• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 370
  • 155
  • 8
  • 8
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 536
  • 394
  • 296
  • 290
  • 190
  • 174
  • 173
  • 112
  • 75
  • 46
  • 34
  • 34
  • 34
  • 32
  • 30
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
91

Storjordbrukets geografi : Organisation, produktion och lönsamhet på Julita och Tyresö gods 1910–1930

Ericsson, Pontus January 2023 (has links)
Den här uppsatsen i historisk geografi består av en jämförelse av Julitas och Tyresös storjord-bruk, två gods i östra Mellansverige. Syftet är att undersöka hur lokala och globala geografiska förutsättningar påverkade organisation, produktionsinriktning och lönsamhet hos storjordbruk under 1910- och 1920-talet, detta för att skapa en djupare förståelse för geografins betydelse i jordbrukets anpassning till industrisamhället. Källmaterialet består av gårdsräkenskaper, hä-radsekonomiska kartor och brevkorrespondens mellan Tyresös ägare och inspektor. Uppsatsen använder en kombination av klassisk jordränteteori och Chayanovs begrepp bondeekonomi. Vidare utgår uppsatsen från att miljön är ett resultat av ömsesidig samverkan mellan natur och människa. Uppsatsen använder sig av Hägerstrand konceptualisering av landskapet som ett fil-ter, där konceptet förklarar Julitas och Tyresös skilda förutsättningar att utforma jordbruks-landskapet för en effektiv produktion. Geografin, både den lokala på godset och den globala med avstånd till marknader, visar sig ha stor betydelse för organisation, produktionsinriktning och lönsamhet. Julita visar sig vara mer lönsamt än Tyresö, trots att båda godsens lönsamhet sjunker under 1920-talet. Brevkorrespondensen visar att Tyresös ägare Lagergrens stånds-mässiga livsstil står i konflikt med en rationell jordbruksdrift.
92

Gymnasieelevers kognitiva världsbild : En kvalitativ studie som synliggör gymnasieelevers kognitiva världskarta utifrån rådande eller historiska konflikter

Ernberg, Petter January 2016 (has links)
Syftet med denna studie är att belysa hur global en gymnasieelevs mentala karta är utifrån rådande eller historiska konflikter runt om i världen. Syftet är också att undersöka om det finns mönster mellan respondenternas mentala kartor som synliggör kunskap eller brist på kunskap inom specifika områden i världen. Uppsatsen utgår från följande frågeställningar: Hur ser gymnasieelevers mentala/kognitiva kartor ut utifrån historiska/rådande konflikter? Täcker elevernas mentala karta hela världen eller bara delar av den? Metoden utgår från fenomenografin och förhåller sig vetenskapligt. Fokus inom denna metod ligger i att studera uppfattningar på ett kvalitativt sätt. Syftet med fenomenografisk analys är att se hur människor uppfattar sin omvärld. Eftersom begreppet uppfattning är centralt både inom fenomenografi och även i denna studie så passar denna typ av metod bäst. Undersökningen riktar in sig på gymnasielever och ett kriterium för att delta i undersökningen är att man läst någon form av gymnasiekurs. Undersökningen bygger på enkäter där varje respondent ska fylla i sin egna mentala karta med länder som har en koppling till en rådande eller historisk konflikt. Mitt teoretiska ramverk utgår från grundskolans 7-9 samt gymnasiets läroplaner och de båda läroplanerna synliggörs utifrån begreppet mental karta. Vidare presenteras resultatet i en tabell där det finns en analys kring varje land som varit representativt i studien. Uppsatsen avslutas sedan med en diskussion och även en kortare slutsats.
93

Norsk innovasjonspolitikk i kontekst av norsk regionalpolitikk : hva er norsk innovasjonspolitikk og hvordan forholder denne seg til norsk regionalpolitikk?

stavli, øystein January 2006 (has links)
<p>Innovation Policy has been a high priority matter on the political agenda in Norway during the first half of this decade. In 2003-2004 the first two official policy-documents on innovation policy where publicised with great publicity. Based on official policy-documents, Norwegian research and analysis of public action plans for innovation, this thesis aims at finding the essence of Norwegian innovation policy. In addition, this thesis also tries to prove the relevance between contemporary theories of innovation and Norwegian innovation policy. This thesis could be seen as a critical scientific based remark to whether or not innovation should be claimed as a distinct area of politics in Norway.</p>
94

Geografiperspektiv / Perspectives on Geography

Hultqvist, Tobias January 2007 (has links)
<p>Abstract</p><p>Our world is facing new challenges depending on the climate changes. The UN panel of climate changes has determined that the human race is responsible for the changes, but also that we have the opportunity to reduce the effects. This demands that the information reaches out to the public which means that the school system carries major responsibility to this type of questions. This also means that the teachers have to be observant, and give the questions the attention which is needed. The purpose of this essay is to see if this awareness exists today among active teachers and teacher students and if the perspective differs among them, but also their opinions is in agreement with the course plan in the subject. To find the answers I have formulated three research questions: What opinion have the teacher students within geography at the University of Karlstad on geography as a subject, and where do they put the emphasis regarding questions of environment? What opinion have the active teachers on geography as a subject, and where do they put the emphasis regarding questions of environment? Are there any differences regarding geography as a subject among active teachers and teacher students? With the purpose of answering the research questions I have used a qualitative method by using interviews which have been analyzed. The result shows that both of the selected groups put large emphasis on environmental issues in the teaching. Both of the selected groups also show that their opinions are in agreement with the course plan. The conclusion is that the environmental issues are regarded as an important part in geography as a subject. There are also some differences of opinion regarding other parts of the subject, but also some similarities.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Vår värld står inför nya utmaningar i form av ett förändrat klimat. FN: s klimatpanel har fastslagit att det är människan som bär det största ansvaret, men också att vi kan begränsa verkningarna genom att förändra vår livsstil. Detta kräver att information når ut till människor vilket i praktiken innebär att skolan måste arbeta med dessa frågor. Det betyder också att lärarna måste vara medvetna och ge frågorna det utrymme som behövs. Syftet är att se om denna medvetenhet finns idag, bland aktiva lärare och lärarstudenter, och om synsättet skiljer sig åt mellan dem, men också om deras uppfattningar är i paritet till kursplanen. För att ta reda på det har jag formulerat tre forskningsfrågor: Vilken uppfattning av geografiämnet har lärarstudenter, inom geografiämnet vid karlstads universitet, och vilken vikt lägger de vid miljöfrågor? Vilken uppfattning av geografiämnet har behöriga aktiva lärare och vilken vikt lägger de vid miljöfrågor? Föreligger det någon skillnad mellan aktiva lärare och lärarstudenter gällande uppfattningar om geografiämnet? I syfte till att besvara forskningsfrågorna har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer vilka analyseras utifrån en tematisk innehållsanalys. Resultatet visar att båda urvalsgrupperna lägger stor vikt vid miljöfrågor i undervisningen med viss övervikt för lärarstudenterna. I övrigt uppfattar urvalsgrupperna geografiämnet i paritet med de rådande kursplanerna, förutom något undantag för respektive intervjuobjekt. Slutsatsen blir att miljöfrågor uppfattas som en viktig del i geografiämnet, lärarstudenterna uppfattar kulturgeografin som en viktigare del i geografiämnet än vad de aktiva lärarna gör medan det är tvärtom gällande kart/namn/platsgeografi. Vidare framkommer att endogena (inre)och exogena (yttre) krafter får den största svarsfrekvensen gällande uppfattningarna av geografiämnet.</p>
95

Östersjön – hav eller resurs? : en studie om gasledningen genom Östersjön

Haak, Amanda January 2009 (has links)
<p>Uppsatsen ”Östersjön – hav eller resurs?” är skriven 2008 av Amanda Haak på C-nivå med hjälp av handledaren Hele Kiimann, doktorand Kulturgeografiska institutionen Uppsala Universitet.</p><p>Gasledningsprojektet är ett av de mest debatterade projekten idag. Dagligen publiceras nya artiklar och skrifter om projektet och majoriteten av kritiken som riktas mot det är negativt. Syftet med denna uppsats är att jag skall beskriva de bakomliggande aspekterna för att därefter förklara gasledningsprojektet samt själv slutligen besluta om jag är för eller emot bygget av gasledningen. Efter att ha läst på om de om de olika argumentenoch studerat fakta är jag fortfarande mestadels negativt inställd. Detta beror på de omfattande negativa effekterna på Östersjöns marina miljön.</p><p>I min analys har jag tittat på tabeller över antalet ton landad fångst per år av ett fåtal fiskarter i Östersjön. Tanken var att jag därigenom skulle kunna se att arterna redan är under stora påfrestningar och därefter ställa en amatörmässig och spekulativ prognos om en gasledning antingen kan förvärra eller förbättra läget. Analysen visade att mängden torsk i Östersjön har minskat drastiskt de senaste åren. Detta tros bero på ökat fiske under 1980-talet i samband med en minskning av inflödet från Atlanten och därmed minskad salthalt. Gasledningen kan minska detta inflöde ytterligare vilket kan medföra att torskens reproduktion, som är beroende av en specifik salthalt, kollapsar och arten kan dö ut i Östersjön. Detta kan få konsekvenser både för fiskenäringen och för artsammansättningen i havet.</p><p>När jag började jobba med denna uppsats var det bestämt vilken väg gasledningen skulle ta genom Östersjön, men efter påtryckningar från delvis Svenskt håll har man nu börjat studera en alternativ dragning vilken även skall inkludera en förgrening till Sverige. Funderingarna kring en ny dragning uppkom på grund av att gasledningen skulle dras allt för nära Gotland och allt för långt in i den Svenska ekonomiska zonen. Den alternativa dragningen är endast på planeringsstadiet, men anses idag bli den slutgiltiga vägen förledningen. Detta kan vara intressant att följa upp och eventuellt göra en nykonsekvensanalys när den nya rutten är beslutad.</p>
96

Landskapet som lärmiljö : -en studie om hur pedagoger nyttjar Kalmars närområde för fältstudier i geografiämnet

Stroka, Maria January 2017 (has links)
I Skolverkets läroplan (2011) för ämnet geografi nämns det att fältstudier och exkursioner ska integreras i geografiundervisning på gymnasiet och i grundskolans senare år årskurs 7-9. Geografi är ett skolämne som är relativt nytt i sin nuvarande form och har under en period varit uppdelad inom naturkunskaps- och samhällskunskapsämnena i skolan. Studiens syfte är att undersöka på vilket sätt fältstudier och exkursioner används inom geografiämnet av lärare i gymnasiet och i årskurs 7-9 i grundskolan i Kalmar kommun. Studien är kvalitiativ där semistruktuerade intervjuer av geografilärare och litteraturstudier har varit till hjälp för att svara på studiens syfte och frågeställningar. Egenkonstruerade fallstudier användes för att ge en fördjupning till studien, där torg och järnvägsstationen i Kalmar valdes ut, för att undersöka om det är platser i närområdet som lärare eventuellt kan använda i sin geografiundervisning med fokus på fältstudier och exkursioner. I studiens resultat framkommer det att alla lärare i undersökningen är positiva till att använda sig av fältstudier i deras undervisning, men att det krävs planering i god tid, samt att man för en god dialog med kollegor för att kunna vara flexibel i om det finns ett behov av att flytta lektioner. De uppger alla en positiv bild av närområdet i Kalmar som plats för utförande av fältstudier och exkursioner, och fältstudier är något de använder sig av i olika utsträckning inom sin geografiundervisning. Två lärare nämner att de låter eleverna studera bostadsområden i närområdet och hur Kalmars framtida stadsutveckling planeras. En lärare nämner närheten till kusten där eleverna får studera erosion och vittringsfenomen. Alla talar positivt om närheten till Öland och att det är en bra plats för fältstudier och exkursioner.
97

En jämförande studie av in- och utpendling över komungränser : Pendlingsmönster i Kristianstad och Karlstad

Carlsson, Lars, Henriksson, Pontus January 2013 (has links)
No description available.
98

En exkursionsguide blir av naturliga skäl aldrig färdig : En studie av exkursionshandledningars koppling till det centrala innehållet i Geografi 2 på gymnasieskolan

Olsson, Christian January 2019 (has links)
Uppsatsen analyserar didaktisk hur väl geografiska exkursionshandledningar besvarar det centrala innehållet för Geografi 2 på gymnasieskolan. Uppsatsen syftar till att undersöka hur geografiska exkursioner motsvarar och reflekterar mål och styrdokument för Geografi 2 på gymnasieskolan samt varför materialet ser ut som det gör. Den ska också undersöka behovet av hjälpmedel för geografiska exkursioner. Exkursionshandledningarna analyseras utifrån en typ av systematisk analys som klargör idéstrukturer. Resultaten undersöks med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Studien visar att det finns få exkursionshandledningar att tillgå som hjälper läraren att besvara det centrala innehållet för Geografi 2. Tidigare forskning och intervjuer pekar på att det finns en tydlig naturgeografisk exkursionstradition som inte finns inom kulturgeografin. Detta leder till att Geografi 2, som är kulturgeografisk, inte kan förlita sig på de exkursionshandledningar som finns att tillgå. Utöver det tycks det också finnas en generationsskillnad bland geografer och geografilärare som länge gjort att de två geografiska skolorna hållits isär. Samtidigt visar studien att trots att behovet av kulturgeografiska exkursionshandledningar är stort är utbudet desto mindre.
99

Geografi i gymnasiet - En internationell jämförelse

Segerberg-Odent, Kari January 2017 (has links)
Geografi är ett aktualitetsämne, ett ämne som ständigt utvecklas i takt med förändringarna i den värld vi lever i. Det är därför naturligt att skolämnet undergår förändringar vid varje revidering av gymnasieskolans läroplan, precis som många andra aktualitetsämnen, till exempel samhällskunskap. Dock verkar de flesta förändringar i de senare läroplanerna främst vara kvantitativa snarare än kvalitativa såtillvida att det inte är innehållet som utvecklas och förändras utan snarare skolämnets omfattning på gymnasiets olika program. Geografiämnets plats i den svenska gymnasieskolan framstår som instabil och starkt skiftande över tiden. Tidvis har ämnet helt tagits bort från gymnasieundervisningen för att därefter återinföras i senare läroplaner i olika omfattning och skepnad. Är denna ambivalenta inställning till geografiämnet något specifikt för Sverige och dess skolpolitik eller förekommer liknande förhållningssätt gentemot geografiskolämnet även i andra länder? Syftet med denna uppsats är att genom en komparativ studie utröna i vilken mån likheter och olikheter föreligger olika länder emellan med avseende på geografiämnets plats i gymnasieskolans undervisning och tillhörande läroplan samt att jämföra gymnasieskolämnet geografi i de olika länderna med avseende på omfattning och utformning. Metoden i arbetet utgörs av en jämförande kvalitativ studie mellan olika länders läroplaner för gymnasiet med avseende på skolämnet geografi och dess ställning i respektive lands läroplan. Arbetets frågeställningar operationaliseras i en undersökningsmodell där resultatet kategoriseras och indexeras, vilket möjliggör en inbördes rangordning av de i studien deltagande länderna med avseende på geografiämnets ställning. Studiens resultat visar att stor diskrepans råder mellan studiens olika länder med avseende på geografiämnets utformning och omfattning i respektive läroplan. En tendens att reducera geografi som sammanhållet obligatoriskt gymnasieämne kan dock utläsas i undersökningens resultat. Studien visar att Finland är det land i studien där geografiämnet har den starkaste ställningen i gymnasieskolans läroplan. Undersökningen visar också att geografiämnet i svenska gymnasieläroplanen fortfarande har en relativt stark ställning jämfört med många andra länder i studien.
100

Ett företags lokaliseringsfaktorer inom import av matvaror : En kvalitativ studie om La Collinas kundrelationer, konkurrenter och exportörer

Blomkvist, Gabriele January 2019 (has links)
Denna studies syfte är att undersöka förhållandena och utmaningarna för import av matvaror av ett företag som heter La Collina. Där förhållanden mellan exportörer, kunder och konkurrenter studeras. Studien genomsyras av sitt geografiska förhållningsätt där jag sökt förklaringar till La Collinas förhållning till sin verksamma miljö. Via ett kvalitativt metodval där jag byggt studien på basis av intervjumaterial har jag sökt och besvarat min frågeställning med hjälp av teoretiska begrepp som jag ansett vara passande för att undersöka min frågeställning. De resultat jag kommit fram till i studien är av olika art. Där både svårigheter att hitta goda samarbetspartners av transporteringen av varor, som var en av de huvudsakliga utmaningarna, liksom att hitta passande personal att anställa var en annan svårighet företaget stötte på. Det starka behovet av att etablera sig i närhet till en utvecklad infrastruktur och liksom kontakten till kunder var faktorer som avgör var La Collina valt att lokalisera sig och även var de väljer att utveckla sin verksamhet.

Page generated in 0.0573 seconds