The 15th of March 2019, the city of Christchurch in New Zealand was exposed to two mosque attacks that left at least 50 people killed and many people wounded. The attacks were described as a terrorist attack performed by a 28-year-old Australian man with right-wing extremist views. The two mosque attacks were broadcast live by the perpetrator on his social media accounts. By using a qualitative text analysis, the author has studied the reports of the attacks of three news channels, CNN, RT English and al- Jazeera English, with a selection of nine articles. The study has investigated the description and the framing of the mosque attacks by each news channel. With the aid of a framing analysis, the author was able to identify which frames that has occurred in the reports by CNN, RT English and al-Jazeera English. The aim of the study was to study the framing of the mosque attacks by the news channels with different culture valuations and whether there were any similarities or differences in their descriptions of the attacks. The result of the analysis could show that there were both similarities and differences in the reports of the news channels. CNN and al-Jazeera English used the affective and attributive framework and RT English used the descriptive framework in their reports of the mosque attacks.

Denna studie är av kvalitativ karaktär och har tagit sin epistemologiska utgångspunkt i gestaltningsteorin för att undersöka digitala representationer av ett tillsynes undangömt nätverk. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Dark web gestaltas i ett urval mediekanaler för att fastställa vanliga representationer av nätverket. Studien ämnar för att besvara i vilka sammanhang som nätverket gestaltas som en risk respektive möjlighet. Studien genomförs med hjälp av kvalitativ textanalys inspirerad av kritisk diskursanalys. Det empiriska materialet hämtades från de fyra mediekanalerna Expressen, Computer World, Sveriges Radio och Tor Blog. Vidare diskuteras termerna anonymitetsparadox och moralpanik i studien eftersom att de visade sig vara av särskild relevans vid forskning av ett sådant digitalt och till synes anonymt mediefenomen. Studiens resultat påvisar att tillgången till ett fritt och anonymiserat Internet tycks blivit en fråga vad avser demokratiska rättigheter. Ur denna aspekt fungerar Dark web som en potentiell lösning mot den kartläggning som förekommer på det traditionella Internet. Computer World hade en uteslutande teknisk gestaltning av Dark web där intresset låg i att presentera teknologin bakom nätverket. Kvällspressen fokuserade huvudsakligen på den kriminalitet som cirkulerar på det dolda nätverket och redogjorde främst för narkotikahandel och kortbedrägerier. Tog Blog belyste både tekniken och anonymitetsaspekten bakom Dark web medan Sveriges Radio visade sig vara det medium som hade mest omfattande och genomgripande porträtteringar vad avser Dark web. Slutligen visade studien att det är i samspelet mellan de risker och möjligheter kring Dark web som paradoxen med anonymitet uppstår.

Medeltemperaturen på jorden har höjts med 1 grad sedan förindustriell tid. Effekterna av denna temperaturhöjning visar sig i form av förhöjda havsnivåer, smältande havsis i Arktis och extrema väderförhållanden. Inom internationell politik är det numera erkänt att migration är och förblir den i särklass största effekten av klimatförändringarna.  Termen ’klimatflyktingar’ används som gemensam benämning för människor som tvingas fly sina hem på grund av klimatförändringar. Studien ämnar undersöka hur klimatflyktingar gestaltas i svenska dagstidningar efter klimatmötet i Paris 2015. Studien syftar vidare till att belysa vilka maktförhållanden som existerar i kontexten kring denna term. En kvalitativ innehållsanalys används för att analysera artiklar från ett antal utvalda svenska dagstidningar. Ett teoretiskt ramverk bestående av gestaltningsteori och politisk ekologi hjälper till att tolka de sju teman som analysen resulterat i.  Resultatet visar att klimatflyktingar avhumaniseras och förstås som en negativ effekt av klimatförändringarna. De som rymmer under termen vill dock inte associeras med den. I Sverige finns en tydlig tendens till förnekelse inför de problem som världen idag står inför till följd av den globala uppvärmningen. Samtidigt råder en stark tilltro till ekologisk modernisering. Röster inom internationell politik vill erkänna klimatflyktingar i internationell lag. Inget större agerande görs dock för att hjälpa människor som dagligen förlorar sina hem till kusterosion, förstörda jordbruksmarker eller översvämningar. / The mean global temperatures have been rising with one degree since pre-industrial time. Effects is shown in the world today in terms of sea level rising, loss of sea ice in Artic and extreme weather conditions. International politics now states that migration is the single biggest effect caused by climate change.  The term ‘climate refugees’ is used as a definition of humans forced to flee their homes due to climate change. The purpose of the thesis is to show how the Swedish daily newspapers frame climate refugees after the climate conference in Paris in 2015. The purpose is more over to highlight existing power relations in this context. A qualitative content analysis is used on articles chosen from a number of Swedish daily papers. Political ecology and framing theory construct a theoretical framework, which helps to understand the themes which occurred in the analysis. The result shows a dehumanization of climate refugees. Climate refugees is highlighted as a negative effect of climate change. However, the term is rejected by people associated with it. In Sweden, there is a sense of denial to the problems caused around the world due to climate change. Faith is placed into ecological modernization. Voices in international politics states the urge to acknowledge the definition of ‘climate refugees’ in to international law. Not much help is offered to people who have lost their home to coastal erosion, flooding or destroyed lands.

The Swedish prime minister, Olof Palme was murdered in the middle of the street in the heart of Stockholm, by an unknown perpetrator on the 28th of February 1986. Even though it has been 32 years since the death of the former prime minister, a keen interest of the murder within the media still exists and has not decreased over the years. By conducting a qualitative text analysis, this paper examined how the murder of Olof Palme is described in an alternative medium; Fria Tider. The aim of this study is to problematize citizen journalism in Sweden. With the basis of the framing theory and agenda setting, eight texts were chosen from the alternative medium Fria Tider, an online newspaper. The authors conducted a framing analysis to identify which frameworks were most prominent in the way of describing the murder. The result of this study showed that three frames dominated; a conspiracy of several actors, the police's responsibility, and the solution is near. The authors found that Fria Tider produced several individuals and institutions as suspected of the murder of Olof Palme in these frameworks. While these frameworks can be seen as problematic, this study cannot conclude that it is problematic to read opinions other than what traditional media give. Therefore, this study cannot problematize citizen journalism.

Emojis är ett digitalt uttryckssätt baserade på smileys och emoticons som introducerades i smarta telefoner under 2011 och har sedan dess blivit en integrerad del av många människors vardagliga kommunikation. De används också i politisk kommunikation på sociala medier på samma sätt som en del i ett modernt uttryckssätt. Den här undersökningen tittar på 557 emojis i 300 inlägg gjorda av tre ledande politiska partier – Høyre i Norge, Socialdemokraterna i Sverige och Venstre i Danmark. Syftet är att förstå vilken funktion emojis har i förhållande till texten och bilden i inlägget. Med utgångspunkt i Goffmans gestaltningsteori görs en kvantitativ översiktsskapande analys av 300 inlägg där alla emojis placeras i en av Fairhursts gestaltningsteknik baserat på vilken funktion de har i inlägget. I en djupare analys undersöks 15 inlägg där alla emojis analyseras utifrån teorierna gestaltningsteknik, polysemiskt objekt och positionsvärde. Emojis används av alla tre partier på liknande sätt och alla tre partier delar en likadan gestaltningsteknik bland de topp tre vanligaste. Främst är de ett substitut för mellanmänsklig kommunikation men sällan svårtolkade. Eftersom alla partier använder emojis på ett liknande sätt kan det ses som en medialisering i förhållande till sociala medier, snarare än en utveckling utifrån en nationell kultur. / Emojis is a digital expression based on smileys and emoticons that were introduced in smartphones during 2011, and has since then become an integrated part with peoples every day communication. They are also used in political communication on social media as part of a modern expression. This is an examination of 557 emojis in 300 Instagram post made by three leading political parties – Høyre in Norway, Socialdemokraterna in Sweden and Venstre in Denmark. The overall purpose is to understand what function the emoji have in the Instragram text and picture context. This is a quantitative examination starting in the Goffman framing theory were 300 Instagram posts are analyzed and the emojis are assigned a Fairhurst framing technique based on its function in the post. It’s also a qualitative analysis of 15 Instagram posts were the containing emojis are analyzed from the theories framing technique, polysemic object and position value. Emojis are used in similar ways by all the parties and they share one framing technique on their top three used techniques. The emoji is used as a substitute for nonverbal communication in the posts and are seldom hard to understand. The usage can be seen as a result of medialization in relation to social media rather than a development from a national culture.

Lite modern forskning har gjorts kring gestaltningen av romer i Sverige och därför är det av stor vikt att lyfta upp och ifrågasätta journalisters och mediers makt och påverkan i kontexten av stereotypi och diskriminering. Om okunskaper och fördomar får spridas vidare eller lyfts upp och ifrågasätts kan ha stor inverkan på hur majoritetssamhället ser på romer och andra minoritetsgrupper i Sverige. Syftet med uppsatsen är således att lyfta upp och ifrågasätta journalisters och mediers makt och belysa graden av stereotypifiering som sker i medierapporteringen.

Syftet med studien är att genom en granskning av Dagens Nyheter och Svenska Dag­bladet under perioden 2013-11-20 till 2013-12-20 med hjälp av en kvantitativ och kvalitativ metod utläsa genuskonstruktioner i våldsbrottsrelaterade nyhetsartiklar. I cent­rum står språkvetenskap, genusteori och gestaltningsteori vid tolkning av resultatet. Re­sul­ta­tet visar att det finns lexikala skillnader i det granskade materialet och genus­kon­struktioner. Män får mer utrymme i medium än kvinnor och de båda könen omnämns olika eftersom kvinnor relateras ofta i relationsposition än män, och mäns ålder är mer framträdande än kvinnors. Dessutom upprepas mäns ålder till skillnad från kvinnor. De egennamn som framträder i medierna är till stor del mäns och det finns få men tydliga utslag i att män i förövarposition beskrivs med starka och till viss del värderande adjektiv, vilket inte sker för kvinnor. Studien visar på en tendens till att den könsneutrala ändelsen -a ökar på bekostnad av den maskulina adjektiv­ändel­sen –e.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur jämställdheten mellan kvinnor och män ter sig i svensk och finsk public service-tv. För att komma fram till våra resultat har vi gjort en kvantitativ och kvalitativ analys av  nyhetsinslag från SVT och YLE. Våra frågeställningar handlade om hur många män och kvinnor som syns i nyhetsinslagen, hur de framställs och om det finns “manliga” eller “kvinnliga” ämnen. I vår analys har vi använt oss av genusteori, dagordningsteori och gestaltningsteori. Vi kom fram till att fler män än kvinnor kom fram på både SVT och YLE och att det fanns ämnen som var mer “kvinnliga” och “manliga”. Det kom även fram fler kvinnor på YLE än SVT. Vi har dragit slutsatsen att det fortfarande inte är jämställt. / The purpose of this study was to analyze how the gender equality gets represented in swedish and finnish public service television. To discover this we have done a quantitative and a qualitative analysis of news reports from SVT and YLE. Our research questions were about how many men and women are shown in the news reports, how they are portrayed and if there are “male” and “female” news topics. In our analysis we have used gender theory, agenda setting theory and framing theory. We found out that there are more men than women shown in both SVT and YLE and that there were tendencies of “male” and “female” news topics. There were also more women in YLE than SVT. We’ve come to the conclusion that it’s still not equal.

The purpose of this essay was to examine how mental illness among children and adolescents is conveyed in a few of the Swedish daily and evening newspapers in an attempt to create an understanding of the depiction. This was examined by analyzing 14 articles in three Swedish daily and evening newspapers, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter and Aftonbladet during the period 2015–2019. To answer the study's purpose and research question, a qualitative text analysis was used, which was supplemented with the social constructivist perspective and the framing theory. The conclusion of the study showed that these three Swedish daily and evening newspapers tended not to present a holistic perspective on the phenomenon of children and adolescents' mental illness. The depiction was mainly about research and experts that were allowed to speak on the subject, which resulted in the description of children and adolescents' mental illness being primarily from a scientific perspective. The articles did not address the affected children and adolescents to the extent required, which meant that their perspectives were not communicated. Based on the framing theory and social constructivism, this can be interpreted as part of the maintenance of social constructions and norms around mental illness.

This study’s purpose is, through content analysis, to interpret the portrayal of the human-rights movement Black Lives Matter during the spring and summer of 2020. Further intentions include examining and explaining the portrayals of the Swedish and the American movements. Theories of Framing and Moral-Panic are used for understanding expressions and consequences of portraiture. Using a hermeneutic approach, 53 articles from four of Sweden's leading newspapers were interpreted. Main findings were that Swedish news media tend to portray the movement in Sweden in more opinion-based terms compared to the movement in the USA. The opinions were mainly expressed when reporting on the movement during demonstrations in Sweden while reports of the USA, mainly portrayed the movement in police- violence but balanced terms. Previous research contributed to an increased understanding of the research field and to problematizing the study's results in relation to its theoretical framework. Our conclusion is that Swedish news media tend to portray Black Lives Matter in more polarized terms if current affairs are taking place in a geographical vicinity. The movement in relation to violence is also portrayed differently depending on the country- specific history of the movement. Although patterns could be discerned, the relationship is complex based on the scope of the essay and empirical material. / Syftet med denna studie är att genom innehållsanalys tolka svenska nyhetsmediers porträttering av människorättsrörelsen Black Lives Matter under våren och sommaren 2020. Studien undersöker också potentiella skillnader i porträttering av rörelsen i Sverige och rörelsen i USA samt hur porträtteringen kan förklaras. Gestaltningsteori och teorin om moralpanik användes för att skapa förståelse för porträtteringens uttryck och konsekvenser. Med ett hermeneutiskt angreppssätt tolkades 53 artiklar från fyra av Sveriges ledande nyhetstidningar. Studiens främsta resultat visade att svenska nyhetsmedier tenderar att porträttera rörelsen i Sverige i mer åsiktsbaserade termer i förhållande till rörelsen i USA. Åsikterna tog sig främst i uttryck vid rapportering om rörelsen under demonstrationer i Sverige jämfört med rapporteringen i USA som främst porträtterade rörelsen balanserat och neutralt, men i termer av polisvåld mot svarta afroamerikaner. Tidigare forskning bidrog till ökad förståelse för forskningsfältet och till att granska studiens resultat i förhållande till det teoretiska ramverket. Studiens slutsats är att svenska nyhetsmedier tenderar att porträttera Black Lives Matter i mer polariserade termer om rörelse-aktuella händelser pågår i en geografisk närhet. Rörelsen i förhållande till våldsutövning porträtteras dessutom på olika sätt beroende på vilken historia rörelsen har i respektive land. Trots att mönster kunnat urskiljas är relationen dock komplex baserat på uppsatsens omfång och empiriska material.