Denna rapport syftar till att ta reda på hur handelssjöfarten drabbats ekonomiskt och humanitärt av piratverksamheten utanför Afrikas Horn, vilka insatser och åtgärder som vidtagits i bekämpandet av piraterna och hur utfallet av dessa åtgärder varit samt även ge en inblick i bakgrunden till varför piratverksamheten uppstått just i detta område.   Genom litteraturstudier och genom att jämföra och sammanställa data från olika rapporter från tidsintervallet 2010-2016 visas utvecklingen för de ekonomiska och humanitära konsekvenserna av piratattackerna.   Bilden som framkommer är att antalet piratattacker i området minskat mycket kraftigt sedan 2010 och att de olika åtgärder som vidtagits således gett god effekt. Det framkommer dock att de flesta insatserna och åtgärderna främst varit av repressiv typ och mindre av förebyggande typ och att det krävs mer av den senare typen för att förhindra att piratattackerna tar fart igen.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur lärare i årskurs 1–3 ser på ämnet geografi. För att studera detta har vi genomfört intervjuer med sju lärare, vilka är verksamma inom, för studien, aktuella årskurser. Läroplansteorin och tidigare forskning har varit verktyg för vårt arbete, genom att vi har tolkat kursplanen i geografi. Geografi upplevs och förstås vara ett ämne som ses svårtolkat då det är ett tvärvetenskapligt ämne och uppfattas tillhöra både naturvetenskapen och samhällsvetenskapen, vilket vidare leder till en viss osäkerhet hos lärarna för vad geografiundervisningen ska innehålla.

Sammanfattning   Den här studien syftar till att visa på gymnasielärares perspektiv av undervisning som behandlar en framtidsdimension i ämnet geografi. Hur motiverar de utrymmet och behovet för framtidsfrågor? Hur upplever lärare temat med tanke på det ökade fokus på framtidsfrågor som exempelvis klimatförändringar? Och vilka didaktiska val anser lärare som framgångsrika för att behandla en framtidsdimension i undervisningen? Lite - om ens någon – publicerad forskning behandlar direkt lärares perspektiv på upplevelser och uppfattningar om en framtidsdimension som undervisningstema. Studier gjorda utifrån ett elevperspektiv däremot ger en bild av att en framtids-dimension är ett sällsynt eller icke existerande tema i skolan (Torbjörnsson & Molin 2015). På så sätt bekräftar de Molins studie som visar på att geografilärare i liten grad utnyttjar frirummet (2006). Varför behovet för en framtidsdimension i undervisningen inte anses viktigare och ges ett större utrymme kan genom forskningslitteraturen också förstås genom att det är ett nedprioriterat tema i såväl styrdokument som det ämnesdidaktiska fältet (Béneker 2015; Hicks 2002; Kramming 2017; Morgan 2015; Pauw 2015; Torbjörnsson 2014).Vidare finns studier som identifierar elevers negativa känslor för framtidsfrågor relaterade till vår gemensamma framtid (Nerdahl 2014; Kramming 2017; Ojala 2010; 2015; Pettersson 2014; Saunders & Jenkins 2012; Torbjörnsson & Molin 2015;). För att motverka negativa associationer och för att elever ska kunna ta till sig undervisning som behandlar en framtidsdimension lyfter Ojala i sin forskning fram vikten av lärarens förhållningssätt (Ojala 2010; 2015). Framträdande i internationell forskning är det ämnesdidaktiska konceptet att tala om framtiden i plural – framtider. Det anses skapa förutsättningar för en värdeskapande och innovativ pedagogik som baseras på öppna frågor och fokus på olika ståndpunkter (Hicks 2002; Pauw 2015). Undersökningens metod utgjordes av en kvalitativ studie. Sex gymnasielärare i geografi intervjuades över telefon och fick svara på frågor på temat. Intervjuernas genomförande och bearbetningen av det insamlade materialet genomfördes enligt metoder beskrivna av Kvale (1997) och analyserades enligt principer för thematic analysis av Braun & Clarke 2006. Empirin resulterade därefter i tre teman som svarade mot studiens frågeställningar. Undersökningens resultat visar att de intervjuade lärarna upplever framtidsfrågor som väl förankrade i skolans styrdokument och som ett ytterst aktuellt undervisningstema. Majoriteten menar att utrymmet är tillräckligt för att undervisa kring framtidsfrågor. Några menar att temat kunde ges mera plats. Ett par nämner frirummet som viktigt. Samtliga lärare beklagar att ämnet geografi är ett så litet ämne i den svenska gymnasieskolan. Några påpekar att undervisningens innehåll har fått stå tillbaka på grund av mindre ekonomiska resurser. Samtliga intervjudeltagarna ger dock uttryck för övervägande positiva erfarenheter av att behandla en framtidsdimension i undervisningen. Elever beskrivs som mestadels intresserade och engagerade av temat och framtida problemställningar. Inga teman eller ämnesområden beskrivs som för känsliga eller svåra att ta upp. Flera lärare uttrycker dock att det är viktigt att behandla framtidsfrågor på det som beskrivs som på rätt sätt i undervisningen. Resultaten visar att lärare använder flera olika undervisningsmetoder för att behandla en framtidsdimension. Ett par lärare ger uttryck för ett pluralistiskt förhållningssätt, varav en tydligt beskriver att undervisningen strävar mot att eleverna ska kunna diskutera framtidsscenarier. Den här studien belyser att ett lärarperspektiv på undervisning som behandlar en framtidsdimension kan skilja sig från ett elevperspektiv. Med utgångspunkt i den teoretiska översikten och undersökningens resultat lyfter studien också fram det som tolkas som rätt sätt att behandla en framtidsdimension i undervisningen. Enligt studien innebär på rätt sätt att läraren har ett positivt förhållningssätt till temat. Vidare behöver undervisningen ha ett lösningsorienterat förhållningssätt och läraren behöver kunna inge hopp inför framtida utmaningar. Läraren måste låta elever ge uttryck för och kunna kommunicera kring eventuella negativa känslor som elever kan förväntas ha kring framtidsfrågor. Slutligen visar studien på att betrakta framtiden som plural, framtider, kan öppna för ett positivt, lösningsorienterat och hoppfullt förhållningssätt. Därmed gör studien anspråk på att ett pluralistiskt förhållningssätt kan vara ett bra didaktiskt verktyg i geografiundervisning som behandlar en framtidsdimension. / Abstract This student thesis research teacher perspectives on the future dimension in geography education by orientating around research questions on how they motivate the space, perceptions, experiences and teaching practices in addressing the future as a theme in their teaching. The survey was implemented by a qualitative study with six teachers educating in upper secondary schools in Sweden. Prior, of mainly Swedish research, on student perspectives have revealed a negative picture consisting students concern about sustainable development and future environment issues (Nerdahl 2014; Kramming 2017; Ojala 2010; 2015; Pettersson 2014; Saunders & Jenkins 2012; Torbjörnsson & Molin 2015). There is also a study which concludes that Swedish upper secondary school students can consider future as a infrequent, absent or even inappropriate theme in education (Torbjörnsson & Molin 2015). The results from this study show that from a geography teacher perspective the future dimension in education is definitely present and associated with positivity among the interviewed teachers. They also express successful approaches to teaching a future dimension in geography which coincide with previous research. Key factors from teacher perspectives can be defined as abilities to communicate in a positive and constructive approach. Prior studies also stresses the importance of teachers abilities to address hope (Hicks 2002; Ojala 2015) and communicating negative emotions with concerned students (Saunders & Jenkins 2012; Ojala 2015). This thesis also advocate for the teaching practice of relating to the future in plural (Hicks 2002). A futures approach could be another more recognized successful teaching approach on the future dimension in geography education in Swedish upper secondary schools.

In the Brainport region, many different projects take place in the framework of EU co-financed programmes and initiatives. Between the different programmes and initiatives, these projects all have a different way to contribute to this development. Firstly, all projects contribute to the activities of organisations in the region. The subsidy that is linked to the projects gives the organisations in the region extra financial capacity, which allows organisations to do something extra besides their regular activities. The relations within Brainport are also very much developed with contributions of the projects of the EU programmes and initiatives. The projects in all programmes had an emphasis on connecting different organisations with each other and the development of new ecosystems. Therefore, especially the network dimension is developed thanks to the EU co-financed projects. The institutions in the region are almost undeveloped by the projects, because the projects have a duration period that is too small to contribute to this. Although some projects instigate the development of knowledge, this is to a far smaller degree than the instigation of entrepreneurial activities, because knowledge is used in the project as a means to do entrepreneurial activities.

The aim of this study is to examine the relationship between three workbooks and the curriculum in geography subject aimed towards the years 4-6. This is made through answering three separate questions: -          What knowledge and subject skills are portrayed in three workbooks? -          What knowledge and subject skills are portrayed in the geography curriculums purpose? -          How does the content of the books relate to the curriculum? Using Bloom’s revised taxonomy, the task questions expressed in the workbooks are sorted into one of six different types of subject skills, and one of four types of knowledge. Results show a slight variance of skills and types of knowledge in the workbooks. Most of the questions demand more simple cognitive processes’ and concrete types of knowledge. In relation to the results of the workbook analysis and the curriculums purpose, a rather low grade of alignment shows. However, comparing the workbooks to the curriculums target criteria’s, the grade of alignment is much higher. Further, tendencies of validation threats are present, with a linguistic focus in some of the questions and tasks that are not present in the geography curriculum. Also, the content of the teacher guidance and the content of the workbooks are often parallel, expressing the same types of skills and knowledge. Some, even if few, of the questions are similar to the types that Jönsson (2013) claim are vital in a valid assessment for learning practice. Those questions are describes as open questions, that does not have one correct answer, but rather requests the student to reflect and reason, and in that way shows in more detail her or his knowledge of the subject. These demand more complex cognitive processes and are also similar to the type of questions that Joel Breakstone argues for, in the context of a formative assessment culture.

I grundskolans läroplan nämns det att skolan har en skyldighet att uppfostra samhälleliga medborgare. Samtidigt nämns också att läraren har som uppdrag att skapa möjligheter för eleverna att arbeta ämnesövergripande. Genom en stimulerande ämnesövergripande undervisning kan eleverna få en större helhetlig förståelse och se sambandet mellan skola och samhälle. Som blivande idrottslärare och geografilärare inom högstadiet har vi sett att det finns en potential att arbeta ämnesövergripande inom dessa ämnen. Syftet med den här kvalitativa studien är att undersöka hur lärare inom geografi och idrott och hälsa arbetar ämnesövergripande och vad är det som styr användningen av metoden. Forskningens fokusområde har varit grundskolans övre skolår 7-9. Datainsamlingen har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer. Studiens resultat grundar sig på sju intervjuer varav tre geografilärare och tre idrottslärare samt en rektor. Resultatet analyserades sedan i relation till frågeställningarna med hjälp av läroplansteorin. Frågeställningarna som ska besvaras är följande: 1. Hur ser förhållandet ut mellan geografi och idrott och hälsa när det kommer till ämnesövergripande arbete? 2. Vilka för- och nackdelar finns det med ämnesövergripande arbete? 3. Vilka faktorer påverkar det ämnesövergripande arbetet i skolan? Resultatet visar att det ämnesövergripande arbetet mellan ämnena geografi och idrott och hälsa var inte särskilt påtagligt. Samtliga lärare kunde se potentialen i att arbeta med varandra, men i slutändan var det få som gjorde det. Dock visade det sig att båda ämnena arbetade ämnesövergripande med andra ämnen, där geografilärarna gjorde det i en större utsträckning. I resultatet kom det även fram till att det är flera olika aspekter som påverkar användningen av det ämnesövergripande arbetet, där aspekter som till exempel schemat, planering och kursplanen var bidragande faktorer. Det visade sig både finnas för- och nackdelar med arbetsmetoden, där elevernas helhetssyn på kunskap var en fördel medan bristande tid för planering var en återkommande nackdel.

Many of the world’s most impoverished populations rely on farming, hunting and gathering to eat and earn a living where people often have just enough food and assets to last through the next season, and ultimately inadequate reserves to fall back on in the event of a poor harvest. Rural resource-dependent livelihoods are embedded in high risks, as climate variability and climate extremes are additional stressors to poverty. They often have limited livelihood options and few economic opportunities to adapt and compensate for unforeseen events. This research is a contribution to the limited and narrowed research of Zanzibari coastal people’s livelihoods’ exposure to rainy seasons. Based on women’s distinctively vulnerable position towards poverty, this research addresses single mothers, and their experiences of forming and maintaining their livelihoods during rainy seasons, in the coastal village of Paje, on Zanzibar, Tanzania. The intention is to outline these women’s exposure to rainy seasons and their range of adaptive capacity to maintain a sustainable livelihood. The research method is semistructured interviews with 30 single mothers living in Paje village, Zanzibar. The analysis is guided by the sustainable livelihoods framework to conceptualise the complex dynamic systems of poor rural livelihoods. The results reveal that seasonal transition to rainy season generates several constraints for single mothers to sustain their livelihood security throughout the rainy season. Women experience instability in their livelihood security, with extensive shortfalls in their income levels. These losses are further linked to food insecurity, destruction of homes, health issues and many other socioeconomic disadvantages. The women’s most persuasive survival strategy relies on their social capital of donations or loans from friends, families and neighbours. Hence, their level of adaptive capacity is affected by several other factors, such as inadequate institutional support and infrastructure, poor education and issues of gender inequality.

Denna uppsats bygger på forskning angående elevers kunskap om sin omvärld inom geografiämnet. Litteraturstudien är baserad på vetenskapliga artiklar samt en rapport. Studien innehåller didaktiska aspekter inom geografiämnet, elevers kunskap och föreställningar om platser och länder samt vilka aspekter som påverkar elevernas kunskap. Resultatet av studien visar att elevernas kunskap och föreställningar härstammar från familj och vänner, media, elevers resvana samt undervisningen som eleverna inhämtar i skolan. Didaktiska implikationer som enligt resultatet bidrar till att elever inhämtar kunskap är att jämföra likheter och skillnader mellan länder och kulturer, diskussioner i klassrummet samt hjälpmedel så som karta och jordglob.

Syftet med uppsatsen var att ge röst för hur lärare i geografi som implementerar utemiljön i sin undervisning använder den, samt fånga deras tankar och upplevelser kring undervisning i utemiljö. Studien utgår från en relativt stor mängd litteratur och artiklar av ett antal författare inom det valda ämnesområdet. Användandet av utemiljön i undervisning kan härledas tillbaka i tiden, till olika traditioner, filosofer och pedagoger. Forskning har visat att undervisning utomhus bland annat kan ge eleverna mångsidig sinnesstimulering, ökad koncentration samt förbättrat minne som tycks gynna lärandet. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ämnar denna uppsats ge utsagor utifrån geografilärares upplevelser kring undervisning i utemiljö i specifikt geografiämnet. Resultatet visar en överlag positiv bild av undervisning i utemiljö i geografiämnet, många möjligheter och fördelar lyfts då flera av lärarna menar att utemiljön gör att ämnet blir mer verklighetsanknutet samt tycks kunna bidra till att förstärka ämnesinnehållet. Utöver det verkar utemiljön gynna det sociala samspelet samt ge vissa elever utrymme för att visa sina ämneskunskaper på ett annat sätt än vad den traditionella klassrumsundervisningen erbjuder. Lärarna framhåller att utomhusmiljön kräver att man är extra tydlig och välplanerad. Det nämns även att det finns vissa begränsningar och utmaningar som bör tas i beaktning, såsom ekonomiska resurser, tid för planering och säkerhetsaspekter.

I denna studie har digitala läromedel undersökts och kategoriserats utifrån Blooms reviderade taxonomi. Syftet med studien är att ta reda på om läromedel har en progression samt hur detta kommer i uttryck. För att fånga in progressionen har Säfströms definition använts. För att få svar på frågan om samt hur progressionen tar sig i uttryck har en kvantitativ innehållsanalys samt en kvalitativ textanalys genomförts. Den kvantitativa analysen ger svaret på frågan om och den kvalitativa hur. Alla tre digitala läromedlen påvisar en progression sett till antal uppgifter. Progressionen återfinns även i den mån att antal uppgifter i de svårare kategorierna använda och analysera ökade i samtliga läromedel. Detta skiljer sig dock om man ser till den procentuella andelen. Då minskar exempelvis uppgifter som kategoriseras som förstå i Blooms reviderade taxonomi i två av de valda läromedlen. Detta tyder på en negativ progression i läromedlen. Slutsatsen blir därmed att progressionen skiljer sig åt beroende på om ser till antalet uppgifter eller andelen procent av vardera kategorier.