Date: 2021-05-25 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 credits Institution: Linnaeus University Authors: Linnéa Hamrin - 970430 Nora Bengtsson – 960709 Tutor: Jasmina Beharic Keywords: Gender equality work, norms, group norms, driving forces, personal connection, custom communication, male engagement Titel: The light is now directed at the men who work with gender equality - How do they act and what are they driven by? Research Questions: - How do men who work with gender equality act, within organizations that work to promote the gender equality development within the society?- What are the driving forces behind their actions? Purpose: The purpose of the thesis is to increase knowledge about how men who work with gender equality, within organizations that work to promote the gender equality development within the society, act to influence gender equality development and to create an understanding of the underlying driving forces of their actions. This is to contribute to the knowledge about how men, who does not act accoringly to the existing masculine norms, work with gender equality which can increase the understanding of gender equality development. Method: This is a qualitative study that uses inductive approach. Four semi- structured interviews have been implemented with four different respondents. The empirical data was then analyzed through a thematic analyzis.Through the coding, themes were detected which then generated the theoretical material. Conclusions: The result of the study showed that the men worked a lot through adapting their communication to the target group which enabled a connection inbetween the men and the target group. Relationship building was presented as essential to their work and two important factors in order to build relationships was positive influense and identification. The underlying driving forces were at first proved to be integrated and identified extrinsic motivation. To maintain the work with gender equality the ability to help others, confirmation, experienced context, and self-determination were the driving forces that identified. / Datum: 2021-05-25 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 HP Institution: Linnéuniversitetet Författare: Linnéa Hamrin - 970430 Nora Bengtsson – 960709 Handledare: Jasmina Beharic Nyckelord: Jämställdhetsarbete, normer, gruppnormer, drivkrafter, personlig anknytning, anpassad kommunikation, manligt engagemang Titel: Nu riktas lampan mot män som arbetar med jämställdhet - Hur agerar de och vad drivs de av? Forskningsfrågor: - Hur agerar män som arbetar med jämställdhet, inom organisationer som arbetar för att främja jämställdhetsutvecklingen i samhället?- Vad finns det för drivkrafter bakom deras agerande? Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen kring hur män som arbetar med jämställdhet, i organisationer som arbetar för att främja jämställdhetsutvecklingen i samhället, agerar för att påverka jämställdhetsutvecklingen samt skapa en förståelse kring de bakomliggande drivkrafterna för deras agerande. Det för att bidra med kunskap gällande hur män, som inte agerar enhetligt med den existerande mansnormen, arbetar med jämställdhet vilket kan öka förståelsen kring jämställdhetsutvecklingen. Metod: Det här är en kvalitativ studie som använder induktiv metod. Fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra respondenter. Empirisk data analyserades därefter genom den tematiska analysmetoden. Genom kodningen upptäcktes teman som låg till grund för det teoretiska materialet. Slutsats: Studiens resultat visade att männen arbetade mycket genom att anpassa sin kommunikation efter målgrupp vilket möjliggjorde för en anknytning mellan männen och målgruppen. I arbetet framstod relationsbyggande som essentiellt och två viktiga faktorer i syfte att bygga relationer var positivt inflytande och identifiering. De bakomliggande drivkrafterna visade sig till en början vara integrerad och identifierad extern motivation. För att upprätthålla arbetet med jämställdhet var förmågan att hjälpa andra, bekräftelse, upplevt sammanhang och självbestämmande de drivkrafter som identifierades.

Försvarsmakten har fått som uppdrag av regeringen att integrera jämställdhetsarbetet i hela sin verksamhet och därmed måste all personal vara inkluderad i detta arbete. Det finns en lucka i forskningen när det gäller manlig militärpersonals syn på jämställdhetsarbetet. Uppsatsen syftar till att förstå på vilket sätt kadetter, som identifierar sig som män, upplever jämställdhetsarbetet. Utifrån en kvalitativ design genomfördes 11 stycken semistrukturerade intervjuer med kadetter som vid tiden då uppsatsen skrevs var inskrivna som kadetter vid Försvarshögskolan. Genom en diskursanalys synliggjordes den sociala verkligheten och vilka diskurser som får ta plats i jämställdhetsarbetet. Resultatet visade att kadetternas upplevelse av jämställdhetsarbetet är att det inte finns förankrat i hela organisationen och att det kan uppfattas som om det finns ett organisatoriskt motstånd mot arbetet. Vidare, likställs jämställdhet med likabehandling av kadetterna vilket kan vara problematiskt. / The Swedish Armed Forces have been tasked by the Swedish government to integrate gender equality efforts throughout their operations, necessitating the inclusion of all personnel in this work. There is a gap in research concerning the perspectives of male military personnel on gender equality efforts. The thesis aims to understand how cadets who identify themselves as men experience gender equality work in the Swedish Armed Forces. Using a qualitative design, eleven semi-structured interviews were conducted with cadets enrolled at the Swedish Defence University at the time of the thesis. Through a discourse analysis, the social reality and the discourses that are allowed to take place in the work for gender equality were made visible. The results showed that the cadets perceive gender equality efforts as not being integrated throughout the organization and possibly being seen as if there is organizational resistance to such initiatives. Furthermore, gender equality is equated with equal treatment by the cadets, which can be problematic.

Equal Employment Opportunity laws are a relatively new construct within the framework of American legal history. This area of law, however, has experienced significant development within a relatively short span of time. Over the last half-century, the Supreme Court of the United States has handed down several landmark decisions, clarifying the law as to what constitutes sexual harassment, and in which circumstances employers can be held liable for the harassing actions of employees. The purpose of this thesis is to examine this development, and to assess the question of whether the awards given to male victims of workplace sexual harassment are comparable to the awards given to female victims.

In Sweden, it has been noticed and important to work with gender equality for 50years. Gender equality work is important to continue to pay attention to and activelywork with within companies as it is still not equal between women and men. It isimportant that managers prioritize gender equality work because they have a decisiveposition in the extent to which the work is carried out. The purpose of the study wasto describe how managers in real estate companies work to promote gender equality.The empirics have been collected through a qualitative method in the form of semistructuredinterviews with six managers in real estate companies. The interview guidewas designed to be able to answer the study's purpose and questions. The interviewswere conducted with a respondent from each company, the collected data was thentranscribed. The results indicate that the interviewed managers do not carry out genderequality work to the extent that is considered necessary. The conclusion is thatmanagers in real estate companies work to varying degrees to promote gender equality,however, the most important factors were stated to be to create a mix of gender inwork groups and equal pay for equal work.

<p>Under hösten 2007 har vi genomfört ett utredningsarbete på en arbetsplats kopplad till politik och en folkvald församling. Utredningsarbetet inleddes med att en enkät sändes ut till alla anställda. Ur enkätens resultat formulerades sedan syftet: att undersöka hur jämställdhetsarbete kan utvecklas och arbetas vidare med på en arbetsplats som till synes redan har ett etablerat jämställdhetsarbete. Som ett led i att uppnå syftet frågade vi oss hur den informella jämställdheten kan te sig, och hur den kan relateras till jämställdhets- och mångfaldsplanen? Vi använde oss övergripande av teorier om genus, och applicerade bland annat teorier om könskodning, informella nätverk, könssegregering och motstånd. Förutom enkät användes även kvalitativa intervjuer och deltagande observation. Vi upplevde att jämställdhets- och mångfaldsplanen har en relativt låg status, vilket kan ha samband med det faktum att den tenderade att hamna utanför jämställdhetsdiskussionen överlag. Detta kan bero på att medarbetarna i mångt och mycket uppfattar arbetsplatsen som ”redan jämställd”. En anledning till det kan vara att jämställdhets- och mångfaldsplanen inte tillräckligt berör eller fångar upp de jämställdhetsrelaterade problem som informanterna beskriver, främst informella. Exempel på informella jämställdhetsproblem som beskrivs är: inofficiella nätverk, arbetsuppdelning mellan kvinnor och män och arbetsuppdelningens statusskillnad. Ett ytterligare exempel är en obalans i utrymme mellan könen, gällande tal i offentliga utrymmen. Trots att arbetsplatsen redan har ett etablerat jämställdhetsarbete finns det alltså fortfarande områden att åtgärda. Jämställdhet är ett ständigt pågående arbete och vi ser att arbetsplatsen har goda förutsättningar att möta ovan nämnda utmaningar.</p> / <p>During the fall of 2007 we have carried out an investigative work in a workplace connected to politics and an elected political assembly. Our investigation started with a survey being sent out to all employees. The results of this survey allowed us to formulate the precise aim of the study: to investigate how gender equality work can continue and also evolve in a workplace that seems to already have an established gender equality work. As a part of fulfilling our aim we asked the question how the informal gender equality may appear and whether it can be related to the equal opportunities and diversity plan of the workplace? Throughout the investigation we used a gender theory perspective and applied theories concerning gender coding, informal networks, gender segregation and resistance against equality. Apart from the survey, qualitative interviews and field observation were used. We found that the equal opportunity and diversity plan had a relatively low status, which might be connected to the fact that it tended to be placed outside the overall gender equality discussion. This could be a result of workers already perceiving the workplace as “gender equal”. One reason for this could be that the equal opportunities and diversity plan is not adequately focusing on the gender equal related problems that are described as mostly informal. Examples of informal gender equality problems are: informal networks, division of labor based on gender and the differences in status thereof. Another example is the imbalance between the sexes considering verbal communication in public arenas. Despite the fact that the workplace already has an established gender equality work there is still work to be done. Gender equality is an ongoing process and we find that the workplace has a good chance to face these above-mentioned ongoing challenges.</p>

Under hösten 2007 har vi genomfört ett utredningsarbete på en arbetsplats kopplad till politik och en folkvald församling. Utredningsarbetet inleddes med att en enkät sändes ut till alla anställda. Ur enkätens resultat formulerades sedan syftet: att undersöka hur jämställdhetsarbete kan utvecklas och arbetas vidare med på en arbetsplats som till synes redan har ett etablerat jämställdhetsarbete. Som ett led i att uppnå syftet frågade vi oss hur den informella jämställdheten kan te sig, och hur den kan relateras till jämställdhets- och mångfaldsplanen? Vi använde oss övergripande av teorier om genus, och applicerade bland annat teorier om könskodning, informella nätverk, könssegregering och motstånd. Förutom enkät användes även kvalitativa intervjuer och deltagande observation. Vi upplevde att jämställdhets- och mångfaldsplanen har en relativt låg status, vilket kan ha samband med det faktum att den tenderade att hamna utanför jämställdhetsdiskussionen överlag. Detta kan bero på att medarbetarna i mångt och mycket uppfattar arbetsplatsen som ”redan jämställd”. En anledning till det kan vara att jämställdhets- och mångfaldsplanen inte tillräckligt berör eller fångar upp de jämställdhetsrelaterade problem som informanterna beskriver, främst informella. Exempel på informella jämställdhetsproblem som beskrivs är: inofficiella nätverk, arbetsuppdelning mellan kvinnor och män och arbetsuppdelningens statusskillnad. Ett ytterligare exempel är en obalans i utrymme mellan könen, gällande tal i offentliga utrymmen. Trots att arbetsplatsen redan har ett etablerat jämställdhetsarbete finns det alltså fortfarande områden att åtgärda. Jämställdhet är ett ständigt pågående arbete och vi ser att arbetsplatsen har goda förutsättningar att möta ovan nämnda utmaningar. / During the fall of 2007 we have carried out an investigative work in a workplace connected to politics and an elected political assembly. Our investigation started with a survey being sent out to all employees. The results of this survey allowed us to formulate the precise aim of the study: to investigate how gender equality work can continue and also evolve in a workplace that seems to already have an established gender equality work. As a part of fulfilling our aim we asked the question how the informal gender equality may appear and whether it can be related to the equal opportunities and diversity plan of the workplace? Throughout the investigation we used a gender theory perspective and applied theories concerning gender coding, informal networks, gender segregation and resistance against equality. Apart from the survey, qualitative interviews and field observation were used. We found that the equal opportunity and diversity plan had a relatively low status, which might be connected to the fact that it tended to be placed outside the overall gender equality discussion. This could be a result of workers already perceiving the workplace as “gender equal”. One reason for this could be that the equal opportunities and diversity plan is not adequately focusing on the gender equal related problems that are described as mostly informal. Examples of informal gender equality problems are: informal networks, division of labor based on gender and the differences in status thereof. Another example is the imbalance between the sexes considering verbal communication in public arenas. Despite the fact that the workplace already has an established gender equality work there is still work to be done. Gender equality is an ongoing process and we find that the workplace has a good chance to face these above-mentioned ongoing challenges.

The aim of this diploma thesis is to analyse in detail the issue of the position of women in top management positions in the Czech Republic. The theoretical part of the thesis focus mainly on the legislation and mapping of the current situation of the issue. The thesis also examines gender, gender identity and gender mainstreaming, all of those terms are defined in detail in the text. The first part of the theses builds an important theoretical base and explains terms such as glass ceiling and the mentioned gender mainstreaming. The work also investigates the issue of equal pay and employment of women. The practical part of the thesis contains its own qualitative research that was done with specific top managers in the selected company. The aim of the practical part is to compare the theoretical concepts of the position of women on the Czech labour market with the situation in a particular Czech company. During the research are investigated both opinions of top managers on the nationwide situation as well as the situation within the company. Based on the research results, the research questions are answered and recommendations for improving the current position of women on the Czech labour market are formulated.

The diploma thesis deals with problems of employment and unemployment policy from the special point of view: the use of equal opportunity of men and women (gender equality) in the Czech Republic, Germany and the European Union. The theoretical part describes employment, unemployment, promotion of women and men at employment market from the gender point of view, and discriminatory differences in the field of financial evaluation of men and women for the same amount and kind of work. The practical part gives the comparison of the employment policy from the gender perspective (rate of employment and unemployment of men and women) on the basis of statistical information of the member states of the European Union {--} the Czech Republic and Germany. The main goal of this work is to show and emphasize the fact, that some aspects of discrimination in the field of gender relationships at work and in private life still exist even in the present modern society. It depends on all of us mainly, in which way and direction these problems of gender equality will develop in the society in future.