Detta arbete handlar om pedagoger inom grundskolans perspektiv på utomhuspedagogik som ett komplement till elevernas formella lärande och hur de ser på utomhuspedagogikens möjlighet till att främja elevernas utveckling.  Metoden består av semistrukturerade intervjuer med 5 olika respondenter. Pedagogerna som intervjuades berättar att de tycker att utomhuspedagogik fungerar bra som ett komplement till det formella lärandet och på vilka sätt som de tycker att eleverna utvecklas genom utomhuspedagogik. De menar att eleverna bl.a. utvecklar deras sociala kompetens, koncentrationsförmåga och kan även leda till ökad trygghetskänsla. För vidare forskning kan det vara intressant att ta reda på hur perspektivet på utomhuspedagogik ser ut i en större skala, då vi tror att resultatet kommer skilja sig när pedagoger som inte har utomhuspedagogik får berätta sin syn på ämnet.

No description available.

Syftet med studien var att ta reda på hur förskollärarna uppfattar betydelsen av fysisk rörelse i förskolan för barns utveckling och lärande. För att ta reda på det genomfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer där åtta förskollärare deltog. Ljudupptagning skedde under intervjuernas gång och intervjuerna transkriberades och bearbetades i enlighet med en konventionell innehållsanalys. Resultatet visade att förskollärarna uppfattade att fysisk rörelse kan främja barns koncentrationsförmåga och välmående. Förskollärarna uppfattade även att den fysiska rörelsen kunde användas som innehåll och metod i undervisningen då de beskrev ett flertal undervisningstillfällen där de arbetat gränsöverskridande. Slutsatsen är att förskollärarna har en medvetenhet kring betydelsen av deras eget engagemang och delaktighet i fysiska aktiviteter. Att vara en god förebild är betydelsefullt för att stödja och uppmuntra barn till rörelseglädje.

Biologi är ett stort ämne i naturvetenskap där läran om människokroppen inkluderas. Men på vilket sätt får barnen i förskolan lära sig om människokroppen? En viktig kompetens att få vetskap om i förskolan är människokroppens funktion för att må bra som människa. Syftet med studien är att belysa förskollärares erfarenheter av och syn på att främja barns lärande om och med kroppen genom fysisk rörelse. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer där sex förskollärare deltog från en kommun i Mellansverige. Resultatet i studien visar att förskollärare arbetar med människokroppen i olika aktiviteter med barnen genom deras intresse och frågor. Att redogöra för hur kroppen fungerar i olika aktiviteter är svårt anser förskollärarna. De arbetar för att synliggöra glädjen som den fysiska rörelsen medför. Utifrån studiens resultat och slutsatser framkommer det att förskollärarna anser vad betydelsefullt arbete med människokroppen är då den finns med oss hela livet. Förskollärarna anser även att genom rörelse får barnen utforska omvärlden där de berikas med nya erfarenheter. Implikationer för verksamheten blir att redan i förskolan berika barnen med kunskap om vad som behövs för att gynna människans mående. Arbetet handlar om att hitta rörelseglädje, bevara nyfikenheten och skapa förutsättningar för alla barn att kunna ta del av upplevelser genom utforskandet tillsammans.

Syftet med studien är att ta reda på hur olika fritidshemsverksamheter anpassar en del av den fysiska inomhusmiljön för att kunna erbjuda utrymmen för barnens livligare lek och fysisk rörelse. Jag besökte tre fritidshemsverksamheter som har varierande förutsättningar när det gäller tillgång till lokaler, lokalernas storlek och antal och elevgruppens storlek. Genom intervjuer bland fritidspedagogerna och observationer gällande lokalernas möblering, inredning och användning definierade jag fem typer av utrymmen. Dessa utrymmen presenteras samlade under varsin rubrik och analyseras utifrån arkitekturperspektivet. Resultatet av min studie visar att pedagogerna i alla tre fritidshemsverksamheter är medvetna om att barnen behöver få möjligheter att vara fysiskt aktiva och leka livligare lekar även inomhus. För att kunna erbjuda utrymmen för livliga lekar och fysisk rörelse inomhus, har de besökta fritidshemmen gjort olika lösningar och anpassningar utifrån skolbyggnadernas inbyggda möjligheter. Ett gemensamt tankesätt kring lokalernas användning och inredning är att olika aktiviteter ska ske i olika lokaler eller olika delar av ett större utrymme. Vissa avdelningar synliggjorde gränser genom att skapa rum i rummet för att ge plats för en varierad och mer flexibel verksamhet. / The aim of this study is to find out how different after-school centres adjusts parts of the physical indoor environment in order to be able to offer space for childrens’ livelier play and physical activity. I visited three after-school centres with various conditions of their access to rooms, the size and number of rooms and the size of the children groups. Through interviews among the leisure-time teachers and observations concerning the furnishing, the design and the use of the rooms, I defined five different types of areas. These areas, presented under one heading each, are analysed from an architectural perspective. The result of my study shows that the pedagogues in all three after-school centres are aware of the fact the children need to have possibilities to be physically active and play livelier games even indoors. In order to be able to offer space for lively play and physical activity indoors, the afterschool centres I visited, created various solutions and adjustments based on the school buildings inbuilt possibilities. A common way of thinking about the usage and furnishing of the rooms are to let various activities take place in different rooms or in some parts of a larger area. Some of the departments made visual borders by creating rooms in a room in order to provide place for a wider range of activities and more flexibility in the usage of the rooms.