<h1><strong> </strong></h1><p> </p><p>Research question: What role does media play in that xenophobic political parties becomes successful or not? Cohan explains it as:“The press may not be successful much of the time in telling people what to think, but it is stunningly successful in telling its readers what to think about.”    According to this, researchers argue that media creates a supply factor by merely bring attention to certain phenomenon. To this background, it is reasonable to suspect that media, merely bringing attention to the Sweden Democrats, has brought visibility anf attention to the party that could be essential for the Sweden Democrats success. research question for this study is: How does the local media-coverage of the Sweden Democrats have a role in the party’s success, in a municipality where the party is successful compared to a municipality where the political support is weaker? </p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose of this study is, before the elections for the municipal council in 1998, 2002 and 2006, systematically review the local press media-coverage of the Sweden Democrats in Karlskrona, a municipality where the Sweden Democrats are successful and Växjö, a municipality where the party is not as much successful. </p><p> <strong>Method:</strong> To fulfill my purpose of this study, I studied all articles concerning the Sweden Democrats before a few months before the elections of 1998, 2002 and 2006 in Smålandsposten and Blekinge Läns Tidning. The articles were then reviewed systematically and then later categorized through certain categories. This contributed to what had been written about the Sweden Democrats.</p><p><strong>Conclusions:</strong> The hypothesis that media, unaware, has created a foundation for the success of the Sweden Democrats has been confirmed to some extent in this study. The media coverage the Sweden Democrats was not as frequent as it was when the party began to have political success. Local media’s focus in their articles about the Sweden Democrats differs from a strong municipality for the Sweden Democrats to a municipality with weaker support..    This study has also shown that in municipalities that have weak support for the Sweden Democrats tend to stigmatize<strong> </strong>the party more than in a municipality that is strong for the Sweden Democrats. However as this study has shown is that stigmatization of the Sweden Democrats has not slown down their success. Quite the opposite, it has gained their success</p><h1><p> </p></h1>

Den här uppsatsen belyser hur Tysklands förbundskansler, Angela Merkel, representerades i svenska och spanska nyhets- och opinionsartiklar på webben mellan datumen 3 januari 2011 och 29 december 2012. Merkel blev en allt viktigare politiker inom EU i och med eurokrisen som tog fart år 2008, då Tyskland var ett av de länder som gav mest pengar till de stödlån som EU utfärdade till bland annat Spanien. Idag anses Angela Merkel vara en av Europas viktigaste politiker, främst då Tyskland som ekonomisk stormakt inom EU har ett stort inflytande vad gäller beslutsfattanden i EU-frågor. Vi analyserade fyra tidningar med olika politisk bakgrund: Aftonbladet, Svenska Dagbladet, El País och ABC. Studien baserades på en kvantitativ innehållsanalys kombinerat med en kvalitativ textanalys. Den kvantitativa undersökningen fungerar som en översikt och belyser hur stor plats rapporteringen om Angela Merkel tar upp i svenska och spanska webbtidningar, under vilka kategorier artiklarna faller in samt vilken narrativ roll Merkel tillskrivs. Begreppet "narrativ roll" kommer från Van Gorp, som menar att nyhetsmedier, medvetet eller omedvetet, kan tillskriva människor en viss roll genom artikelns utformning, vilket i sig påverkar läsarens uppfattning om dessa. I den här studien användes de konstruerade rollerna skurk, hjälte eller neutral, som pekar på olika sätt att beskriva Angela Merkel genom språklig utformning. I den kvalitativa delen analyserades åtta artiklar för att på ett djupare plan se hur språkliga grepp som ordval, stil, faktaurval, metaforer och disposition av materialet påverkar framställningen av Angela Merkel i nyhetsartiklar på webben. Som referensram användes Lundgren, Ney och Thuréns massmedieretoriska modell. Vår förförståelse var att ländernas olika sociala och politiska bakgrund och förhållanden till Tyskland skulle avspegla sig i medierapporteringen Undersökningen visade däremot att Angela Merkel oftast tillskrevs en neutral roll i nyhetsartiklarna, både i spanska och svenska webbtidningar och oavsett tidningarnas politiska bakgrund. I opinionsmaterialet framställdes hon oftast som skurk, även om hon nästan lika ofta tillskrevs en neutral roll. Studien analyserades utifrån Strömbäcks gestaltningsteori och Hallin och Mancinis teori om olika mediepolitiska system i västvärlden.

The aim of this study was to determine to what degree the framing of the political party the Sweden Democrats had changed in swedish media, from 2010 in contrast to 2012. Particular interest was directed towards the framing of the party as a problem.This was done by studying the news articles during 12 weeks in 2010, and 12 weeks in 2012, in the newspapers Aftonbladet and Expressen. These particular newspapers were especially interesting to study since they have been outspokenly critical of the party. Both of the newspapers can be said to be among the most clearly critical towards the Sweden Democrats.I studied 256 published articles retrieved through the news database Newsline. Quantitative content analysis was used to determine patterns and tendencies. The theories used to determine variables and the analysis of the articles were the framing theory of Robert Entman (1993) and Jesper Strömbäck (2009). Theories regarding the function of news media in democracy were also used in the analysis from the context of Nord &amp; Strömbäck (2012).The study showed that a slightly more negative framing of the party occurs in 2012. Framing of the party as a problem for the democratic principles occurred less, and moral evaluations were similar between the years. The term xenophobic was mostly used to describe the party in the the overall few instances it was used during both years, with a slight shift towards more neutral and less evocative descriptions like immigration critical in 2012.

No description available.

Detta är en komparativ studie om Östersjöns miljöproblem och hur de gestaltas i tre svenska och tre svenskspråkiga finska tidningar. Östersjön har, enligt forskare flera olika miljöproblem, bland annat övergödning, överfiske, gifter i fisk samt nedskräpning och invasiva arter. En annan aspekt som är viktig att ta hänsyn till i denna studie är relationen mellan Sverige och Finland, inte enbart gällande Östersjöns miljöproblem utan också hur relationen har sett ut historiskt inom olika sociokulturella- och ekonomiska aspekter. Studien är indelad i två olika delar, en kvantitativ och en kvalitativ. De teoretiska ramverken som använts är uppmärksamhetscykler och gestaltningsteori. Resultatet från studiens första del visade bland annat att fiskeindustrin och fiskar var det vanligaste ämnet att rapportera om för samtliga tidningar utom en. Materialet från den kvalitativa studien utgick från resultatet från den kvantitativa och fokuserade därmed på artiklar om fiskeindustrin och fiskar. Resultatet på den kvalitativa studien visade att artiklarna från både de svenska och finska tidningarna skiljde sig åt och att de finska artiklarna använde exempelvis fler forskningsinriktade ord och begrepp. De svenska tidningarna innehöll också tydligare ansvarsgestaltningar. Sammanfattningsvis finns det skillnad i både hur mycket det rapporteras om Östersjöns miljöproblem och hur dessa gestaltas med avseende på miljöjournalistikens uppmärksamhetscykler

Problemformulering och syfte: Politiska skandaler får ofta ta stor plats i medierna. Men ibland är det medierna själva som ligger bakom att en skandal faktiskt uppstår. Även kriser kan uppstå ur skandaler. Hur stor plats som ges till skandaler och kriser i medierna, och hur de väljer att framställa dessa är betydande. Det kan bland annat bidra till att mindre plats ges åt saklig samhällsrelevant information. Medborgarnas uppfattningar och åsikter påverkas av vad medierna väljer att rapportera om, eftersom forskning har visat att det är främst medierna som vi vänder oss till för att få information om politik och samhällsfrågor.
Syftet med studien är att undersöka hur rapporteringen om Transportstyrelseskandalen såg ut i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, samt hur skandalen utvecklades till en kris.
Metod och material: Studien baserades på både en kvantitativ innehållsanalys för att få en översikt över samtliga artiklar och en kvalitativ innehållsanalys för att för att få en djupare analys av artiklarnas innehåll.
Huvudresultat: Resultatet av denna studie visar att medierna tenderade att i hög grad ägna sig åt skandal- och krisgestaltning i rapporteringen om Transportstyrelseskandalen. Undersökningen visade att det var kvällstidningarna som använde sig mest av skandalgestaltning, men även morgontidningarna ägnade sig i hög grad åt att gestalta artiklarna som skandal. Däremot var det morgontidningarna som krisgestaltade mest. Genom att använda sig av ett dramatiskt språk, häpnadsväckande rubriker, fokusera på skandalens konsekvenser, låta politiker skandalisera varandra och att benämna skandalen som en kris var också medierna med och formade skandalen/krisen.

Den fotografiska tekniken har ökat explosionsartat på senare år och fortsätter öka, medan alternativa medier stärker sin närvaro på kanten av det svenska medielandskapet. Därför är det vetenskapligt intressant att undersöka hur Nordfront använder bilder för att gestalta män och kvinnor. Utifrån ett samhällsvetenskapligt perspektiv är det också relevant att undersöka Nordfronts bildanvändning, eftersom bilden bidrar till att forma människors bild av verkligheten. Syftet med denna studie är således att se hur kvinnor och män, genom bilder, framställs på Nordiska motståndsrörelsens nyhetssajt nordfront.se,utifrån ett genusperspektiv.För att besvara frågeställningarna om hur kvinnor och män gestaltas samt hur ofta de förekommer i bild på nordfront.se kommer studien bestå av två forskningsmetoder. Först en kvantitativ innehållsanalys för att besvara frågeställningen om frekvens och därefter en kvalitativ semiotisk bildanalys för att, på ett djupare plan, kunna analysera hur gestaltningen ser ut. Utifrån resultatet från den kvantitativa innehållsanalysen är Nordfronts bildinnehåll sedan 2012 är kraftigt icke-jämställt. Det är tydligt, utifrån innehållsanalysens siffror, att bilder på enbart män är en klar majoritet. Resultatet, som sträcker sig från 2012 till2020, visar att ingen tidsenlig skillnad har skett: snarare att det blivit mer icke-jämställt över tid. Sett till det kvalitativa resultatet kan vi peka på en tydlig skillnad på hur kvinnor gestaltas i bild. Deras egna medlemmar framställs enligt det nationalsocialistiska idealet alternativt via anonymiserade bilder bakifrån, medan exempelvis kvinnliga politiker framställs som icke-seriösa och icke-professionella. I huvudsak porträtteras de egna männen som fysiskt starka, men också våldsamma – de syns ofta utöva någon form av kampsport.

This study investigates the diffrences and similarities between interviews with politicians from two different Swedish morning news shows called Morgonstudion and Nyhetsmorgon. This is to see if there is a connection between how the news interview is designed and the fact that it is public service or commercial tv. Using Conversation Analysis, the interviews interaction are analyzed as institutional conversations. Two of the interviews chosen for investigation is with the partyleader of Centerpartiet Annie Lööf and the other two are with the spokesperson candidate of Miljöpartiet Märta Stenevi. The theoretical framework that this comparative study is based on is the framing theory and the conversation analysis as a theory. The authors argue that the framings of the news interviews can be associated with the charactaristics of public service and commercial tv. The study also argues that some of the interactional patterns can be connected to these charactaristics.

This study examines how one of the most influential Swedish newspapers, Aftonbladet,reports about the suburb Rosengård. Rosengård is located in Malmö and have become asymbol of Sweden’s suburbs and immigration policy. Both national and internationalmedia have reported about organized crime, shootings and different social problems inRosengård. The area is considered to be a particularly vulnerable area. At the sametime, many researchers believe that the media reporting regarding suburbs does notnecessarily correspond to the reality. The methods used in this study are a quantitativeand qualitative content analysis. The material studied are news articles concerningRosengård that were published in Aftonbladet in the last five years. The purpose was to,based on Goffman’s framing theory, investigate how Aftonbladet frames Rosengård andthe people who lives there. The purpose was also to investigate whether Aftonbladet,based on Hall’s and Said’s theories of representation and orientalism, creates an “us andthem”-perspective. The results show that Rosengård is portrayed as a criminal andproblematic area. As in previous research about media and suburbs, the results of thisstudy show that Rosengård is presented as a different and deviant area in comparison tothe “ordinary society”. It is rarely people living in the area who are quoted, referencedor described in the articles. Instead, it is often the police or government officials whogets to describe the situation in Rosengård. In cases where the residents in the area areallowed to speak, or are described, it is often based on their role as immigrants. The factthat these articles emphasize that the residents are immigrants but have made a careerand are against crime, we believe that Aftonbladet creates an us-and-them-perspective.This is based on that Aftonbladet portrays the residents as exceptional cases to “theordinary immigrant”. The consequences of Aftonbladet frames could be that the societygets an idea of the area that does not have to agree with the reality and that Rosengårdbecomes even more segregated.

This study aims to investigate how religious education in Swedish schools is portrayed in the Swedish media. Retriever's media archive is used by searching for the word’s religious education (religionsundervising*) and religious knowledge (religionskunskap*) in five of the most read newspapers in Sweden, Dagens Nyheter, Göteborgs Posten, Sydsvenskan, Aftonbladet and Expressen during the years 2010-2021. Furthermore, a qualitative content analysis is used to find similarities and differences between the articles and then group the articles into different themes that are presented in the results section of the study. The study uses the framing theory to analyze the results by using the theory's concepts of “frame building”, “journalistic framing” and “framing effects”. The results showed an overall picture of how religious education is presented in the Swedish media. Together with the framing theory, it could also show that depending on the writer, media source and basic source of the article, the portrayal will look different. This is explained with the help of the concepts of frame building and journalistic framing.