Sammanfattning Syftet med studien var att skapa en deskriptiv bild över de tre utvalda sårbarhetsfaktorer (tävlingsoro, sömnsvårigheter och fysiska skador) samt undersöka eventuella samband och skillnader mellan dessa gällande elever som läser specialidrott på Riksidrottsgymnasium (RIG). Studiens frågeställningar var: 1) Vilken fysisk skadefrekvens (överbelastning respektive traumatisk skada) har RIG-elever haft under det senaste året? 2) I vilken grad upplever RIG-elever tävlingsoro inför och under tävling/match? 3) I vilken grad upplever RIG-elever sömnsvårigheter? 4) Vilka samband eller skillnader finns mellan de tre valda sårbarhetsfaktorerna? 5) Vilka skillnader i skadefrekvens, skadetyp, sömnsvårigheter och tävlingsoro finns mellan årskurserna? Metod Elektronisk enkätundersökning användes som verktyg för mätbara data genom slutna enkätfrågor. De formulär som använts för den elektroniska enkätundersökningen var CSAI-2 (tävlingsoro), ISI (Sömnsvårigheter) samt fysisk skadefrånvaro enligt definition av Tranæus (2013). Inbjudan till att delta i studien skickades ut till samtliga RIG i Sverige, totalt 40 skolor. Av dessa tackade 18 skolor ja till deltagande, 8 tackade nej och 14 svarade inte på inbjudan. Av den totala populationen deltog 336 riksidrottsgymnasieelever från 24 olika idrotter. Svaren från enkäten presenteras dels i deskriptiv kvantitativ karaktär och dels i en analytisk del. Resultat Inom populationen hade 70 procent varit frånvarande på grund av fysiska skador under året (48 procent på grund av en överbelastnings- och 22 procent på grund av en traumatisk skada), varav 41 procent var frånvarande från träning, tävling eller match längre än en vecka.  Markanta sömnbesvär rapporterades hos 15 procent av eleverna. På CSAI-2 skalan hade självförtroende ett medelvärde på 22,3 ± 5,9 poäng, somatisk oro 18,6 ± 5,6 poäng, kognitiv oro 17,6 ± 4,8 poäng. Statistiska analysen visade signifikanta samband mellan skadefrånvaro, ISI och CSAI-2, förutom mellan somatisk oro och skadefrånvaro. Inga signifikanta skillnader i någon aspekt fanns mellan årskurserna. Slutsats Studiens slutsats är att fysiska skador har ett samband med sömnstörningar och att tävlingsoro korrelerar med både fysiska skador och sömnen negativt. Resultatet kan hjälpa lärare och tränare att få förståelse för dessa faktorer kan behöva uppmärksammas i starten av unga elitidrottares uppväxt. / Abstract The aim of this study was to get a descriptive view of the area and to investigate possible relationships/differences between the three selected vulnerability factors for students who study sports at a Riksidrottsgymnasium (RIG). The study aimed to answer the following questions: 1) To what physical injury rate (overload or traumatic injury) have RIG students had in the past year? 2) To what extent do RIG students experience anxiety before and during competition / match? 3) To what extent do RIG students experience sleep difficulties? 4) What are the relationships or differences between the three selected vulnerabilities? 5) What differences in rate of injury, type of injury, insomnia and anxiety are between grades? Method Electronic survey was used as a tool for measurable data through closed questionnaires. The form that the study used for the electronic survey was CSAI-2 (Anxiety), ISI (Injury) and physical injury severity according to the same definition as Tranæus (2013). The invitation to participate in the study was sent to all RIGs in Sweden, a total of 40 schools. Out of these 40 schools 18 schools accepted to participate in the study, 8 schools voted to not participate and 14 did not respond. Of the total population, 336 high school athletics students participated in 24 different sports. The answers from the questionnaire are presented in a descriptive quantitative character and an analytical part. Results In the population, 70 percent were absent due to physical injuries, of which 41 percent were absent from training, competition or match longer than one week. 48 percent of all students had an overload injury and 22 percent traumatic injury in the past year. 15 percent showed significant sleep disorders. Self-confidence had an average of 22.3 ± 5.9 points, somatic concern, 18.6 ± 5.6 points, cognitive concern, 17.6 ± 4.8 points. Statistical analysis showed significant results between injury absence, ISI and CSAI-2 aside from somatic concern and injuries. Regarding differences between grades, the results showed no diferences in any aspects. Conclusion The conclusion of this study is that physical injuries are associated with sleep disorders and that anxiety is correlated negatively with both physical injuries and sleep. The result can help teachers and coaches to understand these factors may need to be noted at the start of young elite athletes.

This thesis focuses on the development of a lifting device for roof mounted tents at the requestof Thule with the focus on improving the ergonomics during installation and removal of roofmounted tents on vehicles, while also enabling the process for one to two users. The work isstructured according to the Double Diamond model and uses established product developmentmethods to ensure a systematic process.The preliminary study consists of an analysis of ergonomic risk factors during heavy liftingusing the Swedish Work Environment Agency's (Arbetsmiljöverket) assessment template andRapid Upper Limb Assessment (RULA). These tools were used to evaluate current users ownsolutions for lifting roof mounted tents.After screening and selecting developed concepts, an existing plasterboard lift was modified tocreate a prototype. Modeling work was carried out in SolidWorks, where various componentsand modifications were visualized and tested before being integrated into the plasterboard lift.The final prototype integrates functions that enable tilt and lifting of the roof tent, whichreduces the need for manual lifting and thus the risk of physical damage because of overloadsas well as minimizing needed storage space.The prototype was tested and evaluated where the results showed an improvement inergonomics and ease of use during lifting, facilitating movement of roof mounted tents betweenvehicles and storage while being able to be stored together with the tent with minimal impacton space requirements.Lastly, the work suggests further strength tests and investigation of better suited lift functionsfor future development to improve safety and lifting device efficiency. / Detta examensarbete fokuserar på utvecklingen av en lyftanordning för taktält på begäran avThule med huvudfokus att förbättra ergonomin vid på- och avmontering av taktält på fordonoch förenkla momentet för en till två personer. En framtagen lösning ska även bidra till minskadbränsle- och energiförbrukning för fordonet då det ska vara enklare och mer inspirerande attmontera av taktältet från fordonet när det inte är planerat att användas.Arbetet är strukturerat enligt Double Diamond-modellen och använder etableradeproduktutvecklingsmetoder för att säkerställa en systematisk process.Förstudien består av analys av ergonomiska riskmoment vid tunga lyft med hjälp avarbetsmiljöverkets bedömningsmall och Rapid Upper Limb Assessment (RULA). Dessa verktyganvändes för att utvärdera nuvarande användares egna lösningar för lyft av taktält. Eftersållning och val av framtagna koncept modifierades en befintlig gipsskivlyft för att skapa enprototyp. Modelleringsarbete utfördes i SolidWorks, där olika komponenter och modifieringarvisualiserades och testades innan de integrerades i gipsskivlyften. Den slutliga prototypenintegrerar funktioner som möjliggör ”tilt” och lyft av taktält vilket minskar behov av manuellalyft och därmed risken för fysiska skador som konsekvens av överbelastningar.Prototypen testades och utvärderades där resultaten visade en förbättring av ergonomi ochanvändarvänlighet under lyft av taktält, underlättar förflyttning av taktält mellan fordon ochförvaring samtidigt som den kunde förvaras tillsammans med taktält med minimal påverkanpå krav av utrymme.Sammanfattningsvis föreslår arbetet ytterligare hållfasthetstester och undersökning av bättrelämpade hissfunktioner för framtida utveckling för att förbättra säkerheten ochlyftanordningens effektivitet.