<p>Sweden is often described as one of the best countries in the world for women to live in. Despite this and despite a number of equal opportunity interventions within the area of higher education from the mid 1990s and on, Sweden follows the international pattern of the "leaking pipeline" when it comes to gender distribution in academia. The higher up in the academic hierarchy the more men and the fewer women. The topic of this thesis is mapping gender in academic workplaces. The aim is to explore ways in which the social relations of researchers everyday working lives are gendered. This involves studing ways in which gender inequality is produced, maintained or ignored within the discource of gender equality in Swedish academic workplaces and in Swedish society at large.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen är att diskutera hur rättsväsendet är påverkat av normer och värderingar. Vi undersöker om sådana normer och värderingar visar sig i enskilda individers berättelser om ärenden som rör våldtäkt/sexuellt våld riktat mot kvinnor. Vår teoretiska utgångspunkt är feministisk och vi utgår därför från Joan W. Scotts förståelse av genus i vår studie. Vi har även använt oss av andra forskares tankegångar som exempelvis Stina Jeffner, Simon Ekström, Christian Diesen och Helena Sutorius/Anna Kaldal. </p><p>Vi analyserar åtta personliga intervjuer med individer som är verksamma inom rättsväsendet.1 Syftet ringas in med hjälp av tre frågor: 1) Vad är det för faktorer som enligt våra informanter påverkar rättsapparatens hanterande av fall som rör våldtäkt/sexuellt våld mot flickor och kvinnor? 2) Kan den juridiska definitionen och de utsagor som återkommer i massmedialt material, rättsprotokoll och våra intervjupersoners berättelser relateras till varandra? 3) Till sist vill vi även resonera något kring vilka följder och effekter som dessa relationer bidrar till. </p><p>Våra slutsatser är: I våra intervjupersoners berättande blir tydligt att när de konfronteras med våra frågor som bl.a. rör den massmediala kritiken angående felaktiga beslut i våldtäktsmål, så försvarar man sin egen yrkeskår och förskjuter problematiken till att gälla andra aktörer inom rättsväsendet och man ser sig inte själv som delaktig i denna process. Det blir även påtagligt i det mediala materialet och i rättsprotokollen att fokuseringen ligger på kvinnan, att våldtäkt i första hand förstås som ett kvinnoproblem. Detta tycker vi oss även återfinna i vår analys av intervjupersonernas berättande där problematiken runt våldtäkt/sexuellt våld riktat mot kvinnor främst förskjuts från att vara ett socialt samhällsproblem till att framstå som ett individuellt problem. </p>

I mitt examensarbete har jag undersökt om lärare anser att det finns skillnader i flickors och pojkars beteende och om de, om så är fallet, upplever att de bemöter elever olika på grund av detta. Jag ville också veta om de har sett sig föranledda att utverka strategier för att utjämna eventuella skillnader och om de anser att flickor och pojkar är jämställda i undervisningssituationen. För att få svar på mina frågor har jag intervjuat sex lärare som undervisar i år 3-6. I litteraturgenomgången redovisar jag en del av de tidigare rön som finns i ämnet. De beskriver i stora drag att pojkar åtnjuter mer av lärarens uppmärksamhet i undervisningssituationen på flickornas bekostnad, att flickors och pojkars beteende skiljer sig åt, att de blir bemötta på olika sätt beroende av könstillhörighet och att de för det mesta inte är jämställda i undervisningssituationen. I min undersökning framkommer att lärare anser att flickors och pojkars beteende skiljer sig åt, att undervisningssituationen inte är jämställd mellan flickor och pojkar och att lärarna har sett sig föranledda att ha vissa strategier för att befrämja ett jämställt klassrumsklimat.

Syftet med den här uppsatsen är att diskutera hur rättsväsendet är påverkat av normer och värderingar. Vi undersöker om sådana normer och värderingar visar sig i enskilda individers berättelser om ärenden som rör våldtäkt/sexuellt våld riktat mot kvinnor. Vår teoretiska utgångspunkt är feministisk och vi utgår därför från Joan W. Scotts förståelse av genus i vår studie. Vi har även använt oss av andra forskares tankegångar som exempelvis Stina Jeffner, Simon Ekström, Christian Diesen och Helena Sutorius/Anna Kaldal. Vi analyserar åtta personliga intervjuer med individer som är verksamma inom rättsväsendet.1 Syftet ringas in med hjälp av tre frågor: 1) Vad är det för faktorer som enligt våra informanter påverkar rättsapparatens hanterande av fall som rör våldtäkt/sexuellt våld mot flickor och kvinnor? 2) Kan den juridiska definitionen och de utsagor som återkommer i massmedialt material, rättsprotokoll och våra intervjupersoners berättelser relateras till varandra? 3) Till sist vill vi även resonera något kring vilka följder och effekter som dessa relationer bidrar till. Våra slutsatser är: I våra intervjupersoners berättande blir tydligt att när de konfronteras med våra frågor som bl.a. rör den massmediala kritiken angående felaktiga beslut i våldtäktsmål, så försvarar man sin egen yrkeskår och förskjuter problematiken till att gälla andra aktörer inom rättsväsendet och man ser sig inte själv som delaktig i denna process. Det blir även påtagligt i det mediala materialet och i rättsprotokollen att fokuseringen ligger på kvinnan, att våldtäkt i första hand förstås som ett kvinnoproblem. Detta tycker vi oss även återfinna i vår analys av intervjupersonernas berättande där problematiken runt våldtäkt/sexuellt våld riktat mot kvinnor främst förskjuts från att vara ett socialt samhällsproblem till att framstå som ett individuellt problem.

Sweden is often described as one of the best countries in the world for women to live in. Despite this and despite a number of equal opportunity interventions within the area of higher education from the mid 1990s and on, Sweden follows the international pattern of the "leaking pipeline" when it comes to gender distribution in academia. The higher up in the academic hierarchy the more men and the fewer women. The topic of this thesis is mapping gender in academic workplaces. The aim is to explore ways in which the social relations of researchers everyday working lives are gendered. This involves studing ways in which gender inequality is produced, maintained or ignored within the discource of gender equality in Swedish academic workplaces and in Swedish society at large.

<p>I mitt examensarbete har jag undersökt om lärare anser att det finns skillnader i flickors och pojkars beteende och om de, om så är fallet, upplever att de bemöter elever olika på grund av detta. Jag ville också veta om de har sett sig föranledda att utverka strategier för att utjämna eventuella skillnader och om de anser att flickor och pojkar är jämställda i undervisningssituationen. </p><p>För att få svar på mina frågor har jag intervjuat sex lärare som undervisar i år 3-6. </p><p>I litteraturgenomgången redovisar jag en del av de tidigare rön som finns i ämnet. De beskriver i stora drag att pojkar åtnjuter mer av lärarens uppmärksamhet i undervisningssituationen på flickornas bekostnad, att flickors och pojkars beteende skiljer sig åt, att de blir bemötta på olika sätt beroende av könstillhörighet och att de för det mesta inte är jämställda i undervisningssituationen. </p><p>I min undersökning framkommer att lärare anser att flickors och pojkars beteende skiljer sig åt, att undervisningssituationen inte är jämställd mellan flickor och pojkar och att lärarna har sett sig föranledda att ha vissa strategier för att befrämja ett jämställt klassrumsklimat.</p>

The main purpose of this two year master´s thesis is to study patterns, structures and relations within gender studies when combined with Library and Information Science(LIS). Further aims are to determine the character of student work considering, occurrence, gender and main theme, to study the progress of the intellectual base of gender studies within LIS and to evaluate the use of bibliometrics as a tool for researching the development of a discipline. To achieve these aims, a bibliometric study using both publication analysis and citation analysis, is carried out. The studied material contains student work, specifically focused on gender, from the Swedish School of Library and Information Science (SSLIS) from 1985–2012. The results show an increasing interest in gender issues among the students and furthermore they show an interesting development of gender related themes in student work. Where students during the early years focused on female themes, the more recent years present a wider range of subjects such as gender equality, masculinity, LGBT and queer issues. The citation analysis indicates an increased interdisciplinarity within the intellectual base from 1996–2011. This is a consequence of an enhanced theoretical approach in studentwork, which leads to an increase in imported theories and methods from other disciplines. The citation analysis also reveals that the twenty most cited authors in the later years are all scholars. This is, however, not the case among the most cited authors of the earlier years where journalists and public debaters are represented. These findings correlate with Frickel and Gross’ theory of Intellectual/Scientific Movements. This study also serves as an example of how bibliometrics can be useful in examining a discipline’s structure and development

I detta arbete har vi undersökt hur terapeuter som behandlar våldsutsatta kvinnor beskriver sitt behandlingsarbete, sina förståelser av våld och sitt terapeutiska förhållningssätt, samt hur dessa förståelser och förhållningssätt förvaltas i deras terapeutiska praktik. Utgångspunkten har varit kritiska och feministiska perspektiv på psykologi och psykologisk praktik. Sex semi-strukturerade intervjuer ligger till grund för datainsamlingen. Data har analyserats med diskursivt färgad tematisk analys, vilket resulterade i temana Den kritiska hållningen och Den kliniska hållningen. Vi tolkar det som att informanterna i sina utsagor under de två temana tillskriver feminism, genusvetenskap och maktstrukturer olika legitimitet som kunskapsfält. I temat Den kritiska hållningen, utanför terapirummet, samlades tal om dessa områden som kunskap. I Den kliniska hållningen, innanför terapirummet, samlades ambivalent tal om dessa feministiska kunskapsfält; de tillskrivs inte samma tyngd. De subjektspositioner som blir möjliga för dem att inta tycks avhängigt den legitimitet terapeuterna tillskriver de kritiska- och feministiska perspektiven i de två temana. I diskussionen resonerar vi kring vilka konsekvenser detta kan innebära för terapiarbetet samt varför det tycks problematiskt att integrera kritiska- och feministiska perspektiv i psykoterapeutiskt behandlingsarbete. Vi drar slutsatsen att det behövs en organiserad kritisk rörelse för en etisk utveckling inom psykologi och psykoterapi i Sverige.

Diss. Karlskrona : Blekinge tekniska högskola, 2005.

KvinnSam is stated to have had an important role in laying the foundation of academic gender studies. The initial organization was founded relatively long before the subject entered the academic arena, which places the knowledge organization of the field prior to the authoritative demand for it. This study aims to analyze events, initiated by the library, significant to the academic establishment of gender research from a discursive perspective. By utilizing the concepts of documentality and legitimacy, and cognitive authority the analysis answers the question of what active function and significance the library has had in establishing the academic field of gender studies. The empirical material is gathered from the libraries own archives on historical women associations, published accounts of librarians engaged in the organization and articles and debate pieces published in media. The historical method used results in no produced material but a controlled selection based on the theoretical approach and the placement of the accounts in a contemporary context. The analysis results in a review of both the official and informal constitutive forms the library has been situated in and its effects on legitimacy. It also covers the relations to the academic sphere as cognitive authority and the process of making an uninstitutionalised subject field considered veracious science. The most valuable conclusions are the library’s function to describe and value knowledge and thereby declare their scientific relevance, as well as the discursive significance of stating the field as a possible research domain by creating an academic infrastructure for it.