Sammanfattning Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka uppfattningar flickor och pojkar hade om sina kunskaper i geografi. Utifrån att allt som vi som individer möter påverkas våra kunskaper, har jag studerat om det fanns något förhållande mellan geografiska kunskaper, lek-, media- och resvanor och kön. Det empiriska materialet utgår från en enkätundersökning utförd på fyra klasser i årskurs nio. Eleverna fick besvara frågor om sina lek- media- och resvanor och frågor på natur- och kulturgeografi med antagandet att de tillgodogjort sig mål att uppnå i geografi. Analysen av resultatet, med utgångspunkter i beräknandet av chi2-värdet och i genuskontraktet och genussystemet, visade på att en kvalitativ skillnad mellan pojkars och flickors lek- och mediavanor reflekteras i deras geografiska kunskaper. Resultatet visade också att flertalet elever tycktes ha stora brister i geografi.

Vi har i vårt arbete utfört en kvalitativ undersökning med mejlintervju som metod. Vi har undersökt vad geografilärare i grundskolans senare år anser om den nya kursplanen i geografi, och hur de tänker sig att omsätta det nyinförda begreppet fältstudier i sin framtida undervisning. Vi har tagit avstamp i den nya kursplanen i geografi, Lgr11, tidigare forskning inom området och relevant litteratur.   Vårt resultat visar att lärarna ställer sig odelat positiva till att det nu kommer att bli ett obligatoriskt moment med fältstudier inom geografiämnet. Dock befarar de vissa ekonomiska svårigheter och anser även att mer utbildning skulle behövas för att fältstudierna skall bli så meningsfulla som möjligt.

<p>Studiens syfte har varit att undersöka hur några lärare i år 7-9 gör och tänker när de undervisar i geografi. Jag ville också veta vilka uppfattningar de har av ämnetsamt undersöka hur samma lärare ser på begreppet syntes kopplat till geografiämnet. Jag ansåg det också vara nödvändigt att undersöka om och hur geografiämnet är synligt i andra ämnen.</p><p>Jag ställde två frågor utifrån mitt syfte:</p><p>1. Hur uppfattar några lärare i år 7-9 skolämnet geografi? Vilekn syn har de på ämnet?</p><p>2. Hur uppfattar några lärare i år 7-9 geografi som syntesämne? är geografi synligt i andra skolämnen? Hur?</p><p>Mina utfallsrum visar att det finns tre olika sätt att uppfatta geografiämnet på; det empatiska, miljö-och framtidsperspektivet samt det allmänbildande. I samtliga kategorier ingår begreppet omvärldsanalys eftersom omvärldsanalys är geografi för mina informanter.</p><p>Det framkommer också att det finns både en hög och låg medvetenhet kring geografi som synetsämne.</p>

<p>I detta arbete undersöks huruvida svenska skolan når de mål som är satta för geografiundervisningen i år 5 och i år 9. Litteraturgenomgången tar upp vad kursplanen i geografi anger samt lite om geografiundervisning och om hur man bedömer elevers egenhändigt ritade kartor. Fältundersökningarna som gjorts i år 5 och i år 9 redovisas, analyseras och diskuteras utifrån kursplanens mål.</p>

Lärare idag lever och verkar i ett samhälle där utvecklingen inom informationsteknologin går allt snabbare. Allt fler skolor får bredbandsanslutningar som möjliggör att strömma ned filmer och annat material från internet. Men det är inte enbart inom den tekniska utvecklingen som det sker förändringar. Länder ändrar gränser eller faller isär till nya, och i många svenska klassrum hänger det kartor som är förlegade sedan länge. Det finns därför stora möjligheter att inom detta område kombinera informationsteknologi och geografi till en helhet. Istället för kartor med felaktig information i klassrummet finns nu tillgång till nya, uppdaterade kartor via internet. Frågeställningen var hur användningen av informationsteknologi används som stöd i geografiundervisningen på svenska skolor.För att undersöka detta användes en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning. Inbjudningar skickades ut till ett antal lärare runt om i Sverige, eleverna tillfrågades senare även via ett internetforum för att öka svarsfrekvensen ytterligare en del. Enkäten bestod av ett antal frågor, en för lärare och en liknande för elever. Det visade sig att både lärare och elever svarade mycket snarlikt på frågorna. Trots att svarsfrekvensen var oacceptabelt låg med sina 22 %, har resultaten ändå en bra validitet då respondenterna är spridda över flera orter. För att öka reliabiliteten hade det varit bäst att kombinera den kvantitativa med en mer kvalitativ undersökning, som till exempel intervjuer. Det resultatet från denna studie visar på är att både lärare och elever har en god kännedom om olika gratis programvaror, där samtliga berör geografiämnet. Bägge grupper tror dessutom i olika grad på en förbättring av både undervisningen och lärandesituationen om mer informationsteknologi användes. Eleverna var i båda fallen mer positivt inställda till detta än lärarna.

Uppsatsen undersöker geografiundervisningen på gymnasienivå. Undersökningen genomfördes med enkäter till geografilärare på gymnasienivå. Resultaten analyserar med en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att många olika arbetsmetoder används för att undervisa geografi och elevernas deltagande i undervisningen har varit en viktig punkt i lärarnas arbetsmetoder. I flera gymnasier finns det någon form av tvärvetenskapligt samarbete men majoriteten av gymnasierna har inte det på grund av en blandning av orsaker som tid, pengar och skolkulturen. Studien visar att geografi som skolämne är en komplicerad fråga gällande ämnesinnehållet i geografi på grund av så många olika ämnen kan ses som en del av geografiämnet. Studien visar att geografilärare på gymnasienivå ser det som ett viktigt ämne som ger eleverna ett vidare perspektiv på globaliseringens och hållbart resurshantering. Men samtidigt finns det en rädsla för att geografiämnet minskar i betydelse och försvinner

Historiskt har det skett en betydande förändring gällande allmän inställning och attityd till psykologisk behandling (Gieser 2009). Att gå i terapi är inte längre lika tabubelagt utan berörs i media och den allmänna debatten. Den psykiska ohälsan hos unga vuxna har ökat (Socialstyrelsen 2013c) och därmed även behovet av behandling Syftet med denna studie var att undersöka attityden till samtalsbehandling hos unga vuxna och om det fanns skillnader i attityd utifrån kön, geografisk och/eller kulturell bakgrund. En kvantitativ studie genomfördes med 100 personer i ålder 18-25 år från Jokkmokk respektive Varberg. Studien visade en övervägande positiv attityd oavsett bostadsort eller kulturell bakgrund. Det fanns en geografisk skillnad där informanter från Jokkmokk var mindre positivt inställda till att berätta för sin familj om de skulle söka och gå i samtalsbehandling och att media i större utsträckning påverkat deras inställning. När det gäller kulturell skillnad visade studien att de med blandad kulturell bakgrund var mer positivt inställda till att berätta för bekanta om de skulle söka och gå samtalsbehandling. Studien bekräftade inte vårt antagande att det fanns kulturella och geografiska skillnader. En könsmässig skillnad fanns att kvinnor berättade mer öppet om de skulle söka samtalsbehandling. Familjen och den närmsta omgivningen hade störst påverkan på attityd till samtalsbehandling. Det har varit och fortgår en trendförändring gällande allmän attityd till psykologiska frågor. Trendförändring sker på många sätt varav media är ett forum som ständigt utvecklas. Internet har en betydande roll för unga vuxnas attityd och påverkar många oavsett geografi, varför en likriktning sker.

Our social lives and where we live shape our choices in life. One of those choices is which party we vote for in the general election. The aim of this thesis is to see if there are any connections between the Swedish general election of 2010, demography, socioeconomic factors and geography. This is done with regression analysis and chosen variables. Another aim is to see where in Sweden the chosen variables aren’t enough to explain the results of the election. The final aim is to examine if there are any differences within municipalities and their electoral areas. The results show that there are several connections between the chosen variables and the results of the election. The most pronounced connection is a positive correlation with the level of education and a negative correlation with unemployment and distance to a major city. There are also several municipalities and their election results that the regression is unable to predict. The examination of the municipalities and their electoral areas shows that there seems to be a bigger difference between the electoral areas in a municipality with many electoral areas. / Hur vi lever socialt och var vi bor formar oss och de val vi gör i livet. Ett av de val vi gör är att välja hur vi röstar i riksdagsvalet. Syftet med denna uppsats är att se om det finns ett samband mellan Sveriges riksdagsval år 2010, demografi, socioekonomi och geografi. Detta görs genom regressioner med utvalda variabler. Vidare är syftet också att se var i Sverige de valda variablerna inte räcker till för att förklara valresultatet. Slutligen studeras också om det finns skillnader inom kommuner och dess valdistrikt. Resultatet visar att det finns flera samband mellan variablerna och valresultatet. De tydligaste sambanden är en positiv korrelation med utbildningsnivå och en negativ korrelation med arbetslöshet och avstånd till storstad. Det finns också kommuner och dess valresultat som regressionen inte lyckas förklara. Undersökningen av kommunerna och dess valdistrikt visar att det verkar vara större skillnad mellan valdistrikten i en kommun med många valdistrikt.

Syftet med studien är att få insikt i hur SO-lärare uppfattar sitt uppdrag att främjaelevers identitetsskapande i SO-undervisningen samt om dessa lärare möjliggör detta i sinplanering och undervisning. Resultat: Hur lärarna möjliggör för identitetsskapande i sinundervisning visade sig följa två principer. Ett fåtal av lärarna utgick i första hand frånelevernas identitetsskapande när de planerade sin SO-undervisning, medan majoritetenutgick från kunskapskraven i SO-ämnena och menade att identitetsskapande ändå finns medi undervisningen då det ligger i ämnets karaktär och är svårt att inte behandla när manundervisar i SO. Slutsatser: Undersökningen visar att lärarna har olika synsätt på om manska utgå från identitetsskapandet när man planerar SO-undervisningen eller om man skaplanera utifrån kunskapskraven och sedan se att identitetsskapandet kommer medautomatiskt.Nyckelord: Samhällskunskap, / <p>SO</p>

Med denna underökning ville vi pröva en hypotes om att antalet proteser i ett givet land i Af- rika påverkar antalet protester i angränsande länder, det vill säga en analys om geografisk när- het påverkar antalet protester i grannländerna mellan åren 1997 – 2015. Tidigare studier av exempelvis Arabiska våren har nämnt internetanvändning som en tänkbar faktor vid sprid- ningen av protester. För att ytterligare pröva uppkomsten av den typen av sociala fenomen använde vi i första steget en metod som mäter en variabels påverkan på sina geografiska grannar. Resultatet visade ett svagt stöd för att geografisk närhet påverkar antalet protester i länder i Afrika under åren 2000 och 2006, men i efterföljande steg kunde vi inte hitta något stöd för att våra övriga utvalda förklaringsvariabler (demokratisering, internetanvändning, BNP, korruptionsindex samt populationsnivå) samverkade under dessa år. Detta antyder att metoden i sig fortfarande kan vara användningsbar, men att vi helt enkelt inte valde ut rätt samverkande variabler i vårt test.