturerade intervjuer och observationer. Intervjuerna och observationerna har genomförts på företagen Identity Works och SJ. Personal från ledning och övriga anställda från respektive företag har deltagit i intervjuerna. Empiri: Det empiriska materialet är insamlat från totalt sju intervjuer och två observationer. Två intervjuer har genomförts med personer från arbetsledningen för att ta reda på vad de har för avsikter. Fem intervjuer har genomförts med anställda för att ta reda på hur de upplever det aktivitetsbaserade kontoret. Observationerna har genomförts i syfte att uppleva kontoret och se hur människor arbetar där. Slutsatser: Studien kom kortfattat fram till att ledningens avsikter är att skapa en så bra arbetsmiljö som möjligt för de anställda gällande hur de utformar kontoret, hur de arbetar med ljud och ljus samt vilken inredning och färger de väljer att ha. De anställda upplever det aktivitetsbaserade kontoret som positivt där de upplever en stor självständighet och gemenskap. / Purpose: The purpose of this study is to obtain an increased understanding of the management’s intentions and the employees’ experiences of the working environment in activity-based offices. Theoretical framework: The theoretical framework is divided in two parts, physical and psychosocial working environment. The physical working environment deals with factors such as physical structure, colors, sound, light as well as plants. The psychosocial working environment includes the characteristics of the activity-based office, autonomy and fellowship. Method: Semi-structured interviews and observations are conducted. The interviews and observations have been conducted at the companies Identity Works and SJ. The interviews have been conducted at both management level and with the employees at both companies. Empirics: The empirical material is collected from seven interviews. Two interviews with employees at the management level, to see what their intentions are with the activity-based office. Five interviews were conducted with employees to see how they experience the office. Conclusions: This study concludes that the management´s purpose is to create a good working environment for the employees. This is done through the design of the office, how they construct the office regarding sound, light, plants and colors. The employees experience the activity-based office positively where they sense a large degree of independence and fellowship.

Bemanningsbranschen i Sverige är expansiv. Arbetet som konsult innebär ständiga anpassningar till nya miljöer. Arbetsmiljön består av psykosociala och fysiska aspekter och idag är problemen inom psykosociala arbetsmiljön mer uttalade än på 1990-talet. Syftet med studien är att undersöka hur personer som arbetar på ett bemanningsföretag inom lager, verkstad och industri, uppfattar att deras fysiska- och psykosociala arbetsmiljö påverkar arbetsutförande och välbefinnande på arbetet samt om demografiska faktorer inverkar på hur arbetsmiljön uppfattas. Studien är en tvärsnittsstudie, där bedömningsinstrumentet Work Environment Impact Scale (WEIS) har använts. I studien har 30 konsulter inom bemanningsbranschen intervjuats. Resultatet visar att de faktorer som uppfattas mest stödjande för utförandet av arbetet är ”Medlemskap i arbetsgrupp”, ”Interaktion med andra” samt ”Förväntningar i utförandet av arbetet”. De faktorer som uppfattades som mest hindrande för utförandet av arbetet var ”Arbetsuppgiftens krav”, ”Förmåner” samt ”Samspel med överordnade”. Sammanfattningsvis visade sig gemenskapen med andra, såväl med medarbetare som med kunder vara mest stödjande. De hindrande faktorerna utgjordes främst av ett bristande ledarskap från bemanningsföretagets överordnade, i form av stöd och uppskattning gentemot konsulterna. / The Swedish employment agency industry is expanding. Working as a consultant implies constant adjustments to new environments. The work environment consists of physical and psychosocial factors. Today, psychosocial problems in the work environment are more complex than in the 1990s. The aim of the study is to examine how people working in an employment agency that provides staff for warehouse, workshops and industries, perceive that their physical– and psychosocial work environment affects work performance and wellbeing at work and whether demographical factors influence how the work environment is perceived. The study is a crosssectional study, and the assessment tool Work Environment Impact Scale (WEIS) has been applied. In the study 30 consultants in an employment agency industry were interviewed. The result shows that environmental factors perceived as most supportive of work performance and wellbeing at work were ”Work group membership”, ”Interaction with others” and ”Work role standards”. The environmental factors of work that were perceived as most limiting of work performance, satisfaction, and wellbeing at work were “Task demands”, “Rewards” and “Supervisor interaction”. In conclusion, fellowship with others - co-workers as well as customers - was shown to be the most supportive environmental factor. The limiting factors were mainly failing leadership from the employment agency's superior, and lack of support and display of appreciation towards the consultants.

<p> </p><p>Bemanningsbranschen i Sverige är expansiv. Arbetet som konsult innebär ständiga anpassningar till nya miljöer. Arbetsmiljön består av psykosociala och fysiska aspekter och idag är problemen inom psykosociala arbetsmiljön mer uttalade än på 1990-talet. Syftet med studien är att undersöka hur personer som arbetar på ett bemanningsföretag inom lager, verkstad och industri, uppfattar att deras fysiska- och psykosociala arbetsmiljö påverkar arbetsutförande och välbefinnande på arbetet samt om demografiska faktorer inverkar på hur arbetsmiljön uppfattas. Studien är en tvärsnittsstudie, där bedömningsinstrumentet Work Environment Impact Scale (WEIS) har använts. I studien har 30 konsulter inom bemanningsbranschen intervjuats. Resultatet visar att de faktorer som uppfattas mest stödjande för utförandet av arbetet är ”Medlemskap i arbetsgrupp”, ”Interaktion med andra” samt ”Förväntningar i utförandet av arbetet”. De faktorer som uppfattades som mest hindrande för utförandet av arbetet var ”Arbetsuppgiftens krav”, ”Förmåner” samt ”Samspel med överordnade”. Sammanfattningsvis visade sig gemenskapen med andra, såväl med medarbetare som med kunder vara mest stödjande. De hindrande faktorerna utgjordes främst av ett bristande ledarskap från bemanningsföretagets överordnade, i form av stöd och uppskattning gentemot konsulterna.</p><p> </p> / <p> </p><p>The Swedish employment agency industry is expanding. Working as a consultant implies constant adjustments to new environments. The work environment consists of physical and psychosocial factors. Today, psychosocial problems in the work environment are more complex than in the 1990s. The aim of the study is to examine how people working in an employment agency that provides staff for warehouse, workshops and industries, perceive that their physical– and psychosocial work environment affects work performance and wellbeing at work and whether demographical factors influence how the work environment is perceived. The study is a crosssectional study, and the assessment tool Work Environment Impact Scale (WEIS) has been applied. In the study 30 consultants in an employment agency industry were interviewed. The result shows that environmental factors perceived as most supportive of work performance and wellbeing at work were ”Work group membership”, ”Interaction with others” and ”Work role standards”. The environmental factors of work that were perceived as most limiting of work performance, satisfaction, and wellbeing at work were “Task demands”, “Rewards” and “Supervisor interaction”. In conclusion, fellowship with others - co-workers as well as customers - was shown to be the most supportive environmental factor. The limiting factors were mainly failing leadership from the employment agency's superior, and lack of support and display of appreciation towards the consultants.</p><p> </p>

SAMMANFATTNING Prehospital sjukvård innebär akuta medicinska insatser som sker utanför sjukhus av hälso- och sjukvårdspersonal. I mötet med patienten ingår det i ambulanssjuksköterskans arbetsroll att värna om patientens integritet samt organisera omvårdnaden så att det främjar patientens välbefinnande och minskar lidande. Faktorer i miljön där vårdandet sker, i den prehospitala sjukvården, påverkar inte bara patienten och dennes anhöriga utan även ambulanssjuksköterskan. Arbetsmiljön inom prehospital sjukvård kan innebära hälsorisker för ambulanssjuksköterskan då arbetet kan vara både mentalt och fysiskt ansträngande eftersom det bland annat förekommer tunga lyft, omedelbar beredskap och ogynnsamma arbetsställningar. Det krävs en förmåga att arbeta under tidspress och att kunna hantera allvarliga situationer.   Syftet med studien var att belysa ambulanssjuksköterskans upplevelse av arbetsmiljörelaterade faktorers påverkan på omvårdnaden i den prehospitala miljön. Studien är en kvalitativ intervjustudie där författarna intervjuade åtta ambulanssjuksköterskor med stöd av en intervjuguide där informanterna fick belysa sina upplevelser och erfarenheter av arbetsmiljön i den prehospitala miljön. Intervjuerna analyserades sedan genom en kvalitativ innehållsanalys för att ge en djupare förståelse för det studerade fenomenet. Resultatet visade att det fanns ett flertal faktorer i arbetsmiljön som ambulanssjuksköterskan upplevde påverkade omvårdnaden av patienten i den prehospitala sjukvården. Innehållsanalysen av intervjuerna resulterade i fyra kategorier, kommunikation, erfarenhet och utbildning, ambulansfordonet samt egen säkerhet och hälsa. Kategorierna sammanfattar informanternas upplevelser kring faktorer i arbetsmiljön som kunde påverka omvårdanden samt önskemål om förbättring och utveckling som kan påverka detta. Studiens slutsats innebar att det fanns många faktorer i arbetsmiljön som påverkade ambulanssjuksköterskans utförande av omvårdnad i den prehospitala miljön. Det visade att god kommunikation med kollega, patienter och anhöriga var av stor vikt för att kunna ge organiserad och adekvat omvårdnad. Många upplevde att det fanns ett stort behov av vidareutbildning för kompetensutveckling och förbättring av kommunikation med andra samverkande grupper för att förtydliga syftet med uppdraget och förbättra omvårdnaden till patienten. Det fanns ett behov av att vidareutveckla utrustningen i ambulansen samt utformningen av ambulansen för att minska risken för skador på kroppen. Nyckelord: ambulanssjuksköterska, fysisk arbetsmiljö, psykosocial arbetsmiljö, prehospital sjukvård, omvårdnad. / ABSTRACT Emergency medical service is healthcare that takes place outside the hospital and is performed by specializes nurses. In the interaction between the specialized ambulance nurse and the patient, it is important to address the patients´ well-being and organize the care to prevent the patient from unnecessary suffering. Factors in the environment where prehospital care is taking place are not often studied and is not something that just affects the patient, but also presents risks to the ambulance personnel as working in the emergency medical services can be both mentally and physically exerting. Working in emergency medical service includes heavy lifting, immediate preparedness, unfavorable work environments, and requires the ability to work under time pressure as well as the ability to handle serious situations. The aim of the study was to highlight the ambulance nurses experience of the effects of work environment-related factors on nursing care in the prehospital setting. The study was a qualitative interview study in which the authors interviewed eight ambulance nurses using a questionnaire where informants were able to highlight their experiences in the prehospital setting as well as their experiences of the work environment in the ambulance care industry. The interviews were then analyzed to provide a deeper understanding of the studied phenomenon. The results showed several factors in the work environment that affect the care of the patient in the prehospital setting. The content analysis of the interviews resulted in four separate categories; communication, experience and education, the ambulance vehicle and the workers own safety and health. The categories summarized the informants´ experiences about factors in the work environment and how they can affect these, as well as the desire for improvement and development in order to provide adequate and safe care for the patients. The conclusion of the study implied that there are many factors in the work environment that influence the ambulance nurse in the prehospital setting. Direct communication between the college, patient and their relative was important to be able to organize the care and provide safe medical care. However, many of the ambulance nurses experienced a need for further education and improved communication with other collaborative groups to clarify the purpose of the assignment and to improve the care of the patient. There was also a need for development of the equipment used in the prehospital setting and in the vehicle to prevent damages on the ambulance nurse´s health. Keywords: ambulance nurse, physical work environment, psychosocial work environment, prehospital care, nursing.