Under året 2020 sker tre större händelser som får relevans och utrymme över hela västvärlden. Dessa tre händelser komplicerar det för potentiella ställningstaganden inom respektive fråga då de många gånger ligger i motsättning med varandra. Denna undersökning fann att vid TV4:s rapportering av Black Lives Matter i USA så skedde en rad val och indirekta ställningstaganden.Denna upptäck tyder på att man bör som lärare, och medborgare, idka källkritik även vid rapporteringar som förmedlas av traditionella svenska medier.

Den här studien undersöker nyhetstidningarnas del i kontexten för hur ansvar för klimatkrisen formas i det svenska samhället. Detta görs genom att studera hur två av de största nyhetstidningarna i Sverige, Dagens Nyheter och Aftonbladet, framställer olika aktörers ansvar för klimatkrisen i sina nyhetsartiklar. Det är relevant att studera nyhetstidningarnas ansvarsbeläggning för klimatkrisen då tidigare forskning har visat att nyhetsmedier kan påverka både uppfattningen om ämnen i samhället samt attityder och beteenden i relation till de ämnena. Studiens avsikt är därför att bidra till förståelse för hur nyhetstidningarnas ansvarsbeläggning av klimatkrisen kan påverka uppfattningen om ansvar och således hanteringen av klimatkrisen i samhället. Materialet analyseras utifrån gestaltningsteorin och miljökommunikationsforskningens syn på miljökommunikation som formande av miljön. Resultatet visar på att artiklarna till störst del ansvarsbelägger politiska aktörer, att företags ansvar förskjuts till politiska aktörer eller fördelas mellan politiska aktörer där företagen då får minst ansvar, samt att individers ansvar knappt gestaltas. Slutsatsen är att nyhetstidningarna inte ansvarsbelägger väsentliga aktörer i klimatkrisen lika mycket, vilket kan ses som problematiskt då klimatforskning menar att alla aktörer i samhället måste agera. / This study examines the part that Swedish newspapers play in the context of constructing responsibility for the climate crisis in Swedish society. This is done by studying how two of the biggest newspapers in Sweden, Dagens Nyheter and Aftonbladet, portray different actors’ responsibilities in the climate crisis in their news articles. It is of high relevance to study newspapers’ distribution of responsibility since previous research has shown that news media can affect both the perception of events and topics in society, as well as attitudes and behaviours in regards to those events and topics. Therefore, this study aims to contribute to a better understanding of how the newspapers’ distribution of responsibility can affect the perception of responsibility as well as the management of the climate crisis in the Swedish society. The material is analyzed through the theory of framing and the environmental communication research’s view that communication about the environment shapes the perception and therefore the form of the environment. The result shows that news articles mainly give responsibility to political actors, that companies’ responsibility is pushed over to political actors or placed between both companies and political actors where companies get the lesser responsibility, and that individuals are given a minimal amount of responsibility. The main conclusion is that the newspapers do not distribute responsibility evenly among the essential actors, which can be seen as problematic since climate research mean that all actors in society must act to solve the climate crisis.

This study examines how the Swedish journalists Cissi Wallin and Fredrik Virtanen were framed and reported in the Swedish newspaper Aftonbladet during their conflict during the #metoo movement. The actor Alyssa Milano used the words me too in a hashtag to put a light on her sexual assaulter, Harvey Weinstein, and encouraged other women on social media to do the same.  In Sweden Cissi Wallin was one of the first women to use the hashtag and tell her own story of how she was drugged and raped by Fredrik Virtanen in the year of 2006, who at the time was an employee at Aftonbladet. It was the start of a media scandal that would be continued for years after #metoo had its beginning. The ways that the media has been reporting about women in the manner of being a victim, has been shown in earlier studies being very gender stereotypical. The purpose of the study was to use Judith Butler's theory of gender and examine how Cissi Wallin and Fredrik Virtanen are framed based upon gender. By using Jesper Strömbäcks theory of news evaluation the study will look at how Aftonbladet has used both Wallin and Virtanen as opponent themes in their articles and in which ways they are framed. With the use of Adam Shehatas framing theory the study will also take a closer look at how Cissi Wallin and Fredrik Virtanen were framed in these articles. Both each individual and their relationship. The method used to examine the topic of the study was by a critical discourse theory which led to numerous themes showing that Aftonbladet used the power of being a big news source and also the employer of Virtanen to make Wallin the guilty one by the ways she was framed. Among other things the result showed how Aftonbladet used their position to neglect Wallins story by taking sides with Virtanen during the period of the conflict.

Sammanfattning I Sverige finns det ungefär 65 000 skyddsrum som ska räcka till cirka 10 miljoner människor.  Skyddsrummen började byggas i slutet av 1930-talet fram till 2002. Eftersom Sverige inte har varit involverat i något krig på många år har skyddsrumsbyggnationen kunnat fortgå. 2022 inledde Ryssland en invasion av Ukraina som ledde till ett förändrat säkerhetspolitiskt läge i världen men även för Sverige.  Syftet med uppsatsen är att undersöka hur betydelsen av skyddsrum i Sverige har diskuterats i svenska morgontidningar över tid. Hur behovet av skyddsrum har framställts, samt hur det har pratats om skyddsrum kopplat till riskperception. Frågeställningar:  ·       Hur har skyddsrum diskuterats i svenska morgontidningar?   ·       Har inställningen till skyddsrummets relevans i Sverige förändrats över tid i svenska morgontidningar och hur i så fall?  Tidningsartiklar från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet mellan åren 1994–2022 har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Gestaltningsteorin och riskperception är de teoretiska ramverk som har använts för att tolka resultatet. De teman som varit mest framträdande i svenska morgontidningar rörande skyddsrum var sex: Skyddsrumsbehov, Kommer alla få plats i skyddsrummen? Tidsaspekten, Sverige har varit skonat från krig, Stolthet, Påverkade av Ukrainakriget. Inställningen till skyddsrum har förändrats under tidsperioden 1994–2022. Från och med 1994 fram till 2021 framställdes inställningen till skyddsrummets relevans i Sverige övervägande negativ eller neutral. Ett tydligt skifte i denna fråga ägde rum 2022 då en mer positiv inställning till skyddsrummets relevans började gestaltas. Rysslands invasion av Ukraina har varit en högst påverkande faktor för den nya positiva inställningen till skyddsrum i Sverige.  Nyckelord: Skyddsrum, gestaltningsteori, riskperception, kvalitativ innehållsanalys / Summary  In Sweden, there are around 65,000 shelters, which should be enough for approximately 10 million people. The building of shelters began in the late 1930s until 2002. Since Sweden has not been involved in any war for many years, shelter construction has been able to continue. In 2022, Russia launched an invasion of Ukraine which led to a changed security policy situation in the world but also for Sweden. The purpose of the study is to examine how the importance of shelters in Sweden has been discussed in Swedish morning newspapers over time. How the need for shelters has been presented, as well as how there has been talk about shelters linked to risk perception. Questions: ·       How have shelters been discussed in Swedish morning newspapers? ·       Has the attitude to the relevance of the shelter in Sweden changed over time in Swedish morning newspapers and if so, how? Newspaper articles from Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet between the years 1994–2022 have been analyzed using the analytical method qualitative content analysis. Framing theory and risk perception are the theoretical frameworks that have been used to interpret the results. The themes that were most prominent in Swedish morning newspapers regarding shelters were six: Need for shelters, Will everyone have a place in the shelters? The time aspect, Sweden has been spared from war, Pride, Influenced by the Ukraine war. The attitude towards shelters has changed during the period 1994–2022. From 1994 until 2021, the attitude towards the relevance of the shelter in Sweden was predominantly negative or neutral. A clear shift in this matter took place in 2022, when the attitude to the relevance of the shelter was portrayed as positive. Russia's invasion of Ukraine has been a highly influencing factor for the new positive attitude towards shelters in Sweden. Keywords: Shelter, framing theory, risk perception, qualitative content analysis

Dagspressen har en samhällsfunktion som skapar intresse, förargelse, glädje eller avsmak för att lyckas med detta behöver varje journalist, redaktör och läsare bearbeta och fundera över den rapportering som görs. I denna undersökning har tjugo olika artiklar fördelat hälften var i dagstidningarna Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter analyserats kring hur de har rapporterat, debatterat eller bara diskuterat våld i nära relation och hustrumisshandel under 1970-talet. Forskningsläget har indikerat att dagspressen har ansvar i vilka frågor och vad som skapar stora samhällsfrågor. Undersökningen har visat att pressen rapporterar om orsaker, konsekvenser och detaljerade scenarion kring våld i nära relation men också att den arbetar med stora frågor i debatterande och diskuterande former. Dagspressen har dessutom förändrat hur rapporteringen ser ut under den undersökta perioden, vad som blivit viktigt att förmedla och hur det har förmedlats. / The daily press has a social function that creates interest, anger, joy, or distaste. To succeed in this, every journalist, editor, and reader needs to process and think about the reporting that is done. In this survey, twenty different articles, divided equally between the daily newspapers Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter, have been analyzed. The analysis has focused on how the articles have reported, debated, or just discussed violence in intimate relationships and wife abuse during the 1970s. Previous research shows that the daily press has responsibility in critical issues in society. The survey has shown that the press reports on causes, consequences and detailed scenarios around violence in close relationships and that it works with major issues in debating and discussions as well. Over the investigated period, the daily press has also changed how the reporting presented, what is seen as important to convey and how.

I denna studie utforskade vi framställningen av koranbränning på Instagram och Tiktok i Sverige under 2023 genom att analysera totalt 10 inlägg och 30 kommentarer. Syftet med studien var att belysa sociala mediers roll som plattform för nyheter och information, där kontroversiella ämnen snabbt sprids. Metoden byggde på en gestaltningsteori, vilket innebär hur budskap och information presenteras för att påverka människors uppfattning och tolkning. Dessutom använde vi retorisk och visuell textanalys baserad på fyra strukturella dimensioner för att belysa olika visuella och retoriska element i texterna. Resultaten analyserades i samband med tidigare forskning, och de visade på varierande framställning av koranbränning på de två plattformarna. På Tiktok användes ett kraftfullt visuellt material, medan Instagram fokuserade på mer informativa texter. Nyhetsinlägg på Instagram genererade mest interaktion, medan Tiktok inte visade någon specifik typ av konto som fick spridning, men privatpersoner var vanligt förekommande i vårt urval. I kommentarsfälten framkom diskussioner om yttrandefrihet, lagar, polisens roll och ett tydligt resonemang kring “vi” och “dem”-tankesätt. Dessa resultat indikerar och främjar därmed diskussioner kring hur sociala medier kan påverka samhällsdebatten.

This thesis aims to investigate if there have been any changes regarding the framing of abortion in American opinion-based articles. This since the abortion laws in America has gone through a lot of changes in 2022, in comparison to the previous year 2021. This has been done by conducting a qualitative text analysis with a quantitative categorizing of 67 opinion-based articles published by CNN and Fox News. A theoretical framing analysis tool created by Goffman (1974) was used. This is supplemented by Dahl’s third criteria in his theory of democracy (Dahl, 1989). Three categories wereconstructed from the previous research presented in this thesis, which were named the framing of autonomy, moral and emotion. First, the framing of autonomy frames the woman as fully capable of making reproductive decisions on her ownsince she is logical enough. Second, the framing of moral describes how life starts at conception and therefore makes abortion immoral and cruel and should be compared to murder or infanticide. At last, the framing of emotion portrayswomen as victims incapable of making their own decisions, and as individuals who should be protected from going through an abortion since it could harm her. Moreover, in the analysis of Fox News the results show that the framing ofmoral was prominent. Furthermore, in CNN all three framings were represented while the framing of autonomy was mostoften shown in the opinion-based articles. The result concludes that both CNN’s and Fox News’ coverage of abortion, could be seen as partly nuanced because of their somewhat multilateral way of framing the topic according to Dahl’s theory of democracy (1989).

In January 2018 the france tv-channel Canal Plus broadcasted a documentary where the swedish football player Zlatan Ibrahimović contributed in an interview, claiming that there is "under-cover"-racism in the swedish sports media. My purpose with this studie was to examine if that's true, if swedish media treat swedish football players with foreign names different then swedish football players with swedish names. Using a combination of a qualitative content analysis, critical discourse analysis and comparative method I analysed 100 articles based on ten different players - five with swedish names and five with foreign names - in the four nationwide newspapers Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. Based on theories of racism, hegemony, national identity and framing the result showed me that the biggest difference was how the players with foreign names generally speaking was shaped in a more cocky way then the players with swedish names, especially in the way the heading and preamble was angled in a more cocky manner for the players with foreign names then the players with swedish names. But besides that the most part of the result pointed at a similar treatment between the two groups. / I januari 2018 sände den franska tv-kanalen Canal Plus en dokumentär där den svenske fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimović ställde upp på en intervju, där han hävdade att det finns "under-cover"-rasism inom de svenska sportmedierna. Mitt syfte med denna studie var att undersöka ifall det stämmer, ifall svenska medier behandlar svenska fotbollsspelare med utländska namn annorlunda än svenska fotbollsspelare med svenska namn. Med en kombination av kvalitativ innehållsanalys, kritisk diskursanalys och komparativ metod analyserade jag 100 artiklar baserat på tio olika spelare - fem med svenska namn och fem med utländska namn - i de fyra rikstäckande tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Med grunden i teorier om rasism, hegemoni, nationell identitet och gestaltningsteorin visade resultatet att den största skillnaden var hur spelarna med utländska namn överlag gestaltades på ett mer kaxigt sätt än spelarna med svenska namn, speciellt på det sätt som rubriker och ingresser vinklades på ett mer kaxigt sätt bland spelarna med utländska namn än de med svenska namn. Men vid sidan av det pekade det mesta av resultatet på en liknande behandling av de två grupperna.

The aim of this paper is to deepen the understanding of the school debate in Sweden by focusing on one of the key topics of the debate, namely the allegedly threatened equality and equity of the education system. This debate circles around two aspects: (1) The quality of the education is to be the same at all schools, independent of geographical location or provider. (2) A fair grading process of the pupil’s achievements that follows the rule of law.The source material for the study consists of the web-based magazine Skolvärlden which is run by the teacher union Lärarnas Riksförbund. The magazine was chosen as the teacher union has developed a political program to tackle the equality and equity problems in the Swedish school. The research questions for the empirical examination are the following: (1) How is the debate about equality and equity in education described and constructed during 2018 in Skolvärlden? (2) What needs are to be fulfilled and what solutions are proposed by Skolvärlden to ensure an increase of the equity and equality in the Swedish school?The questions are inspired by framing theory which is used as a theoretical framework to explain the correlation between the answers to each question. To achieve this, the study uses a content analysis combined with a narrative analysis. Based on the analysis, the study answers a third question: (3) In which manners can the debate about equity and equality in Skolvärlden be an expression of ideas about justice, the governing of the school system and the school’s role in society? To reveal ideas about justice, John Rawls’ A theory of justice is applied to the public debate about equity and equality in education and the Swedish curriculum to create a theoretical framework.The study shows that the debate is constructed and described in a way that the political program proposed by Lärarnas Riksförbund appears as a perfect solution. The shaped narrative consists of decisionmakers who remain passive while teachers decry conditions for teaching and demand better terms to provide every pupil with quality education. While arguments about the situation for teachers appear, the emphasis lays on the consequences for the pupils. It is them, the articles claim, who are affected by the dreadful working conditions and lousy leadership. The proposed solution is a reformed school system which is governed and financed by the state instead of the current decentralized model.

Vårt syfte med undersökningen har varit att analysera censurdebatten kring Tintin i Kongo från 2012. Med utgångspunkt från argumentet att barn måste skyddas från kontroversiell litteratur har vi framför allt varit intresserade av att förstå hur nyanser av debatten skapats genom den argumentation och det språkbruk som debattörerna har använt sig av.   Teoretiska utgångspunkter: Dagordningsteori. Gestaltningsteori. Frågeställningar: På vilka sätt är debatten kring Tintin, censur och barns förmåga att hantera kontroversiell litteratur intressant för vår förståelse av hur vi använder språk för att kommunicera? Vilka uttalar sig i debatten kring censuren av Tintin? Vilka argument används? Vilka är några vanligt förekommande teman i böcker för barn mellan 6-9 år 2017?   Metod: Vårt tillvägagångssätt för att kunna besvara frågorna har varit att använda oss av textanalys. Material: Vi har till vår undersökning valt att analysera artiklar. Urvalet har skett från de två dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen. Resultat: Det gör skillnad vilka ord vi använder och hur. Ord är makt och avslöjar normer i samhället. / Purpose: Our purpose with this study has been to analyze the debate regarding the attempt to ban Tintin in the Congos in 2012. With the starting-point being the argument made that children have to be protected from literature that is considered to be controversial, we’ve been interested in seeing how the nuances of the debate have been shaped by the use of arguments and language by those participating in the debate. Theoretical points of departure: Agenda setting theory, Framing theory Objectives and focus: The study has the following questions In what way is the debate surrounding Tintin in the Congos, censorship and children’s ability to handle literature considered controversial of interest in understanding how we use language to communicate? Who are the ones taking part in the debate regarding the ban of Tintin in the Congos? What are their arguments? What are some common themes presented in books aimed towards children between the ages of 6-9 2017?   Method: To answer our questions, we have analyzed our material through text analysis. Material: We have for our questions analyzed articles. They have been selected both from the newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet as well as from the evening newspapers Aftonbladet and Expressen. Result: Your words matter. It matters how and when we use them. Words are an expression of power and reveals the norms of society.