Romania is an interesting laboratory for the study of urbanization. Few countries in Europe have experienced such sharp social, cultural and economic discrimination between town and village, among regions and among ethnic groups. Profound political changes after the two world wars have added to the complexity of the urban transition. Within the span of a century, Romania was transformed from a semi-feudal society with a bonded peasantry, into a market economy largely based on subsistence agriculture and then into an industrialized socialist society. At the end of World War II, 70% of the population of Romania were dependent on agriculture. A major aim of the postwar regime was to break up social structure and transform the entire population into a homogeneous class, modelled on the urban workers. The domination of the peasantry and the weak tradition of the working class made this a complete social transformation. The postwar industrialization and the urbanization programmes should be seen in this context. The present study purports to analyze, interpret and describe urban transition in Romania; the transformation of the country from an agrarian society based on subsistence farming and a peasant culture to an industrialized socialist society. Dearth of data have limited this study to a largely explorative broad approach which covers the period from the late 19th century until 1980. Industrial, habitational, socio-economic and cultural aspects are all studied in separate chapters and regional and etnic aspects are examined in detail. In the final chapter, features of postwar urbanization in Romania, ascibed to the introduction of a centrally planned economy within a socialist ideology, are distinguished and discussed. The main data generated in the study are listed in an appendix to facilitate further research. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

I detta arbete fokuseras förhållandet mellan barn och kartor. Litteraturstudien behandlar vad en mental karta är, hur den formas och vilken funktion denna har. Här belyses också kartans roll i undervisningen. Möjligheter och svårigheter i arbetet med kartan lyfts fram. Vidare redovisas resultatet från studier gjorda i år fem och sju där elever på fri hand ritat kartor över olika områden. Slutligen visas resultatet från intervjuer gjorda med elever från studiegrupperna. Tolv elever ger här sin syn på bla kartan, kartans funktion och arbetet med kartan i skolan.

I detta arbete undersöks huruvida svenska skolan når de mål som är satta för geografiundervisningen i år 5 och i år 9. Litteraturgenomgången tar upp vad kursplanen i geografi anger samt lite om geografiundervisning och om hur man bedömer elevers egenhändigt ritade kartor. Fältundersökningarna som gjorts i år 5 och i år 9 redovisas, analyseras och diskuteras utifrån kursplanens mål.

I uppsatsen har två geografiböcker för gymnasiet studerats. Fokus för undersökningen har varit böckernas framställning av "de andra", i det här fallet representerat av periferin, u-länder eller tredje världen, beroende på vilket uttryck som väljs att användas. De två undersökta böckerna, Geo- guiden och Geografi- människan, resurserna, miljön, brukar främst begreppen u-land och i-land för att beskriva världens fattiga respektive rika länder. Även begreppet NIC-land förekommer i böckerna men inte i samma utsträckning. Geografi- människan, resurserna, miljön presenterar även begreppen centrum- periferi, vilka dock inte används i särskilt hög grad. I böckerna saknas en sammanhållen förklaring till begreppet u-land. Däremot ges kriterier för vad ett u-land är löpande i texten. Exempel på sådana kriterier är hög befolkningsökning, brist på teknologi och låg utvecklingsgrad, där framför allt utvecklingsgraden framhålls. Begreppen NIC-länder och centrum - periferi förklaras, till skillnad från u-land, för läsaren om än inte särskilt uttömmande. Författarna till de två geografiböckerna har svårigheter att klarlägga för läsaren var u-länderna finns. Antingen hemfaller de till grova generaliseringar genom att peka ut hela kontinenter eller så får enskilda stater, som t ex Kenya, Indien, Kina och Mali, tjäna som exempel och representanter för alla u-länder. Författarna till de båda böckerna tycks dock mena att hela Afrika, Central- och Sydamerika samt Asien (utom Japan) består av u-länder. Mot dessa områden ställs Nordamerika, Europa och Japan. Eftersom författarna till de båda böckerna aldrig presenterar exakt vilka stater som bör betraktas som u-länder, används begreppet ofta generaliserande, som om dessa länder vore en egen avgränsad grupp. Detta till trots att både Geo- guiden och Geografi- människan, resurserna, miljön presenterar en diskussion om de stora skillnaderna mellan olika u-länder. Orientalismens polarisering mellan ”vi” och ”dom” genomsyrar läroböckerna. Detta märks i språkbruk, i bilder och till och med i böckernas disposition. Föreställningen om u-länder som outvecklade och eftersatta betonas och kontrasteras med i-ländernas modernitet och teknologi. Även evolutionismens stadietänkande finns i böckerna. Användandet av begreppet NIC-land, ett stadium mellan i-land och u-land, kan ses som ett exempel på detta. Trots att författarna är påverkade av evolutionismen är det dock ändå orientalismen som dominerar. Detta visar sig bland annat i att den viktigaste avskiljaren mellan fattiga och rika, u-länder och i-länder som presenteras i läroböckerna varken är ekonomi, teknik eller utveckling, utan orientalismens gräns mellan ”oss” och ”de andra”.

Syftet med uppsatsen är att undersöka de alternativa drivmedlen på en regional och en global nivå. Författarnas syfte var att fokusera på hur dagens infrastruktur påverkar användandet av alternativa drivmedel, men under arbetets gång visade det sig att den egentliga problematiken låg kring debatten om de olika alternativens framställningsprocesser och kostnader för dessa. I uppsatsen tas regional geografisk teori upp och även politisk och ekonomisk geografi för att kunna förklara de alternativa drivmedlens framtid och dess konsekvenser. I metoden har författarna valt att intervjua flera olika intressenter som är med i utvecklingen kring miljöbilar och alternativa bränslen för att få olika perspektiv. Intervjuerna var informationsrika och gav författarna insikt om hur komplex den nya marknaden egentligen är och att det krävs ytterligare forskning inom området för att tillgodose våra framtida energibehov.

No description available.

Abstract Our world is facing new challenges depending on the climate changes. The UN panel of climate changes has determined that the human race is responsible for the changes, but also that we have the opportunity to reduce the effects. This demands that the information reaches out to the public which means that the school system carries major responsibility to this type of questions. This also means that the teachers have to be observant, and give the questions the attention which is needed. The purpose of this essay is to see if this awareness exists today among active teachers and teacher students and if the perspective differs among them, but also their opinions is in agreement with the course plan in the subject. To find the answers I have formulated three research questions: What opinion have the teacher students within geography at the University of Karlstad on geography as a subject, and where do they put the emphasis regarding questions of environment? What opinion have the active teachers on geography as a subject, and where do they put the emphasis regarding questions of environment? Are there any differences regarding geography as a subject among active teachers and teacher students? With the purpose of answering the research questions I have used a qualitative method by using interviews which have been analyzed. The result shows that both of the selected groups put large emphasis on environmental issues in the teaching. Both of the selected groups also show that their opinions are in agreement with the course plan. The conclusion is that the environmental issues are regarded as an important part in geography as a subject. There are also some differences of opinion regarding other parts of the subject, but also some similarities. / Sammanfattning Vår värld står inför nya utmaningar i form av ett förändrat klimat. FN: s klimatpanel har fastslagit att det är människan som bär det största ansvaret, men också att vi kan begränsa verkningarna genom att förändra vår livsstil. Detta kräver att information når ut till människor vilket i praktiken innebär att skolan måste arbeta med dessa frågor. Det betyder också att lärarna måste vara medvetna och ge frågorna det utrymme som behövs. Syftet är att se om denna medvetenhet finns idag, bland aktiva lärare och lärarstudenter, och om synsättet skiljer sig åt mellan dem, men också om deras uppfattningar är i paritet till kursplanen. För att ta reda på det har jag formulerat tre forskningsfrågor: Vilken uppfattning av geografiämnet har lärarstudenter, inom geografiämnet vid karlstads universitet, och vilken vikt lägger de vid miljöfrågor? Vilken uppfattning av geografiämnet har behöriga aktiva lärare och vilken vikt lägger de vid miljöfrågor? Föreligger det någon skillnad mellan aktiva lärare och lärarstudenter gällande uppfattningar om geografiämnet? I syfte till att besvara forskningsfrågorna har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer vilka analyseras utifrån en tematisk innehållsanalys. Resultatet visar att båda urvalsgrupperna lägger stor vikt vid miljöfrågor i undervisningen med viss övervikt för lärarstudenterna. I övrigt uppfattar urvalsgrupperna geografiämnet i paritet med de rådande kursplanerna, förutom något undantag för respektive intervjuobjekt. Slutsatsen blir att miljöfrågor uppfattas som en viktig del i geografiämnet, lärarstudenterna uppfattar kulturgeografin som en viktigare del i geografiämnet än vad de aktiva lärarna gör medan det är tvärtom gällande kart/namn/platsgeografi. Vidare framkommer att endogena (inre)och exogena (yttre) krafter får den största svarsfrekvensen gällande uppfattningarna av geografiämnet.

No description available.

Studiens syfte har varit att undersöka hur några lärare i år 7-9 gör och tänker när de undervisar i geografi. Jag ville också veta vilka uppfattningar de har av ämnetsamt undersöka hur samma lärare ser på begreppet syntes kopplat till geografiämnet. Jag ansåg det också vara nödvändigt att undersöka om och hur geografiämnet är synligt i andra ämnen. Jag ställde två frågor utifrån mitt syfte: 1. Hur uppfattar några lärare i år 7-9 skolämnet geografi? Vilekn syn har de på ämnet? 2. Hur uppfattar några lärare i år 7-9 geografi som syntesämne? är geografi synligt i andra skolämnen? Hur? Mina utfallsrum visar att det finns tre olika sätt att uppfatta geografiämnet på; det empatiska, miljö-och framtidsperspektivet samt det allmänbildande. I samtliga kategorier ingår begreppet omvärldsanalys eftersom omvärldsanalys är geografi för mina informanter. Det framkommer också att det finns både en hög och låg medvetenhet kring geografi som synetsämne.

No description available.