Studien är en läromedelsanalys där fem böcker för årskurs 7-9 undersöks. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur läroböckerna följer den nya läroplanen som kom år 2011 där det ställs högre krav på att eleverna ska kunna problematisera och diskutera ämnesinnehållet än i tidigare läroplaner. Studien är begränsad till ett av de fyra långsiktiga mål som ges i den nuvarande kursplanen i geografi. Den valda punkten handlar om att eleverna ska kunna värdera olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling. Metoden som används är en kvalitativ textanalys där jag ställt tre frågor till lärobokstexterna vilka handlar om miljö- och utvecklingsfrågor. Resultatet visar att läroboksförfattarna till stor del tar upp liknande kunskaper i detta ämnesområde. Det finns dock skillnader då författarna valt att ta med olika alternativa förslag på lösningar som berör miljö- och utvecklingsfrågor. Vidare finns skillnader i hur omfattande kunskaper läroböckerna ger och hur eleverna ges förutsättningar till att själva bilda sig en egen åsikt i dessa frågor utan påverkan från läroboksförfattarna.

Hållbar utveckling, som är ett vitt och komplext begrepp, är ett högaktuellt ämne inom media såväl som politiskt styrande dokument såsom läroplanen (Lgr11). Begreppet ges stort utrymme inom läroplanen och då bland annat inom kursplanen för geografi. Mot bakgrund av lärobokens starka ställning i undervisningen genomförs i denna uppsats en studie av hur kursplanen i geografi respektive ett motiverat urval av läromedel för skolans mellanår framställer begreppet hållbar utveckling i relation till stipulativa definitioner. Metoden är kvalitativ och komparativ textanalys. De frågor som ska besvaras är: 1. Hur förhåller sig kursplanen för geografi till begreppet hållbar utveckling enligt stipulativa definitioner? 2. Hur förhåller sig läroböckernas framställning av begreppet hållbar utveckling till stipulativa definitioner?, 3. Hur förhåller sig läromedlens presentation av hållbar utveckling gentemot läroplanens presentation av begreppet? Tidigare forskning har kommit fram till att läroböcker inte är kompletta, gällande kunskaperna som inkluderas, av olika anledningar och att det krävs att de omarbetas och kompletteras för att fylla sin funktion. Även denna studies resultat visar på detta, att läroböckerna inte är kompletta i sig och måste kompletteras. Detta då hållbarheten mellan begreppet hållbar utvecklings tre dimensioner i kursplanen för geografi ses som stark medan den i läroböckerna, i olika grad, ses som svag och därmed inte uppfyller de krav som kursplanen ställer.

Syftet med examensarbetet är att granska läromedel utifrån överensstämmelse med gällande nationella läroplaner, läroböckers uppbyggnad samt behandling av komplexa frågor. I examensarbetet har samtliga läroböcker för gymnasiekurserna geografi 1 och geografi 2 granskats. Läromedelsanalysen bygger på tidigare forskning samt tidigare använda metoder gällande läromedelsanalyser. Resultatet i undersökningen visar att läroböckerna för kurserna geografi 1 och geografi 2 överensstämmer till större del med kursplanerna, dock finns det några få brister i läroböckernas innehåll. Resultatet visar även att det finns likheter och skillnader i läroböckernas uppbyggnad samt hur läroböckerna behandlar komplexa geografiska frågor. Vi har även kommit fram till i undersökningen och av den tidigare forskningen att det viktigt att läroboken ska vara ett komplement till undervisningen och inte styra den.

Den här uppsatsen tar fasta på begreppet hållbar utveckling och dess mångsidiga betydelse. Hållbar utveckling är en del av innehållet i den svenska grundskolans geografiundervisning och förmedlas till eleverna genom bland annat sponsrade och förlagsutgivna läromedel. Syfte med studien är att analysera diskurser om hållbar utveckling som de artikuleras av olika sociala aktörer i sponsrade och förlagsutgivna läromedel producerade för undervisning i ämnet geografi, årskurs 7-9. Uppsatsen rör sig mellan det läroplansteoretiska forskningsfältet och forskning om utbildning för hållbar utveckling. Uppsatsen utgår från tidigare forskning om miljöundervisning, läromedelsforskning, forskning om sponsring i skolan och motsättningar i forskningsdebatten om hållbar utveckling. Studien är en diskursanalys som tar sin utgångspunkt i Laclau och Mouffes diskursteori. Det analyserade materialet är fyra förlagsutgivna läroböcker i geografi för årskurs 7-9 samt fyra sponsrade läromedel som behandlar hållbar utveckling och är riktade mot geografiundervisningen i årskurs 7-9. Metoden går i korthet ut på att studera hur begreppet hållbar utveckling ges mening genom sin relation till andra begrepp i de studerade materialen, i enlighet med Laclau och Mouffes diskursteori. Dessa begrepp organiseras i kartor vilka påvisar hur olika begrepp har olika inverkan på diskursen hållbar utveckling. Resultatet av studien visar att det inte finns någon tydlig hegemoni kring vilket innehåll läromedel fyller hållbar utveckling med. I analysen framgick att diskursen ligger åt det normativa hållet, om än med flera undantag. Diskursen i stort är mestadels att betrakta som tekno- och antropocentrisk och få exempel på förespråkande av någon större omvandling av samhällssystemet fanns att se. Men hållbar utveckling konstitueras olika i olika läromedel och valet av läromedel har följaktligen stor betydelse för vilket meningsinnehåll som erbjuds eleverna.

In this thesis the Dublin City Development Plan 2005-2011 has been critically assessed in order to establish how well sustainability aspects have been considered. For this purpose, policy documents of sustainable development at international, national, regional, and local levels have been studied in order to compare their objectives with the objectives set out in the Dublin City Development Plan 2005-2011. It was found that the Dublin City Development Plan 2005-2011 contains serious, highly positive intentions regarding sustainable development. The Dublin City Development Plan 2005-2011 has shown that it understands the importance of sustainability and it is in agreement with the policy objectives set out by the policy documents at international, national, regional, and local level. However, it was concluded that the Dublin City Development Plan 2005-2011 is not delving into the subject deep enough. Specificplans, strategies and targets for how to reach sustainable development are for the most part missing. In conclusion, the thesis has provided recommendations for the next version of the Dublin City Development Plan.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2009.

Den pågående klimatförändringen är en av de största utmaningarna som mänskligheten står inför idag. Den rådande situationen är alarmerande och omedelbara insatser behövs på såväl samhälls- som individnivå. Utbildning och undervisning har en viktig funktion att fylla då man funderar över hur klimatförändringen bör tacklas på bästa sätt och lärare har en avgörande roll i att utbilda elever inom detta område. Syftet med arbetet var att undersöka geografilärares undervisning om klimatförändringen i åländska skolor (åk7-9). Undersökningen fokuserade på hur lärarna undervisar om klimatförändringen samt vilka utmaningar de identifierar i samband med detta och för att besvara frågeställningarna användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Undersökningen visade att undervisningen om klimatförändringen huvudsakligen handlar om vad klimatförändring är, och mindre om hur den påverkar människa och samhälle samt vilka åtgärder som är nödvändiga. Resultaten från studien visade att undervisningen om klimatförändringen huvudsakligen tas upp inom biologi eftersom läroplanen uttryckligen nämner klimatförändringen inom ramen för det ämnet. Klimatförändringen är inte enbart ett biologiskt fenomen utan ett samhälleligt fenomen. Undervisning om klimatförändringen inom ramen för andra läroämnen, däribland även geografi, kunde möjliggöra ett bättre helhetsperspektiv av fenomenet bland elever.

No description available.

Studien har undersökt effekterna av minnestekniker för att memorera karaktärsdragen hos olika typer av klimat i geografiämnet. Genom en experimentell design har elevers möjligheter att tillgodogöra sig ämnesstoff med minnesteknikerna tankekarta och loci-metoden undersökts. Experimentet bestod av ett urval av totalt 52 elever i tre klasser på skolor i Uppsala, Enköping och Örebro. Eleverna i urvalet slumpades individuellt ut i experimentgrupp och kontrollgrupp och fick tillämpa en av minnesteknikerna mellan ett förtest och ett eftertest som alla genomfördes under samma undersökningssession. T-test och multipla linjära regressionsanalyser visade hur båda minnesteknikerna hade förbättrat elevernas resultat mellan förtest och eftertest men att den uppmätta skillnaden mellan teknikerna inte var statistiskt signifikant. Studiens resultat bör dock tolkas med försiktighet på grund av urvalets bristande storlek. Utifrån studiens resultat görs sedan försök till allmänna uttalanden om minnesteknikernas tillämpande i geografiämnet. Exempelvis betonas vikten av att hitta gemensamma geografiska referensramar i utvecklandet av minnespalats till en elevgrupp.

This paper is focused on finding answers to questions regarding factors that affect pupil’s ability to reach different levels of success in geography. The indicators that make up measures for success are pupils results on Sweden’s national testing in year nine and grades for the same year in the subject of geography. Questions to be answered in the essay regard observable differences between different groups of pupils and possible explanations of these and if geographic prerequisites somehow correlate with pupil results. The research presented in this paper has been committed by international as well as Swedish researchers and includes research from Swedish official bodies. The presented previous research divides into three categories which respectively involves research on pupils, research on teachers and research on societal influences on school results. As this paper studies populations in a wider context than that of the classroom, research regarding pupils and teachers will mainly act as background knowledge to nuance any conclusions made about the statistical material. This paper uses the method of causal filtration, wherein previous research act as possible explanations to identified differences between groups. This entails that research regarding societal factors, such as demographic ones, will help guide causal explanations to identified differences in the source material. When no answers remain to be found in identified differences causal filtration aims to find other possible explanations or at least correlations.  Studying publicly available statistics regarding pupils results on national testing and grades as well as demographic and economic realities for different schools enables a breakdown of the results into different groups of pupils, which enables identification of differences in results. The groups of pupils to be studied are pupils in charter schools vis-à-vis pupils in public schools, pupils in different types of municipalities, who are arranged according to size variation and finally regional differences in between schools. The indicators used are the pupil’s average numerical results on the national tests and grades as well as the percentage of pupils that manages passing grades and passing levels on the national tests. When differences are identified, they will get analysed with the causal filtration model, wherein previous research helps to guide conclusions.    The results show that girls achieve better results than boys, that pupils in charter schools achieve better results than pupils in public schools, that pupils in the Stockholm region achieve better results than pupils in the Västra Götaland region or the Skåne region and that pupils in mid-sized municipalities achieve better results than pupils in small municipalities and big city municipalities. The reasons for the differences are partially demographic in nature, but also points to differences in attitudes towards schoolwork between boys and girls. As far as the results of differences between different types of municipalities go, it can be shown that geographical prerequisites, apart from demographic ones, correlate with the observed differences in results, though causal links remain elusive. The results raise new questions and opens for further research on the influence of geography on school results, as well as the impact that choices in test design may have for the equivalency on a national level of the Swedish national tests.   Key words: demography, grades, geography, national tests