Denna studie syftade till att undersöka hur management hanterar generationer på arbetsplatser. I studien tillämpades en kvalitativ forskningsansats där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av chefer (N=14) från olika branscher varav 7 var kvinnor och 7 var män. Respondenterna var i åldrar mellan 28 och 58 år, samt var 6 respondenter från Finland och 8 från Sverige. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys. Analysen resulterade i fyra teman: livsstadium, individuella skillnader, digital vana och ledarskap. Resultatet visade att cheferna initialt inte hanterar medarbetare utifrån deras ålder, snarare utifrån vad individen kräver. Respondenterna var eniga gällande att medarbetarnas olika egenskaper och erfarenheter skapar en spridd personalstyrka. Detta leder till en lärande och öppen arbetsmiljö som främjar både medarbetare och arbetsplatsen som helhet. Slutsatsen drogs att det fanns skillnader mellan åldersgrupper men att dessa inte stod i fokus i chefernas dagliga arbete med att hantera generationer på sina arbetsplatser.

Syftet med den aktuella studien var att undersöka huruvida anställdas attityder till arbetsgivares attraktivitet skiljer sig åt med avseende på bakgrundsegenskaper som generationstillhörighet (X och Y) och könsroller (kvinnor och män) bland anställda som verkar inom ramen för universitetets stödfunktioner på ett medelstort universitet i Sverige. I studien avsågs även att undersöka hur prioritering gällande värdena socialt värde, ekonomiskt värde, utvecklingsvärde, intressevärde och tillämpningsvärde såg ut. I studien användes kvantitativ forskningsmetodik där en webbaserad enkätundersökning genomfördes. Totalt medverkade 120 anställda, varav 73 kvinnor och 47 män, med en spridning mellan födelseåren 1965 och 1995. Vid insamling av data användes Employer Attractiveness Scale (EmpAt) utvecklad av Berthon et al. (2005). Insamlad data analyserades med hjälp av t-test med oberoende mätningar gällande könsroll och generationstillhörighet. Även Bonferronis korrigering utfördes. Analysresultatet visade att det inte fanns några signifikanta generations- eller könsrelaterade skillnader. Den beskrivande statistiken gällande rangordning av värdena visade att socialt värde hade det högsta medelvärdet av samtliga värden, följt av intressevärde, ekonomiskt värde, tillämpningsvärde samt utvecklingsvärde som värderades lägst.

<p>Environmental consciousness among the Swedish population has considerably increased over the last decade. However, to be concerned with environmental questions does not automatically lead to greater ecological awareness and behaviour in everyday life. It is, according to previous research findings, important to consider aspects of socialisation and the structural aspect of social life in order to understand the different individual expressions of ecological behaviour. De-emphasised importance of individual social backgrounds regarding an individual’s choices towards a more environmentally friendly lifestyle is therefore, according to several previous research findings, surprising. However, considering the major increased environmental consciousness among the Swedish population that has been shown, the objective of my master thesis was to analyse whether environment has become an area that engages all kinds of individuals, despite social backgrounds. Within the study, the two social factors that have been considered in most depth were generation and occupation. In order to get a deeper understanding of how people in Sweden view the individual responsibilities within the work towards a healthier environment, a literature study as well as an interview study was conducted. In the interview study, which was performed in Umeå, Sweden, interviews with scientists and day nurses born in the fifties and seventies were made. When considering the possible influences that generation and choice of occupation have on the individual’s choices towards a more environmentally friendly lifestyle, the result of my interview study did not indicate a direct relation between generation and occupation in one instance and rate of ecological behaviour in another. Instead individual differences among the scientists and day nurses from both considered generations were visible.</p> / <p>Miljömedvetenheten hos den svenska befolkningen har vuxit betydligt under det senaste årtiondet. Men att vara miljömedveten leder inte automatiskt till ett ekologiskt beteende i individers vardag. Enligt tidigare forskning är det viktigt att undersöka strukturella aspekter av socialisering, samt aspekter av det sociala livet för att närmare förstå olika individuella uttryck av ekologiskt beteende. Att den individuella sociala bakgrunden har mindre betydelse för en individs val av en mer miljövänlig livsstil ter sig därför överraskande enligt ett flertal tidigare forskningsresultat. Men, med tanke på den allt mer växande miljömedvetenheten hos den svenska befolkningen var syftet med min examensuppsats att undersöka om miljö har blivit ett område som engagerar alla individer bortsett från sociala bakgrunder. De två sociala faktorerna som undersöktes mer ingående i studien var generationstillhörighet och yrke. För att få en närmare förståelse av hur människor i Sverige ser på individens ansvar inom miljöarbetet utfördes en intervjustudie samt en litteraturstudie. I intervjustudien som utfördes i Umeå, Sverige, intervjuades forskare och förskollärare som var födda på femtiotalet och sjuttiotalet. Min intervjustudie visade inte en direkt relation mellan generationstillhörighet och yrke å ena sidan och grad av ekologiskt beteende å andra sidan. Istället, var individuella skillnader hos forskarna och förskollärarna födda på femtiotalet och sjuttiotalet synliga.</p>

Environmental consciousness among the Swedish population has considerably increased over the last decade. However, to be concerned with environmental questions does not automatically lead to greater ecological awareness and behaviour in everyday life. It is, according to previous research findings, important to consider aspects of socialisation and the structural aspect of social life in order to understand the different individual expressions of ecological behaviour. De-emphasised importance of individual social backgrounds regarding an individual’s choices towards a more environmentally friendly lifestyle is therefore, according to several previous research findings, surprising. However, considering the major increased environmental consciousness among the Swedish population that has been shown, the objective of my master thesis was to analyse whether environment has become an area that engages all kinds of individuals, despite social backgrounds. Within the study, the two social factors that have been considered in most depth were generation and occupation. In order to get a deeper understanding of how people in Sweden view the individual responsibilities within the work towards a healthier environment, a literature study as well as an interview study was conducted. In the interview study, which was performed in Umeå, Sweden, interviews with scientists and day nurses born in the fifties and seventies were made. When considering the possible influences that generation and choice of occupation have on the individual’s choices towards a more environmentally friendly lifestyle, the result of my interview study did not indicate a direct relation between generation and occupation in one instance and rate of ecological behaviour in another. Instead individual differences among the scientists and day nurses from both considered generations were visible. / Miljömedvetenheten hos den svenska befolkningen har vuxit betydligt under det senaste årtiondet. Men att vara miljömedveten leder inte automatiskt till ett ekologiskt beteende i individers vardag. Enligt tidigare forskning är det viktigt att undersöka strukturella aspekter av socialisering, samt aspekter av det sociala livet för att närmare förstå olika individuella uttryck av ekologiskt beteende. Att den individuella sociala bakgrunden har mindre betydelse för en individs val av en mer miljövänlig livsstil ter sig därför överraskande enligt ett flertal tidigare forskningsresultat. Men, med tanke på den allt mer växande miljömedvetenheten hos den svenska befolkningen var syftet med min examensuppsats att undersöka om miljö har blivit ett område som engagerar alla individer bortsett från sociala bakgrunder. De två sociala faktorerna som undersöktes mer ingående i studien var generationstillhörighet och yrke. För att få en närmare förståelse av hur människor i Sverige ser på individens ansvar inom miljöarbetet utfördes en intervjustudie samt en litteraturstudie. I intervjustudien som utfördes i Umeå, Sverige, intervjuades forskare och förskollärare som var födda på femtiotalet och sjuttiotalet. Min intervjustudie visade inte en direkt relation mellan generationstillhörighet och yrke å ena sidan och grad av ekologiskt beteende å andra sidan. Istället, var individuella skillnader hos forskarna och förskollärarna födda på femtiotalet och sjuttiotalet synliga.

Title: “I did not deserve that, nobody does” - A qualitative study about the effect of generational affiliation on abused women’s role exit.   Authors: Emelie Jonsson and Shirin Tousi. This study intends to gain understanding about the process of role exit for women who once lived in violent and abusive close relationships, and what the generation the women belong to may mean. The empirical data is based on women’s histories and experiences of living in and leaving violent relationships. The data has been collected through a qualitative method. Semi-structured interviews were conducted with 14 women, of which half took place with women aged 20-30 and half with women aged 50-60. To understand the empirical data three different theoretical perspectives have been chosen. The theories that have been chosen are Yvonne Hirdmans’ (2004) theory about gender structures, Helen Rose Ebaughs’ (1988) theory about the process of role exit and lastly Clary Krekula and Barbro Johansson’s (2017) generational perspective. Some of the theoretical concepts that have been used in order to gain understanding of the women’s experiences are gender relations, hierarchy, dichotomy, gender contract, role exit and generation.   The results of this, show that generational affiliation has a notable impact on women’s exit from violent close relationships. The first question is, In what way does generational affiliation affect women's initial thoughts of wanting to leave a violent relationship? The results show that women's generational belonging affected their first initial thoughts about leaving the violent relationship greatly. Women who belong to the younger generation are more individualistic in their way of thinking and acting, whilst women who belong to the older generation are guided and moulded by their close surroundings.  The second question in this study is, What significance does generational affiliation have on women’s actual exit from violent relationships? This study’s results show that the generation one belongs to is of great importance for a woman's actual exit from violent relationships, but the effect is expressed differently within the two different generations. The women from the older generation do not act on their own needs and wants but on the needs of their children and family. The women who belong to the younger generation are more individualists and choose to leave the violent relationships as a result of violent incidents that have harmed them personally.   The third question discussed in this study is, In what way has one’s generation affected the women after their exit from the violent relationships? The results show that the women from the younger generation have been able to move on after exit from the violent relationships, whilst the women from the older generation have gotten stuck in a hangover identity from their ex-role of being exposed to violence.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur olika generationer agerar på eWOM-kommunikation via online recensioner. Metod: Studien använder en kvantitativ forskningsmetod med en enkätundersökning som underlag för framarbetat resultat. Enkätundersökningen baserades på 8 frågor och 148 svar samlades in från respondenter från tre olika generationer. Svaren analyserades med deskriptiv statistik och univariat analys. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar hur generationstillhörigheterna Baby Boomers, Generation X och Generation Y agerar när de läser online recensioner. De tre generationernas köpintentioner baseras på centrala faktorer som riskbenägenhet, förtroende och internetkompetens. Alla tre generationerna hävdar att eWOM och i synnerhet online recensioner påverkar dem. Förslag till vidare forskning: Ytterligare forskning kan undersöka varför konsumenter av en produkt inte är benägna att själva skriva recension men vill ta del av recensioner av produkter som andra konsumenter skrivit. Trots att det tydligt framgår att recensioner är en viktig del av köpbeslutsprocessen. Denna ovilja finns representerade hos samtliga undersökta generationer vilket framtida forskning bör undersöka.    Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med ett antal förtydliganden för konsumentbeteenden i eWOM-kommunikationen. Studien kommer fram till flertalet slutsatser om hur generationerna påverkas och agerar för online recensioner. / Aim: The purpose of the study is to explain how different generational affiliation react on eWOM-communication via online reviews. Method: The study uses a quantitative research method to conduct survey. The survey was based on 8 questions and 148 responses were collected from respondents from three different generations. The responses were analyzed by descriptive statistics and univariate analysis. Result and conclusion: The study shows how generational affiliations of Baby Boomers, Generation X and Generation Y act on the online reviews. The three generations` buying intentions are based on key factors such as risk aversion, trust and internet knowledge. All three generations claims that eWOM and, in particular, online reviews affect them. Further research: A future study can deal with why consumers of a product are not inclined to write online reviews of the product but want to read online reviews on products from other consumers. Although it is obvious that reviews are an important part of the purchasing decision. All three generations investigated tend to not willing to write online reviews Contribution of the thesis: The contribution of the study is several clarifications for consumer behavior in general especially generation marketing. The study concludes how the generations are affected and act for online reviews.

Bakgrund: Tidigare studier indikerar på en attitydförändring till konsumtionslån, där konsumtionslån blir en allt mer socialt accepterad lösning. Det vittnas även om att mängden konsumtionslån har ökat de senaste åren. En del av problemet som belysts, är även att aggressiv marknadsföring skulle kunna bidra till denna attitydförändring. Tidigare studier och rapporter vittnar om att ålder är en aspekt som spelar roll för hur utsatt olika grupper är, vilket gör det till ett viktigt ämne att undersöka. Med utgångspunkt i problembakgrunden formuleras frågeställningen. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilka kommunikationseffekter som kan urskiljas från  reklam om konsumtionslån, samt vilka attityder till konsumtionslån som kan urskiljas. Huruvida generationstillhörighet påverkar kommunikationseffekter från reklam om konsumtionslån samt konsumtionslån i sig. Metod: Genom en kvalitativ metod samlades empiriska data in, detta i form av 16 intervjuer. Intervjupersonerna utgjordes av konsumenter från Generation Y, Generation X och Generation Baby boomer. Slutsats: Studien visar att det finns variationer gällande hur de olika generationerna förhåller sig till reklam gällande konsumtionslån, samt dess attityder till att ta konsumtionslån. Generation Y verkar vara mer utsatta då de inte verkar ha en lika befäst attityd till ämnet, jämfört med de äldre generationerna. Hos de intervjupersoner som medverkar i studien finns inga direkta indikationer på att konsumtionslån skulle vara en accepterad lösning, vilket inte påvisar en attitydförändring. / Background: Previous studies indicate an attitude change to consumer loans, where consumption loans become an increasingly socially accepted solution. It is also testified that the amount of consumer loans has increased in recent years. Part of the problem highlighted, is also that aggressive marketing could contribute to this attitude change. Earlier studies and reports testify that age is an aspect that plays a role in how vulnerable different groups are, which makes it an important subject to investigate. Based on the problem background, the question is formulated. Purpose: The purpose of the study is to describe which communication effects that can be distinguished from advertising on consumer loans, and which attitudes for consumer loans that can be distinguished. Whether generation affiliation affects communication effects from advertising on consumer loans and consumption loans in itself. Method: Through a qualitative method, empirical data were collected, this in the form of 16 interviews. The interviewees consisted of consumers from Generation Y, Generation X and Generation Baby boomer. Conclusion: The study shows that there are variations regarding how the different generations relate to advertising regarding consumer loans and its attitudes towards taking consumer loans. Generation Y seems to be more vulnerable as they do not seem to have an equally strong attitude to the subject, compared to the older generations. In the interviewees who participate in the study, there are no direct indications that consumption loans would be an accepted solution, which does not indicate an attitude change.