• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 6
  • 1
  • Tagged with
  • 7
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Fysträning för Halmstad Hockeys damlag - Styrketräning för bål- och benmuskulatur

Ullholm, Rebecka, Ljungberg, Angelica, Lennartsson, Evelina January 2008 (has links)
<p>Sammanfattning </p><p>Under senare år har damishockey växt i Sverige och övriga världen och tränare behöver </p><p>nu börja reflektera över träningsprogram som kvinnliga ishockeyspelare är i behov av. En </p><p>förutsättning för bra skridskoåkning är en väl uppbyggd grundstyrka i framförallt bål och </p><p>ben. </p><p>Många barn och tonåringar styrketränar för att öka sina idrottsprestationer. Det har länge </p><p>sagts vara direkt olämpligt för barn och ungdomar att styrketräna men mer aktuella </p><p>studier har dock bevisat motsatsen och säger att styrketräning för yngre inte är så riskfyllt </p><p>och att styrkeökningar är möjliga under tonåren. </p><p>Syftet med studien i denna rapport var att utforma och genomföra ett </p><p>styrketräningsprogram för kvinnliga ishockeyspelare med avsikt att stärka bål och </p><p>benmuskulatur. Studien pågick under 10 veckor med en timmes träning två gånger i </p><p>veckan. Författarna var närvarande och instruerade under alla träningstillfällen. </p><p> Tester utfördes innan studien startade för att författarna skulle få en uppfattning om </p><p>studiedeltagarnas kapacitet och styrka i ben och bålmuskulatur. Tester som deltagarna </p><p>fick utföra var knäböj, plankan, harres test och stående längdhopp. Efter avslutande tester </p><p>visade resultatet på att majoriteten av deltagarna hade ökat styrkan i ben- och </p><p>bålmuskulatur. </p><p>En trolig orsak till de förbättrade testresultatet beror troligtvis på en ökad neuromuskulär </p><p>anpassning hos deltagarna vilket styrkts av tidigare forskning som också visar på detta. </p><p>Att göra en studie på deltagare där ålder och träningsbakgrund varierar är sannolikt i </p><p>behov av mer enskilda träningsupplägg.</p>
2

Fysträning för Halmstad Hockeys damlag - Styrketräning för bål- och benmuskulatur

Ullholm, Rebecka, Ljungberg, Angelica, Lennartsson, Evelina January 2008 (has links)
Sammanfattning Under senare år har damishockey växt i Sverige och övriga världen och tränare behöver nu börja reflektera över träningsprogram som kvinnliga ishockeyspelare är i behov av. En förutsättning för bra skridskoåkning är en väl uppbyggd grundstyrka i framförallt bål och ben. Många barn och tonåringar styrketränar för att öka sina idrottsprestationer. Det har länge sagts vara direkt olämpligt för barn och ungdomar att styrketräna men mer aktuella studier har dock bevisat motsatsen och säger att styrketräning för yngre inte är så riskfyllt och att styrkeökningar är möjliga under tonåren. Syftet med studien i denna rapport var att utforma och genomföra ett styrketräningsprogram för kvinnliga ishockeyspelare med avsikt att stärka bål och benmuskulatur. Studien pågick under 10 veckor med en timmes träning två gånger i veckan. Författarna var närvarande och instruerade under alla träningstillfällen. Tester utfördes innan studien startade för att författarna skulle få en uppfattning om studiedeltagarnas kapacitet och styrka i ben och bålmuskulatur. Tester som deltagarna fick utföra var knäböj, plankan, harres test och stående längdhopp. Efter avslutande tester visade resultatet på att majoriteten av deltagarna hade ökat styrkan i ben- och bålmuskulatur. En trolig orsak till de förbättrade testresultatet beror troligtvis på en ökad neuromuskulär anpassning hos deltagarna vilket styrkts av tidigare forskning som också visar på detta. Att göra en studie på deltagare där ålder och träningsbakgrund varierar är sannolikt i behov av mer enskilda träningsupplägg.
3

Fysträning för ryttare

Olofsson, Ida January 2007 (has links)
<p>Ryttare är idrottare som ska påverka sin häst på olika sätt för att få den att utföra olika rörelser. Det är därför viktigt att ryttaren är i god fysisk form, samt för att kroppen ska vara hållbar och klara av de olika fysiska krav som ställs. Intervjuer har gjorts med ryttare som alla ansåg att ryttare behöver fysträna, men många gör det inte framför allt på grund av tidsbrist. Intervju med Svenska Ridportförbundet visade att fysträning för ryttare är ett växande område som får allt större uppmärksamhet. Av intervjuerna och litteraturstudie framkom att ryttarens viktigaste egenskap är bålstabilitet och träning bör därför ha detta som utgångspunkt. Av intervjuerna framkom också att rörlighetsträning är viktigt för ryttare för att inte bli stel i nacke, axlar och rygg, samt att konditionsträning behövs då ridningen inte ger någon större kondition. Ett träningsprogram baserat på litteraturstudie, forskning och intervjuer har tagits fram. Programmet består i huvudsak av träning på balansboll och har bålstabilitet som grund för alla övningar för passa för ryttare. Två ryttare testade träningsprogrammet och ansåg att det skulle passa för de krav som ställs på dem som ryttare.</p>
4

Fysträning för ryttare

Olofsson, Ida January 2007 (has links)
Ryttare är idrottare som ska påverka sin häst på olika sätt för att få den att utföra olika rörelser. Det är därför viktigt att ryttaren är i god fysisk form, samt för att kroppen ska vara hållbar och klara av de olika fysiska krav som ställs. Intervjuer har gjorts med ryttare som alla ansåg att ryttare behöver fysträna, men många gör det inte framför allt på grund av tidsbrist. Intervju med Svenska Ridportförbundet visade att fysträning för ryttare är ett växande område som får allt större uppmärksamhet. Av intervjuerna och litteraturstudie framkom att ryttarens viktigaste egenskap är bålstabilitet och träning bör därför ha detta som utgångspunkt. Av intervjuerna framkom också att rörlighetsträning är viktigt för ryttare för att inte bli stel i nacke, axlar och rygg, samt att konditionsträning behövs då ridningen inte ger någon större kondition. Ett träningsprogram baserat på litteraturstudie, forskning och intervjuer har tagits fram. Programmet består i huvudsak av träning på balansboll och har bålstabilitet som grund för alla övningar för passa för ryttare. Två ryttare testade träningsprogrammet och ansåg att det skulle passa för de krav som ställs på dem som ryttare.
5

Fysträning för konståkare i Sverige : Hur bedrivs den idag?

Abrahamsson, Sofia January 2021 (has links)
Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att kartlägga vilken typ av fysträning som bedrivs inom svensk konståkning idag. · Vilken uppfattning har svenska tränare om styrketräning i praktiken?  · Har åkarna samma uppfattning om styrketräning som tränarna eller skiljer det sig åt?  · Vilken typ av styrketräning bedrivs idag enligt tränarna?  · Vilken typ av styrketräning bedrivs idag enligt åkarna? Metod: Syfte och frågeställningarna besvarades med hjälp av en digital enkätstudie skapad via webbtjänsten Google Drive, där kvantitativ och kvalitativ data samlas in om styrketräning och konståkning. Den kvantitativa datan har sammanställts och redovisats via Microsoft Excel 2018 i deskriptiv form, och den kvalitativa datan bearbetades genom en innehållsanalys. Resultat: Både tränarnas och åkarnas uppfattning till styrketräning är mestadels positiva. Resultaten visar även att den generella uppfattningen om tung styrketräning är mer positiv hos åkarna än hos tränarna. Tränarna förespråkade plyometrisk- och powerträning i större utsträckning. När det gäller styrketräning med eller utan vikter, hade båda urvalsgrupperna samma uppfattning. De tyckte att en kombination av båda är bäst för att det ska gynna konståkare. Dock uppger åkarna att de sällan eller aldrig använder sig av vikter vid styrketräning, och de har främst gemensam fysträning. Tränarna menade på att man hade en kombinerad fysträning av gemensamma och individuella pass. Det som också skiljde sig åt mellan grupperna var att tränarna uppgav i högre grad att de genomförde träning inriktat på styrka i gymmet, jämfört med åkarna. Åkarna uppger att de främst var utomhus eller inne i ishallen.  Slutsats: Denna studie har ett begränsade antal svar i relation till de 145 konståkningsklubbar som finns i Sverige. Resultaten visar att tränarna generellt har en positiv uppfattning om styrketräning, likt åkarna. Tränarna och åkarna har även en liknande uppfattning om vilken typ av träning som bedrivs, kopplat till litteraturen. Det tycks finnas skillnader om hur användningen av olika styrketräningsformer kan användas för att gynna konståkarnas utveckling på isen. Det skulle behöva genomföras en större undersökning inom området styrketräning för konståkare. Detta för att skapa möjligheter för SKF och konståkningsklubbar att stäva mot de eventuella åtgärder som finns.
6

Fysträning i Svenska Hockeyligan : En kartläggning av svensk elitishockey

Gardenkrans, Jakob January 2021 (has links)
Sveriges högstaliga i ishockey, Svenska Hockeyligan (SHL), omfattas av 14 lag. I inledningen av arbetet nämns några olika viktiga komponenter som krävs för att en idrottare ska kunna prestera på toppnivå i sin valda idrott. En sådan viktig komponent är fysträning. Hur ser fysträningen i SHL ut, och kan kartläggningen av den användas som ett underlag för hur fysträning ska bedrivas i ligan och i andra lägre divisioner? Undersökningens syfte var att kartlägga fysträningen i SHL för att till viss del redovisa ”den vanligaste vägen till Rom”. Studiens empiri samlades in genom intervjuer med fystränare i ligan, och diskuteras sedan för att kartlägga hur träningen med fördel borde bedrivas. Frågeställningarna som besvaras är hur tränarna periodiserar träningen i både makro, meso och mikrocykler, vilka delar av fysträningen som är viktigast för ishockey samt om spelarna använder sig av kosttillskottet kreatin. Resultatet visar att föreningarnas träning periodiseras utifrån faser som anatomisk adaption, hypertrofi, maxstyrka, power och återhämtning och beskriver även hur länge lagen befinner sig i de olika faserna. Resultatet visar även att styrketräning med fokus på maxstyrka och power är de viktigaste delarna av träningen – och att kosttillskottet kreatin är vanligt förekommande. Kartläggningen visar på att träningen är snarlik klubbarna emellan, men skiljer sig vid frågor som generell kontra specifik styrketräning och om kardiovaskulär träning borde bedrivas under säsong eller ej. Undersökningen fyller således en funktion i att vara ett underlag för hur fysträning skulle kunna bedrivas i svensk ishockey.
7

Modern expectations of the qualified strength and conditioning coach : A quantitative cross-sectional study on the factors of collegiate strength and conditioning coaches.

Williams, Markus January 2017 (has links)
Aim The aim of this study was to examine current factors regarding strength and conditioning coaches at the collegiate level, furthermore to examine factors dependent on the level of sports. 1. What was the educational background of strength and conditioning coaches at the collegiate level? 2. What was the salary of strength and conditioning coaches at the collegiate level? 3. How much relevant work experience did strength and conditioning coaches have at the collegiate level? 4. What were the differences and similarities of strength and conditioning coaches’ factors dependent on collegiate division? Method The method was a cross-sectional study applying a survey to examine the study’s four previously mentioned issues. Coaches encompassing the inclusion criteria (e.g. seniority and professionalism) of the study were contacted for possible participation. The survey was sent to collegiate strength and conditioning coaches (n=225) whom were randomly chosen with equal amounts of potential samples from each division. The results were then analyzed using mode, mean, range and frequency. Results 82 surveys were completed and returned (36 %). Three surveys were ineligible, therefore 79 surveys were used to produce the results. A Master’s degree (67.09 %) and CSCS certification (81.01 %) were recognized as common attributes among collegiate strength and conditioning coaches. Salary and relevant experience answers were fairly spread throughout all divisions. Differences in certifications were found as the SCCC was cited in higher frequency among Division I coaches (52.63 %) than the two lower divisions (≤26.67 %). Conclusions Both a master’s degree within a relevant field and a CSCS certification can be regarded as fundamental attributes of collegiate strength and conditioning coaches. Work experience and CSCCa certifications may be efficient predictors for salary and involvement in elite versus non-elite environments. The study’s results will aid aspiring collegiate strength and conditioning coaches in career development as well as employers in hiring processes.

Page generated in 0.0575 seconds