No description available.

Mitt syfte med detta arbete har varit att undersöka vilket stöd det finns i styrdokumenten för att använda stadsvandringen i undervisningen, samt vilken inställning eleverna har till denna undervisningsmetod. I studien har jag utfört en fallstudie i en elevgrupp. I arbetet ingår även en studie av styrdokumenten och annan litteratur av relevans. Resultaten visade att eleverna ställer sig positiva till att använda stadsvandringen som undervisningsmetod, liksom att de är intresserade av att lära sig om sitt närsamhälle. Stöd för att använda stadsvandringen i undervisningen finns i styrdokumenten, främst då det gäller det faktum att undervisningen ska omfatta olika kunskapsformer. Dessa resultat ligger som underlag för den stadsvandring jag sedermera har skapat och som är en del av examensarbetet.

I arbetet studeras kopplingen mellan bedömning och mål i en klass, i skolår 5, när det gäller geografi. Jag har undersökt vilka mål undervisningen riktar sig mot, vad och hur läraren bedömer samt i vilken utsträckning bedömningen är ”rättvis” i den mening att den överensstämmer med målen i kursplanerna.Studien har gjorts genom en fallstudie och inom denna har jag gjort klassrumsobservationer, intervjuat läraren och analyserat uppgifter som eleverna arbetat med. Insamlade data har sedan analyserats utifrån kunskapsformerna (fakta, förståelse, färdighet, förtrogenhet) och även jämförts med de nationella målen.I resultatet har framkommit att det finns en överrensstämmelse mellan mål och bedömning, och därmed att förutsättning för rättvis bedömning finns.

I strävan efter lösningar på den globala uppvärmningen har transportsektorn och dess utsläpp identifierats som ett stort hot mot de globala målen som Agenda 2030. Transportsektorn har länge varit dominerad av fordon drivna med fossilbränslen som huvudfokus, men nu skiftar fokuset till cykel som ett transportsätt. Detta ställer frågan vad kan göras för att utveckla cykelns roll i samhället och vad görs. Denna studie har undersökt hur samarbetet mellan kommuner, regioner och regeringen sker i cykelplaneringen. Samt vilka olika målsättningar, utmaningar och förhållningssätt man har till cykelns roll i samhället. Det undersöktes med hjälp av en litteraturstudie där Ystads kommun, Region Skånes och den nationella cykelstrategin analyserades genom kodning av nyckeldokument. Resultatet visar att fortsatt samarbete är av stor vikt, cykelplaneringen behöver befästas inom planorganen som en institutionell praktik fortsatt och fördjupat. Aktörerna behöver fortsätta sitt arbete för att harmonisera olika system med varandra. / In the search for solutions to combat global warming the transport sector and its emissions have been identified as a big threat to the global goals such as Agenda 2030. The transport sector has for a long time been dominated by motor vehicles as its main focus, but now the focus shifts towards the bicycle. The present paper asks what can be done to develop the role of the bicycle in the society and what is being done. This study has examined how the collaboration between municipalities, regional governments and the state is done when the bicycle is in focus. What goals, challenges and approaches that are present towards the bicycles roll in society. This was examined with a literature study of Ystads municipality, Region Skåne´s, and the national bicycle strategy which was coded. The result showed that a continuation of the existing collaboration is of great value, bicycle planning needs to be entrenched as an institutional practice. The actors needs to continue their work to harmonize different systems with each other.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

Bomullstextilier är en av de mest återkommande råvarorna i textilierproduktion, trots att medvetenheten om dess miljöpåfrestande framställning ökat är den fortfarande en av de viktigaste globala handelsvarorna. I och med den globala handeln har företagens agerande utvecklats från att ha en lokal produktion och försäljning till att handla med olika leverantörer och underleverantörer över hela världen. Det långa ledet leverantörer som krävs för att framställa bomullstextilier kan tillsammans med andra faktorer, som kulturella och etiska skillnader, leda till komplikationer när det kommer till uppföljningen av företagens krav på leverantörerna. Studien har en kvalitativ utgångspunkt där huvudfokus är att undersöka svenska företags möjligheter att påverka och förhindra dessa komplikationer för att uppnå en miljömässigt hållbar produktion. Insamlingen av primärdata har till stor del bestått av 5 genomförda intervjuer med nyckelpersoner inom området. Det teoretiska ramverket utgår från företagens Corporate Social Responsibility (CSR) vilket behandlar både dess ansvar samt dess skyldigheter. Studien har identifierat olika verktyg och implementeringsproblem som företagen möter men visar samtidigt företagens möjligheter att på egen hand påverka produktionens utkomst.

Vårt arbete består av en empirisk undersökning där vi med kvalitativ intervju som metod velat undersöka hur sju lärare i grundskolans tidigare år tolkar kursplanen i geografi, och hur de omsätter denna i praktiken. Vi har tagit avstamp i kursplanen i geografi, tidigare forskning och litteratur. Dessa visar alla på geografiämnets bredd och möjligheter. Geografiämnet har en särställning då det är tvärvetenskapligt och står med ett ben i samhällsvetenskapen och ett ben i naturvetenskapen. De exempel vi har fått diskuteras också utifrån en sociokulturell kunskapssyn. Vårt resultat visar att delar av innehållet vi får exempel på bygger på kursplanen i geografi men att det finns en variation i hur kursplanen tolkas och realiseras. Vi ser också geografiundervisning som bygger på tradition snarare än kopplingar till kursplanen.

Den här uppsatsen i historisk geografi består av en jämförelse av Julitas och Tyresös storjord-bruk, två gods i östra Mellansverige. Syftet är att undersöka hur lokala och globala geografiska förutsättningar påverkade organisation, produktionsinriktning och lönsamhet hos storjordbruk under 1910- och 1920-talet, detta för att skapa en djupare förståelse för geografins betydelse i jordbrukets anpassning till industrisamhället. Källmaterialet består av gårdsräkenskaper, hä-radsekonomiska kartor och brevkorrespondens mellan Tyresös ägare och inspektor. Uppsatsen använder en kombination av klassisk jordränteteori och Chayanovs begrepp bondeekonomi. Vidare utgår uppsatsen från att miljön är ett resultat av ömsesidig samverkan mellan natur och människa. Uppsatsen använder sig av Hägerstrand konceptualisering av landskapet som ett fil-ter, där konceptet förklarar Julitas och Tyresös skilda förutsättningar att utforma jordbruks-landskapet för en effektiv produktion. Geografin, både den lokala på godset och den globala med avstånd till marknader, visar sig ha stor betydelse för organisation, produktionsinriktning och lönsamhet. Julita visar sig vara mer lönsamt än Tyresö, trots att båda godsens lönsamhet sjunker under 1920-talet. Brevkorrespondensen visar att Tyresös ägare Lagergrens stånds-mässiga livsstil står i konflikt med en rationell jordbruksdrift.

Syftet med denna studie är att belysa hur global en gymnasieelevs mentala karta är utifrån rådande eller historiska konflikter runt om i världen. Syftet är också att undersöka om det finns mönster mellan respondenternas mentala kartor som synliggör kunskap eller brist på kunskap inom specifika områden i världen. Uppsatsen utgår från följande frågeställningar: Hur ser gymnasieelevers mentala/kognitiva kartor ut utifrån historiska/rådande konflikter? Täcker elevernas mentala karta hela världen eller bara delar av den? Metoden utgår från fenomenografin och förhåller sig vetenskapligt. Fokus inom denna metod ligger i att studera uppfattningar på ett kvalitativt sätt. Syftet med fenomenografisk analys är att se hur människor uppfattar sin omvärld. Eftersom begreppet uppfattning är centralt både inom fenomenografi och även i denna studie så passar denna typ av metod bäst. Undersökningen riktar in sig på gymnasielever och ett kriterium för att delta i undersökningen är att man läst någon form av gymnasiekurs. Undersökningen bygger på enkäter där varje respondent ska fylla i sin egna mentala karta med länder som har en koppling till en rådande eller historisk konflikt. Mitt teoretiska ramverk utgår från grundskolans 7-9 samt gymnasiets läroplaner och de båda läroplanerna synliggörs utifrån begreppet mental karta. Vidare presenteras resultatet i en tabell där det finns en analys kring varje land som varit representativt i studien. Uppsatsen avslutas sedan med en diskussion och även en kortare slutsats.

<p>Innovation Policy has been a high priority matter on the political agenda in Norway during the first half of this decade. In 2003-2004 the first two official policy-documents on innovation policy where publicised with great publicity. Based on official policy-documents, Norwegian research and analysis of public action plans for innovation, this thesis aims at finding the essence of Norwegian innovation policy. In addition, this thesis also tries to prove the relevance between contemporary theories of innovation and Norwegian innovation policy. This thesis could be seen as a critical scientific based remark to whether or not innovation should be claimed as a distinct area of politics in Norway.</p>