Bakgrund: Genus och jämställdhet har varit ett omtalat och debatterat ämne och fått mer utrymme i pressen sedan 1960-talet. Det senaste 30 åren har genusforskningen skjutit i höjden där forskare har undersökts hur genuskonstruktionen på olika sätt ge-staltas i text samt samhällets påverkan på genusdiskurser. Syfte: Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka genusdiskurser och om det har skett någon förändring i det valda materialet under tid. Metod: En jämförande språkvetenskaplig studie baserad på fyra artiklar från Dagens Nyheter (1900, 1950, 1976, 1992) och en från Göteborgs-Posten (1923) där Faircloughs modell för kritisk diskursanalys används. Resultat: Under analysen framkom det att det finns gemensamma teman i de grans-kade artiklarna. Alla artiklar innehåller någon form av konflikt när det gäller kvinnor. Kvinnorna konstrueras ofta som offer som bär skam. Men det framkommer att kvin-norna vill ha sin röst hörd och arbetar för sin självständighet. Från texten av 1992 syns det en utveckling där kvinnan konstrueras som hjältinna och kunnig att komma ur svårhanterliga situationer på egen hand. Det kan tolkas som att samhällssynen på kvin-nan och kvinnans ställning börjar utvecklas från en konservativ inställning till en pro-gressiv inställning.

This thesis is a study of femininity and womanhood in two Swedish contemporary novels by Ulla Bjerne, Ingen mans kvinna (No Man’s Woman) from 1919 and Lilla Jälm (Young Jälm) from 1922. By comparing the novels, I study differences and similarities between the genres children’s literature and adult literature based on an analysis of the themes friendship, home, work, body and sexuality. The period during which the novels were released are by previous research called a period of transition. Swedish women had just achieved legal right to vote aswell as extended opportunities of work. In Swedish interwar representations of the New woman figure. She breaks normative rules in both real life and literature. However, the normative way of being a woman according to traditional constructions remains. By using Yvonne Hirdman’s theory of the gender system and research about contemporary discussions I study how the author chose to produce and relate to the normative femininity and womanhood, and how the characters relate to these normative views and the formations of the New Woman. Both main characters pushes boundaries in their “gender contract”, but the difference is how it is received in the novel and therefore I make two conclusions; Rut Jälms socially forbidden femininity in Lilla Jälm is formed into a boundlessness, which leads to consequences she herself cannot control. Irma Borch in Ingen mans kvinna on the other hand has the power to make a living aswell as being the representative of a socially forbidden femininity based on the concept of the New Woman.

The object of this investigation is KVINNSAM, a Swedish bibliographic gender research database. KVINNSAM is at once a counter archive – founded to make accessible previously marginalized research by/about women – and a sub-database of Libris, the Swedish national bibliography in which such research has historically been marginalized. Previous investigations into KVINNSAM and its subject headings have neglected the perspective of the end users. Based on an anonymous questionnaire completed by 73 respondents, I find that 1) today’s KVINNSAM-users are largely satisfied with the contents of the database, but 2) consist of a heterogeneous group with conflicting standpoints regarding integral aspects such as whether KVINNSAM should strive for feminism or political neutrality. Using Gayatri Spivak’s ideas about sanctioned ignorance and strategic essentialism, I analyze the quantitative and qualitative data provided by the respondents. I conclude that the principal problem of KVINNSAM today consists of the fact that the female perspective adopted by the list of subject headings adheres to a traditional binary view of gender. The gender binary is perceived by the users as reactionary, and as risking to further marginalize already structurally subordinate groups such as queer and non-binary subjects. Based on Hope A. Olson’s suggestions that feminist knowledge organization be based on flexibility, connectedness and inclusivity, I suggest that the problem might be ameliorated by rethinking gender, from norm to filter. I further conclude that the next logical evolutionary leap for KVINNSAM is a shift in format to linked open data.

Hudvårdsförpackningar idag fokuserar nästan uteslutande på att gestalta något av de olika genusnormerna i deras förpackningar. Detta kan leda till att individer som inte identifierar sig med något av dessa genus blir obekväma att införskaffa dessa förpackningar oavsett om produkten är bra för deras hud eller ej. Därför skapades i denna studie ett fiktivt hudvårdsmärke som fokuserar på att skapa just könsneutrala hudvårdsförpackningar. Denna studies syfte är att undersöka hur en könsneutral förpackning kan se ut och även hur konsumenter resonerar över genus i hudvårdsförpackningsdesign. Denna studie använder sig utav kvalitativa intervjuer för att öppna upp för möjligheten att på ett effektivt vis få fram deltagarnas åsikter om ämnet, vilka designlösningen sedan grundas på i kombination med relevant tidigare forskning för att kunna få en så pass könsneutral designlösning som möjligt. Studien lägger fokus på en förpacknings alla olika komponenter för att inte riskera att försumma någon aspekt som ger ett genussnormativt intryck. Studien resulterar i tydliga resonemang från intervjupersonerna om vad det är de anser är genusstereotypiskt när det kommer till hudvårdsförpackningar vilket sedan lett till att det har varit möjligt att skapa förpackningar som enligt dem ses som könsneutrala. / Skincare packaging today focuses almost exclusively on embodying one of the different sexes in their packaging. This can make people who do not identify with any of these genders uncomfortable with purchasing these products, regardless of whether the product is good for their skin or not. Therefore, in this study a fictional skin care brand was created that focuses on creating gender-neutral skin care packaging. The purpose of this study is to investigate what gender-neutral packaging can look like and how consumers reason about gender in skin care packaging design. This study uses qualitative interviews to open up the possibility of effectively presenting the participants' opinions on the subject, which the design solution is then based on in combination with relevant previous research in order to get as gender-neutral a design solution as possible. The study focuses on all the different components of a package to reduce the risk of neglecting any aspect that gives a gender-normative impression. The study results in distinct reasoning from the interviewees about what they think is gender stereotypical when it comes to skin care packaging, which has then led to it being possible to create packaging that according to them is seen as gender neutral.

<p>The aim of this paper is to analyse how subject, gender and sexuality is constructed in the book <i>Dårfinkar & dönickar </i>(1984), by Ulf Stark. In relation to this I have also analysed how the main character, Simone, develops from being a child into becoming a teenager.</p><p>Queertheory is the theoretical basis of this paper. Queer theory questions heteronormativity and aims to dissolve conceptions and notions that function in an excluding and limiting way. Queer theory also questions conceptions that seem obvious and/or natural, for example “woman”/”man” and “homo-/heterosexuality”.</p><p>I have chosen to focus the analysis on a number key events in the book and they are categorised according to Tiina Rosenberg`s three dramaturgic concepts: transformation, unveiling and restoration. I have also focused on how masculinities are constructed and to be able to this I have used R. W Connel`s theory. The result of my analysis is that the representation of gender in the book are constructed in accordance to the heterosexual matrix. It is also clear that Simone`s development from childhood to teenager follows Rosenberg`s three dramaturgic concepts.</p>

<p>Vi vill i denna uppsats vända på problematiken och visa på vikten av att diskutera männen, varför det finns ett så stort överskott på män i ledande positioner inom organisationer. Uppsatsens syfte är att utifrån intervjuer med manliga chefer, belysa hur synen på ledarskap kopplas samman med män och maskulinitet, och att utifrån detta undersöka hur föreställningar kring det egna ledarskapet konstrueras när män har eller har haft kvinnor som chef. För att få svar på detta har vi ställt oss följande frågor; Hur ser mäns föreställningar om sitt eget ledarskap ut? Är ledarskapet en del av den maskulina identiteten? Förändras synen på det egna ledarskapet och i förlängningen på maskuliniteten när män har kvinnor som chefer? Samt Vilka nya idéer om ledarskap uppstår i denna situation?</p><p>Uppsatsen är uppbyggd kring tanken att samhälle, organisationer och individer interagerar i skapandet av genusordningars maktstrukturer. Arbetslivet kan ses som en arena i skapandet av maskuliniteter. Skapandet sker i det homosociala samspelet och i relation till den hegemoniska manligheten och resulterar i föreställningar kring idealchefen. Uppsatsens källmaterial består av transkriberingar av sex genomförda intervjuer som analyserats enligt narrativ metod.</p><p>Resultatet av undersökningen är att män skapar idealbilder och motbilder som de mäter sig själva, andra män och kvinnor emot. Detta resulterar i att kopplingen mellan manligt kön och ledarskap osynliggörs. Vi har också belyst hur och vilka konsekvenser det får att respondenternas identitet kopplas samman med chefsrollen. Att ha kvinnor som chefer har inte förändrat synen på ledarskap och dess koppling till maskulinitet. Detta möjliggörs genom olika strategier såsom att göra kvinnor till kvinnliga chefer.</p>

Vi vill i denna uppsats vända på problematiken och visa på vikten av att diskutera männen, varför det finns ett så stort överskott på män i ledande positioner inom organisationer. Uppsatsens syfte är att utifrån intervjuer med manliga chefer, belysa hur synen på ledarskap kopplas samman med män och maskulinitet, och att utifrån detta undersöka hur föreställningar kring det egna ledarskapet konstrueras när män har eller har haft kvinnor som chef. För att få svar på detta har vi ställt oss följande frågor; Hur ser mäns föreställningar om sitt eget ledarskap ut? Är ledarskapet en del av den maskulina identiteten? Förändras synen på det egna ledarskapet och i förlängningen på maskuliniteten när män har kvinnor som chefer? Samt Vilka nya idéer om ledarskap uppstår i denna situation? Uppsatsen är uppbyggd kring tanken att samhälle, organisationer och individer interagerar i skapandet av genusordningars maktstrukturer. Arbetslivet kan ses som en arena i skapandet av maskuliniteter. Skapandet sker i det homosociala samspelet och i relation till den hegemoniska manligheten och resulterar i föreställningar kring idealchefen. Uppsatsens källmaterial består av transkriberingar av sex genomförda intervjuer som analyserats enligt narrativ metod. Resultatet av undersökningen är att män skapar idealbilder och motbilder som de mäter sig själva, andra män och kvinnor emot. Detta resulterar i att kopplingen mellan manligt kön och ledarskap osynliggörs. Vi har också belyst hur och vilka konsekvenser det får att respondenternas identitet kopplas samman med chefsrollen. Att ha kvinnor som chefer har inte förändrat synen på ledarskap och dess koppling till maskulinitet. Detta möjliggörs genom olika strategier såsom att göra kvinnor till kvinnliga chefer.

The aim of this paper is to analyse how subject, gender and sexuality is constructed in the book Dårfinkar &amp; dönickar (1984), by Ulf Stark. In relation to this I have also analysed how the main character, Simone, develops from being a child into becoming a teenager. Queertheory is the theoretical basis of this paper. Queer theory questions heteronormativity and aims to dissolve conceptions and notions that function in an excluding and limiting way. Queer theory also questions conceptions that seem obvious and/or natural, for example “woman”/”man” and “homo-/heterosexuality”. I have chosen to focus the analysis on a number key events in the book and they are categorised according to Tiina Rosenberg`s three dramaturgic concepts: transformation, unveiling and restoration. I have also focused on how masculinities are constructed and to be able to this I have used R. W Connel`s theory. The result of my analysis is that the representation of gender in the book are constructed in accordance to the heterosexual matrix. It is also clear that Simone`s development from childhood to teenager follows Rosenberg`s three dramaturgic concepts.

”Maktobalans i expertsamtal om fotboll” undersöker hur makt förhandlas genom språket i tre olika studiosamtal om fotboll, i vilka både manliga och kvinnliga experter deltar. Studien undersöker hur den manlige experten framställs i jämförelse med den kvinnlige, och om samtalsformerna mellan de olika plattformarna skiljer sig åt eller liknar varandra. Samt om det förekommer skillnader genom på vilket sätt man talar om dam respektive herrfotboll. Materialet som har hämtats in under våren 2023 är från SVT Sport och CMore Sport, ett av samtalen rör damfotboll och de andra två herrfotboll. Metoden som genomförts är en diskursanalys i vilken samtalsanalys ingått som ett understödjande verktyg. Det övergripande resultatet visar att det finns tydliga maktmönster och könsrelaterade skillnader där männen har en mer betydande roll än kvinnorna. Det finns en samtalsordning studiosamtalen rättar sig efter vilken påverkar maktbalansen och således även framställningen av kön, och ger den manlige experten en tyngre roll i jämförelse med sin kvinnlige motsvarighet. Det framkommer också att man talar om damfotboll och herrfotboll på olika sätt, och att herrspelare tilldelas en större betydelse än damspelare. / ”Power imbalance in expert discussion about football” examines how power is negotiated through the language of three different studio conversations about football which include both male and female football experts. The study examines how the male expert is portraited in comparison to the female one and if the forms of conversation between the platforms differ or are similar. As well as whether there are differences in how you talk about women's and men's football. The material that has been collected in the spring of 2023 is from SVT Sport and CMore Sport, one of the conversations relates to women's football and the other two men's football. The method implemented is a discourse analysis in which conversation analysis is included as a supporting tool. The overall result shows that there are clear power patterns and gender-related differences where men have a more significant role than women. There is a conversational order the studio conversations adhere to which affects the power balance and thus also the representation of gender, which gives the male expert a heavier role in comparison to his female counterpart. It also appears that women's football and men's football are spoken of in different ways, and that male players are given more importance than female players.

<p>This study deals with knowledge organization of feminist research, in bibliographic catalogues and in a Swedish context. The thesis develops a definition of feminist discourse which incorporates but is not limited to feminist research. Feminist research, in turn, is understood as articulating a critical approach aimed at critiquing and changing inequitable gender relations. The thesis analyzes the meaning of a range of feminist perspectives through a close text analysis of feminist PhD-dissertations. Two universal knowledge organization systems: Svenska ämnesord and Klassifikationssystem för svenska bibliotek; and one subject-specific system: Kvinnohistoriska samlingarnas ämnesord, are studied in order to discuss the extent to which they are able to articulate feminist perspectives, as well as how they actually articulate such perspectives in practice. The two universal systems studied tend to marginalize feminist perspectives as forms of knowledge. This thesis interprets this marginalization in the light of these systems’ putative objectivistic and universalistic epistemology and ontology. It is suggested that they privilege disciplinary knowledge over interdisciplinary knowledge forms, and substantive topics over conceptual perspectives. Guidelines for knowledge organizatory practice tend to encourage indexers and classifiers to search for central substantive themes. In this schema, feminism is understood as a field relating to socio-political women’s issues. Feminist knowledge qua knowledge is marginalized by the systems studied, and is at times given a plain wrong classifycation. further, this thesis suggests that the subject-specific knowledge organization system studied: Kvinnohistoriska samlingarnas ämnesord, is only able to deal with feminist research in an incomplete and inadequate way. Although this index is designed to classify texts within the broad subject field of: women’s studies, masculinity studies and gender research, as well as other material relevant to the field, the structure of the index is too simple and does not allow for associative relationships between terms; nor does it define feminist discourse. The premises and guidelines for knowledge organization practice are also under-developed or not well defined. Successful organization of feminist knowledge needs instead to be based on a particular understanding of knowledge and knowledge organization as contextually shaped (and shaping). Feminist literature is first and foremost about expressing feminist discourse qua theme, perspective, and part of the feminist tradition (such as critical, women-centring, and reflexive feminisms) – an observation that needs to be reflected in the knowledge organization.</p>